Vinstkrav orsakar arbetslöshet?
Det skapas för få nya jobb i Sverige. Företagen gör inga stora nysatsningar. Kan orsaken vara ett konservativt kalkylerande med förlegade vinstkrav etablerade på inflationssamhällets tid? Eller har omvärlden blivit mer riskfylld?
Finansanalytikern Peter Malmqvist, Nordnet Securities Bank, skriver i DI 26/5 -05: "Industriföretagen använder svårbegripliga och orealistiska avkastningskrav." Han menar att avkastningskrav från en svunnen tid med hög inflation slår mot investeringar och tillväxt.
Malmqvist exemplifierar sitt resonemang med SKF som nyligen tillkännagav att man höjer nivån för avkastningskravet på kapitalet i rörelsen (s k sysselsatt kapital) från 18 till 20 procent. Han kommenterar: "Kommer bara investeringar som klarar den ribban att bli genomförda? Då blir det knappast någon större tillväxt i SKF-koncernen."
Han jämför 20 procents avkastning med den genomsnittliga tillväxten i industriproduktionen inklusive prisökningar, som varit 3,1 procent per år de senaste 10 åren i de sju största industriländerna.
Även om det inte finns någon direkt motsättning i denna jämförelse förefaller det vara orimligt att kräva 20 procents avkastning vid nyinvesteringar. Den faktiska avkastningen konstituerar nämligen produktionsökningen. Om alla investeringar lyckats under en längre period måste produktionen öka i samma takt som avkastningskravet. Att det inte blir så i praktiken beror färmst på att alla investeringar inte blir lyckade - de avkastar mindre än planerat.
Eftersom det är få investeringsprojekt som ger 20 procent inriktar sig företagen på kostnadsrationaliseringar hellre än på expansionsinvesteringar, skriver Malmqvist. Med små kapitalinsatser kan vinsterna förbättras på detta sätt och avkastningskravet uppnås för det kapial man nysatsar. Produktionen kan öka i befintliga anläggningar, som genom vissa effektiviseringar till och med kan klaras med mindre personal. Men några nya anläggningar som kräver betydande nyanställningar blir det inte fråga om.
Det anmärkningsvärda med de höga avkastningskraven är att de legat ganska konstanta de senaste 20 åren. Det syns ingen tydlig nedgång när inflationen har minskat, enligt Malmqvist. Det skulle betyda att en del av arbetslösheten indirekt har orakats genom att företagen blivit rädda för riskfylld expansion. Det som inte ger 20 procent tillbaka årligen vill man inte satsa på.
Är detta då ett kalkyltekniskt misstag, som Malmqvist antyder? Eller är det en konsekvens av något mera fundamentalt i den svenska samhällsekonomin? En marknadsmässig korrigering kanske är på gång genom att så kallade riskkapitalbolag har börjat köpa upp börsbolagen eftersom de förra anser att det går att göra mer riskbetonade satsningar.
posted by Danne Nordling @ 11:27
4 comments
4 Comments:
20% avkastning är ju den förväntade avkastningen innan en investering görs. Sen tillkommer alla oförutsedda problem i beslutsunderlaget i form av oväntade kostnader, felberäkningar, skattehöjningar och dylikt. Avkastningskravet blir bara orimligt om de faktiskt oftast lyckas planenligt med investeringen.
Det genomsnittliga avkastningskravet bör normalt vara cirka 5 procent över den riskfria räntan för tioåriga statsobligationer. Räntan på tioåringen har sjunkit från cirka 10 % 1995 till dagens 3,5 %. Avkastningskravet bör då teoretiskt sett ha sjunkit från 15 % till 8,5 %.
SKF väljer att i fortsättningen att dela ut 50 % vinsten över en konjunkturcykel. SKF har en soliditet på 50 % vilket tyder på att företaget inte tänkt utnyttja det låga ränteläget för att låna. Det kan vara så att Sverige har ovanligt många "Kassakor" - företag som verkar på en mogen marknad med låg tillväxt men med relativt höga vinster. Sjunker vinsterna blir de "Hundar" och får rekonstrueras eller avvecklas.
Eftersom de flesta stora företag har grundats före Första Världskriget så har landet troligtvis få "Stjärnor" - företag som har hög tillväxt och höga vinster. Troligtvis så har de flesta "Stjärnor" beskattats bort när småföretagarna drabbades av höga kapital- och förmögenhetsskatter. Låga investeringar kan också bero på att den politiska risken har ökat. De långsiktiga förutsättningarna måste vara stabila över tiden. Skatter och regleringar får inte ändras för ofta. Landet måste även i fortsättningen producera billig el, med mycket mera.
Det finns väl lite varians i avkastningen att ta hänsyn till, 5% över riskfria räntan ger väldigt lite marginal om försäljningen sjunker. Dessutom har du ett problem med att avyttra investering, en gång fabriken är byggd så är den dyr att bli av med. Dessutom går det att ifrågasätta det rimliga att bygga någon form av tungindustri i Sverige, de gamla investeringarna täcker de befintliga kunderna i Europa, nya investeringar borde ta hänsyn till var de nya kunderna befinner sig, dvs i Asien. Om jag skulle bygga en kullagerfabrik skulle det hamna någonstans i Asien eller Australien.
Det finns ett annat skäl till att det finns få stjärnor, de större bolagen köper dem.
Det tycks som om forfattaren missar det viktiga. Att man anvander 20%iga avkastningskrav som tumregler sager ingenting, finns det data som visar att Svenska foretags avkastning
ex post och efter skatt faktiskt ar "orimligt" hoga?
Skulle nog inte tro det. Ytterligare en i paraden av ad hoc forklaringar till vara ekonomiska problem. Arbetsloshet beror pa for bidrag och regleringar, inget annat.
Skicka en kommentar
<< Home