fredag, juni 03, 2005

Är frihet ett medel för lyckan?

Frihet är fånvaro av tvång och därför är frihet bra i sig. Men ibland ses friheten som ett medel för mångfald, lycka eller välstånd. Det är dock ett resonemang som leder till oklarheter.

Inom den politiska filosofin kan frihet som ett viktigt värde ses på två sätt. För det första är friheten ett värde i sig - den är ett 'intrinsikalt värde'. För det andra är friheten ett medel för att uppnå andra mål som är goda i sig - den är ett 'instrumentellt värde'.

Här skall jag analysera den andra frågan: vilka värden kan friheten tänkas vara ett medel för att uppnå? Några tänkbara förslag som brukar nämnas är mångfald, personlighetsutveckling, att samhället blr humanare, att vi blir lyckligare och att välståndet blir högre.

Frihet som medel för fem andra mål

1. Frihet ger mångfald. Om alla får leva som de vill blir variationsrikedomen större i samhället och det blir intressantare att leva i. Vi får valfrihet och möjlighet att välja livsstil på ett rikare sätt än om det bara fanns några få livsmönster som dessutom är traditionsbestämda och egentligen inte öppna för val. Skomakaren måste då bli vid sin läst, skräddarens son måste bli skräddare och möbelsnickarens son måste tillverka möbler.

2. Frihet gör oss till bättre människor. De som hela tiden tvingas till det sätt hur de skall leva, hur de skall förhålla sig gentemot andra, vad de skall göra vardag och helgdag blir inskränkta personligheter och bara halva människor. De som får utveckla sig fritt blir andligen berikade och kan kosta på sig verklig generositet mot andra. Endast frihet kan leda till självförverkligande.

3. Frihet ger ger ett humanare samhälle. Om medborgarna hela tiden är påpassade av olika tvångsmässiga regleringar lämnas inget utrymme för verklig altruism och självuppoffring. Ett humant samhälle kan inte regleras fram av fariséerna. Det har föga värde att följa ritualer när det gäller att manifestera ett humanistiskt sinnelag. Tomma formalier kan inte ersätta ett personligt engagemang som förutsätter ett fritt förhållningssätt gentemot medmänniskorna.

4. Frihet ger ett lyckligare samhälle. Om medborgarna skall tvingas att utföra vissa offer, visa framtvingat ansvar och humanitet är detta ett ont i sig. Ett sådant samhälle kan inte bli lika lyckligt som ett fritt samhälle där medborgarna frivilligt ikläder sig rollen av ädla filantroper och självuppoffrande välgörare. Att tvingas till altruism och solidaritet har inget moraliskt värde. Det kan på sin höjd tillskyndas i ett utilistiskt nyttosamhälle som bortser från handlingarnas vidare etiska kvalitet.

5. Frihet ger högre välstånd. Traditionsekonomin gav ett stillastående samhälle. En tvångssamhälle kan inte åstadkomma kreativitet och innovationsförmåga. En kommandoekonomi kan på sin höjd producera mat för dagen. Sovjetsocialismen kunde inte uthålligt producera välstånd till sina egna medborgare. Det är bara ett samhälle baserat på individens frihet som kan ge högre välstånd. Vill vi övervinna fattigdomen måste vi befria oss från överhetens tvång och tyranni.

Leder frihet verkligen till målen?

Dessvärre kan alla frihetens instrumentella förtjänster ifrågasättas på det pragmatiska planet. 1) Risken finns att det inte blir så mycket mångfald med frihet. De ekonomiska krafterna befordrar varianter av samma slags medelmåttiga produktion anpassad efter den stora massans smak i mitten. 2) Att vi blir bättre männikor med frihet kan kanske övertrumfas av att vissa kan få det materiellt bättre med hjälp av tvång. 3) Likaså kan de som vill ha mer av materiella förmåner strunta i om detta är en följd av humanitet eller nödtvungen underkastelse under polismaktens våldshot.

4) Lyckans kvalitet är en svårare nöt att knäcka. Utilitarismen har traditionellt inte sett berövandet av lycka från vissa för att andra skall bli ännu lyckligare som ett problem. Om det moraliskt rätta är att bli olycklig så sker detta givetvis frivilligt. Om alla däremot inte tror på U måste vissa tvingas att bli olyckliga och då borde detta tvång räknas som en ytterligare minuspost i lyckokalkylen. Därmed kan ett fritt samhälle utan sådant tvång bli lyckligare än ett ofritt formalutilitaristiskt. För den politiska utilitarismen är frihet dock ett hinder för det tvång som krävs för lyckomaximering.

5) Kanske välståndet kan tas för givet när det redan uppnåtts? Ett avancerat industrisamhälle med etablerade strukturer för välståndsproduktion och tillväxt är måhända mer moget för utbredd tvångsutövning än ett mera primitivt samhälle som måste förlita sig på det fria initiativet för att åstadkomma välstånd.

Är de fem målen verkligen eftersträvansvärda?

Till de pragmatiska (mot)argumenten kommer också ifrågasättandet av de intrinsikala värden som friheten kan tänkas leda fram till.

1) Mångfald kanske inte är något verkligt värde. Valfriheten blir en pina som gör människorna frustrerade och bidrar till att de får stressjukdomar. 2) Moralisk förfining och personlighetsutveckling är kanske inte det som ger verklig lycka. Ett tillfredsställt svin är väl lyckligare än en frustrerad intellektuell? 3) Humanitet i all ära, men om den blir ett hinder för uppnåendet av ett idealsamhälle där lyckan maximeras kanske vi måste acceptera att humaniteten sätts på undantag.

4) Lyckosumman kan också ifrågasättas. Friheten kan värdemässigt trumfa över tvångsåtgärder som är nödvändiga för den maximala lyckosumman. Även jämlikheten har börjat ses som ett högre värde än lyckan. Fler tvångsåtgärder för att åstadkomma mer utjämning kan i framtiden också komma i konflikt med friheten.

5) Välståndet som mål har börjat ifrågasättas av vissa välfärdforskare. Vid en inkomst omkring 200 000 kr per år tillför ytterligare produktion, enligt dessa forskare, ganska litet till medborgarnas upplevelse av lycka. Om frihet är ett medel för tillväxt kan alltså friheten inskränkas i de rikare länderna eftersom man inte behöver mer välstånd.

Slutsats

Friheten är främst ett värde i sig. Den är inte egentligen ett medel för andra bra saker även om uppnåendet av välstånd och möjligheterna att förverkliga personliga önskemål rimligtvis hanteras bäst i ett fritt samhälle.

14 Comments:

At 04 juni, 2005 03:17, Blogger Per-Olof Persson said...

NYTTO- OCH VÄLFÄRDSEKONOMI

Jag tycker personligen att "laissez-faire ekonomerna" under 1800-talet har lyckats bäst med att skapa en teori om vad som ger störst nytta eller välfärd. Senare ekonomer har avfärdat laissez-faire (låta vara ifred) vara för enkelt och inte tillräckligt akademiskt komplicerat. Denna uppfattning kommer antagligen ifrån att nationalekonomin skulle likna fysiken och matematiken som ämne. Det ger mer makt och pengar om man kan mäta någonting exakt med en matematisk formel.

De främsta ekonomerna inom laissez-faire bör ha varit fransmännen Frédéric Bastiat, Edmond About, Gustave de Molinari och amerikanen
Arthur Latham Perry. Dessa ekonomer menade att den bästa social nyttan i samhället uppnås om människor tillåts att ha ett fritt utbyte med varandra. Det som staten/politikerna påtvingar människorna minskar friheten (är inte frivilligt) och därmed minskar den sociala nyttan/välfärden.

 
At 04 juni, 2005 15:25, Blogger Per-Olof Persson said...

PENNINGMÄNGDEN OCH NÄRINGSLIVSSTRUKTUREN

Även om jag går ifrån ämnesområdet så vill jag visa hur en artificiell sänkning av räntan och en ökning av penningmängden ger en negativ förändring av näringslivsstrukturen i ett land. Det uppkommer fler arbeten som är mindre produktiva än tidigare. Det kan också uppkomma "bubblor" som gör världsekonomin instabil. Jag klistrar in två stycken från Doug Nolands artikel - "This Time it is Different". Länk:

http://www.safehaven.com/article-3192.htm

"Examining the Economic Sphere, changes to the nature of output over this long boom cycle have been momentous. Inarguably, the U.S. has evolved into primarily a services-based economy. From today's employment data, we see that there were a total of 133.4 million jobs reported by the Labor Department (up 1.5% y-o-y) last month. At 14.3 million, Manufacturing employment declined 0.3% over the past year to now comprise just over 10% of the total workforce. Meanwhile, Service-producing positions increased 1.6% to 111.2 million. Retail Trade employment was up 0.8% y-o-y to 15.2 million, Wholesale Trade up 1.2% to 5.7 million, and Transportation/Warehousing up 3% to 4.4 million. Financial Activities jobs were up 1.8% y-o-y to 8.2 million and Professional/Business were up 2.7% to 16.8 million. Health Care/Social Services employment increased 2.1% over the past year to 14.5 million. Leisure/Hospitality jobs were up 2% to 12.7 million. Government positions were up 0.8% to 21.7 million."

"This Time Money and Credit Are Different. Over several decades, the Credit system evolved from prudent bank loan officer and her benign bank loan, to aggressive loan originator and investment banker and their coveted marketable security. A large portion of this debt has been accumulated by financial speculators, earning windfall "profits" through heavy leveraging at low rates pegged by the newfound transparent Federal Reserve. You bet This Time it is Different! And this especially unmarket-like arrangement set the stage for an evolving speculative Bubble throughout finance, culminating with today's Credit Bubble Blow-off."

 
At 04 juni, 2005 18:30, Anonymous Anonym said...

På vilket sätt är har frihet ett egenvärde? Har det ett egenvärde för individer, dvs om en individ blir friare men samtidigt mindre lycklig (vi kan anta att det i övrigt inte finns några skillnader) är det då bättre för den individen?
De flesta skulle nog säga nej, de vill inte bli friare om de kommer att få utstå mer lidande på grund av det, betyder det att de inte förstår sitt eget bästa?

 
At 04 juni, 2005 21:11, Anonymous Anonym said...

Av våra politiska filosofer så definierade Adam Smith frihetens värde och mål i målsättningen att den "skulle kunna ge största möjliga lycka åt största antalet människor".

Dessa tankar leder fram till den ekonomiska liberalismen, till ett samhälle som bygger på frihet, självständighet och ansvarstagande och naturligtvis också i förlängningen till den politiska demokratin.

Men 1800-talet hade vi en annan betydande tänkare i Edmund Burke, som med sin analys av revolutionen i Frankrike kartlade de ytterligheter och grymheter som kunde begås i folkflertalets namn, i detta fall förkroppsligad av folkhjälten och despoten Napoleon.

I nutid är det anser jag Friedrich A Hayek, som bättre än någon annan visar på dualismen mellan enskild frihet samt samhällsinstitutionernas förändring.

Allt detta hindrar inte en rad frihetliga paradoxer. Måste friheten växa fram samt förkroppligas av en folkmajoritet eller räcker det med att der sker via en maktelit eller kanske t o m via en folklig, demokratiskt ansedd ledare?

Hur kan man i en folkopinion få accept för frihetliga idéer när de endera saknar kunskap om innebörden av dem eller också låter sig fascineras av politiska ledare samt politiska rörelser, som hävdar att just de bättre än andra står för den enda och sanna friheten?

Utvecklingen visar också att ett frihetligt samhälle inte bara kan uppnås via realiserandet av skilda ekonomiska samt politiska lösningar utan också kräver sitt försvar.

För närvarande befinner vi också i en avspänningsperiod, som mycket väl kan leda till framväxten av nya allvarliga konflikhärdar där till och med stormakterna dras in. Vill vi då försvara friheten och med vilka medel?

 
At 06 juni, 2005 13:12, Blogger Per-Olof Persson said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 06 juni, 2005 14:35, Blogger Per-Olof Persson said...

ANDRA BÖCKER SOM BEHANDLAR VIKTEN AV FRIHET

AYN RAND

Strax innan Ayn Rand lämnade Sovjet riktade en avlägsen bekant en bön till henne: "Om de frågar dig i Amerika – berätta för dem att Ryssland är en stor kyrkogård och att vi alla långsamt håller på att dö." Hon lovade att göra det; och hon uppfyllde sitt löfte med sin första roman, "We the Living", som kom ut 1936.

Handlingen i "We the Living" är förlagd till Sovjetunionen i början av 1920-talet, vid tiden för Lenins s.k. "Nya Ekonomiska Politik". Boken skildrar en ung kvinnas desperata kamp för att leva sitt eget liv och rädda sin kärlek undan en förkvävande diktatur. Dess tema är det enskilda människolivets helgd och den totalitära statens ondska – konflikten mellan den enskildes önskan att leva sitt liv och statens fordran att han ska offra det.

"The Fountainhead" är, med författarinnans egna ord, en roman om "individualism kontra kollektivism, inte i politiken utan i människosjälen". Den skildrar en kompromisslös individualists, arkitekten Howard Roarks, karriär i en kollektivistisk omvärld. Handlingen tar sin början den dag då Roark blir relegerad från sin arkitektskola, och visar sedan hur han tar den ena motgången efter den andra utan att låta sig knäckas, och hans långa väg fram till erkännande och slutlig triumf.

"Atlas Shrugged" handlar om ett helt samhälles totala kollaps. Den skildrar ett USA i en obestämd men inte alltför avlägsen framtid, ett USA som tagit ett par steg till på den kollektivistiska vägen och nått den punkt där blandekonomin övergår i total diktatur. Ett par av bokens huvudpersoner kämpar en heroisk kamp för att hålla den industriella produktionen igång: Dagny Taggart, driftschef vid ett transkontinentalt järnvägsbolag, och Hank Rearden, den siste av Amerikas "self-made men", stålmagnat och uppfinnare. Men alla som skulle kunna hjälpa dem försvinner mystiskt och spårlöst, en efter en, när de som bäst behövs. Ett produktivt geni förvandlas oförklarligt till en värdelös playboy – landets rikaste bankir likviderar sin bank till sista öret och försvinner spårlöst – dess ledande filosof lämnar sin lärostol och återfinns som kock på ett motell – av hans mest lovande elever blir en sjörövare och en annan förmodas göra en obemärkt karriär som andre biträdande bokhållare. En motor som skulle ha kunnat revolutionera tekniken hittas halvfärdig och övergiven på en skrothög. Och överallt hör man en meningslös fras som används för att uttrycka hopplöshet och uppgivenhet: "Vem är John Galt?"

Någon tycks ha stoppat världens motor. Den övergivna motorn visar sig vara en symbol för något mycket djupare: att intellektet och intellektets bärare övergivit världen och lämnat den att skrota ner sig själv.

Sådan är "mordgåtan" i "Atlas Shrugged". Och den får sin dramatiska lösning. På samma sätt som Hercule Poirot i slutet av en Agatha Christie-deckare samlar alla de inblandade och avslöjar mördaren, samlar hjälten i Atlas Shrugged hela folket och avslöjar de moraliska och filosofiska rötterna till samhällets förfall. Den mördade människoanden kan till sist återfödas.

"The Virtue of Selfishness" (1964). En serie essäer om den rationella egennyttans etik. Den visar varför en rationell moralkodex är en nödvändighet för att leva ett rationellt liv, inte en överflödig lyx; den visar också varför en rationell etik måste vara kompromisslös och "svart-vit"; den förklarar varför det inte råder några intressekonflikter mellan människor, så länge de följer förnuftet; och mycket mer.

"Capitalism: The Unknown Ideal" (1966). En serie essäer om kapitalismens moraliska grund (en grund som kapitalismen aldrig tidigare haft, men utan vilken den inte kan överleva).

"The New Left: The Anti-Industrial Revolution" (1971). I denna bok talar Ayn Rand ut om sådana saker som 60-talets studentrevolt, "hippiekulturen" och miljörörelsen. Den innehåller också en svidande vidräkning med det amerikanska skolsystemet, samt en analys av den mänskliga avundens natur, "hat mot det goda för att det är det goda".

NATIONALEKONOMI OCH FRIHET

En bok av en Randlärjunge som jag kan rekommendera är George Reismans "Capitalism: A Treatise on Economics" (1996). Denna bok är kanske det bästa som hänt nationalekonomin sedan 1776. (Men den som är nybörjare i ekonomi bör börja med samme författares "The Government Against the Economy" från 1979.)

Ludwig von Mises "Human Action", Friedrich von Hayeks "The Road to Serfdom" är andra klassiker som behandlar ekonomi och betydelsen av frihet.

 
At 06 juni, 2005 22:31, Anonymous Anonym said...

Såg i dag på CNN en Larry King-intervju från 1992 med Richard Nixon, som faktiskt gjorde ett imponerande intryck och då inte minst i sin plädering för fred och frihet.

Nixon sa att 1992 hade världen efter andra världskrigets slut upplevt 140 krig och fler hade fått sätta livet till än under första världskriget.

Denna utveckling har fortsatt med åren. Rena folkmord har förekommit utan att världsorganisationen FN rört ett finger.
Konflikten på Balkan var av samma karaktär och den kunde bara hävas efter stormaktsingripande, FN:s fredsmäklande samt nu senast insatser av den nybildade konfliktstyrkan under EU:s mandat.

Den internationella terrorismen är ett nytt, som det verkar permanent, problem.
USA har gått från realpolitik till mer offensiva insatser för spridande av politisk demokrati.
Samtidigt pågår spridandet av kärnvapen och den nya ekonomiska superjätten Kina satsar också på att bli en militär stormakt, lite aningslöst verkar det med stöd av västeuropeiska industristater.

Detta och mycket annat visar att fred och frihet inte är något för framtiden givet. De måste ständigt värnas och försvaras.
Om så inte sker kan vi glömma åtskilligt av de drömmarnas samhällen i olika skepnader som våra filosofer verkat för när de förmulerat sina tankar och ideologier.

 
At 07 juni, 2005 13:04, Blogger Danne Nordling said...

Frihet som egenvärde

Här (4 jun 18:30) har vi kanske orsaken till att friheten ofta betraktas som något sekundärt och bara ett halveffektivt medel för annat som är bra. Vi kan faktiskt tvingas att maximera lyckosumman.

Jag ser både ett 'paternalistiskt' argument och ett 'utilitaristiskt'. Staten kan tvinga folk att inte bete sig på ett sätt som skadar deras eget bästa. Man måste äta 6-8 brödskivor om dagen, inga hamburgare och sötsaker osv. Mycket av Thomas Mores "Utopia" gick ut på detta.

För att maximera lyckosumman kan vissa individer tvingas minska sin lycka. Lyckoresurserna skall ju ges till dem som får ut mest lycka ur dem, enligt utilitarismen. En gladiator kan tvingas att slitas sönder av lejon för att 10 000 åskådare skall bli litet lyckligare. Om friheten har ett egenvärde kan individen säga nej till att offras för en större lycka för andra.

Individen kan också säga nej till att hunsas för sin egen förmenta lycka. Detta gäller åtminstone när man kan antas förstå sitt eget bästa. Den som är fri har rätt att göra sin egen bedömning av vad som är bra för henne själv trots att "experterna" säger något annat.
/DNg

 
At 08 juni, 2005 12:15, Blogger Danne Nordling said...

KOPIERA INTE ANDRAS TEXTER!

Jag har fått ett påpekande från Filip Björner att stora delar av texten i inlägget 6/6 14:35 om Rand är kopierat från en webbsida av Per-Olof Samuelsson. Texter som är skrivna av andra än kommentatorn kommer att tas bort om förf inte lämnar tillstånd för publicering. Så har skett med utdraget från DI.
/DNg

 
At 11 oktober, 2005 13:14, Blogger Unknown said...

So many blogs and only 10 numbers to rate them. I'll have to give you a 9 because you have a quailty topic.

Free Access To More Information Aboutenvironmental education

 
At 19 oktober, 2005 08:34, Anonymous Anonym said...

Very cool blog you got! I just added you to my bookmarks!

I have a great article resource you might want to check out.

 
At 20 oktober, 2005 21:28, Blogger Johnny said...

Hello, just visited your blog, it's geat. I also have a fast loan related blog with some useful articles about the topic. Hope that it is helpful to you.

 
At 30 mars, 2006 00:30, Anonymous Anonym said...

I have been following a site now for almost 2 years and I have found it to be both reliable and profitable. They post daily and their stock trades have been beating
the indexes easily.

Take a look at Wallstreetwinnersonline.com

RickJ

 
At 15 januari, 2007 10:11, Anonymous Anonym said...

Hello!

Nice site, keep up the good work .

[url=http://buy-phentermine.hem.nu]http://buy-phentermine.hem.nu[/url] BUY PHENTERMINE
BUY PHENTERMINE
http://buy-phentermine.hem.nu buy phentermine
http://buy-phentermine.hem.nu phentermine online
http://buy-phentermine.hem.nu order phentermine
http://buy-phentermine.hem.nu cheap phentermine
http://buy-phentermine.hem.nu buy phentermine online
http://buy-phentermine.hem.nu phentermine diet pill
http://buy-phentermine.hem.nu phentermine online pharmacy
http://buy-phentermine.hem.nu phentermine prescription
http://buy-phentermine.hem.nu what is phentermine
http://buy-phentermine.hem.nu free phentermine

 

Skicka en kommentar

<< Home