tisdag, juni 28, 2005

Skattelättnad för hushållstjänter ger skatteintäkter

En skattelindring med 5/6 för hushållsnära tjänster ger 10 600 nya jobb netto eller 14 100 brutto enligt Konjunkturinstitutet. Ett svagare alternativ ger 2 900 netto men 13 400 brutto. Det skulle inte kräva 2 mdr kr i skattehöjning som Jens Henriksson påstår.

Hushållstjänster av det slag som numera kallas hushållsnära tjänster förekommer nästan inte alls på den vita marknaden. Den utvärdering av en skattelättnad för städning, trädgårdsarbete och liknande som Konjunkturinstitutet (KI) gjort utgår från att värdet av dessa tjänster är 150 miljoner kronor (inkl moms och arbetsgivaravgifter). Den svarta sektorn är däremot 20 gånger större eller ca 3 mdr kr i löner. Om man räknar med relationen 110 kr/t mot 300 kr för den vita sektorn, blir den svarta sektorns volym 55 gånger större. Man kan ocså säga att den vita sektorn representerar 1,8 procent av arbetstimmarna för hushållsnära tjänster.

Med denna utgångspunkt, som inte explicit har räknats fram av KI, kan man fråga sig hur rimliga resultaten av dess beräkningar egentligen är. Ansatsen är att utvärdera resultatet av en 50-procentig skattelindring för arbetskostnaderna inklusive moms för hushållsnära tjänster. Det betyder att den "skattekil" på 59,8 procent som KI utgått från skall reduceras med 50 procentenheter till knappt 10 procent, eller med 5/6.

I basfallet utgår man från att 40 procent av de svartarbetande övergår till vitt arbete och då får man en sysselsättningsökning på brutto 14 100 personer. Netto blir det 10 600 personer när effekten från minskad efterfrågan på andra nyttigheter beaktats. Kalkylen bygger då på att 21 procent av dessa 10 600 kommer från gruppen 'icke-arbetande' (arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade) och 61 procent från svartarbetande. I övrigt ökar sysselsättningen genom minskat hemarbete (50 procent av avlastningen från inköpta hushållstjänster används dock till fritid).

Detta leder till att skatteintäkterna från hushållstjänster ökar med 604 mkr samtidigt som transfereringar till icke-arbetande och i viss mån svartarbetande minskar med 413 mkr. Eftersom modellen utgår från att denna vinst exakt skall motsvara den förlust av skatteintäkter som uppstår på andra håll i ekonomin så blir denna 1 017 mkr. Hur denna ansenliga intäktsförlust skulle uppkomma mera konkret framgår inte. Efterfrågan på andra varor och tjänster minskar helt enkelt i största allmänhet och utgör förutsättningen i modellen.

Resultatet för statsfinanserna är likaledes noll i det mindre fördelaktiga alternativ som KI också kalkylerat, men det beror på en skattehöjning med 0,1 procent. Detta alternativ ger 13 400 nya jobb brutto men bara 2 900 netto. Orsaken till detta framgår inte klart men beror till en del på att svartarbetet inte minskar alls lika mycket som i basfallet. Sålunda kommer bara 23 procent (mot 61 %) av nettoökningen av det vita arbetet från svartarbetande. Dessutom används den frigjorda tiden till 2/3 till ökad fritid. Den största effekten kommer emellertid från minskningen av efterfrågan på andra vita nyttigheter, som reducerar bruttosiffran för jobben med 10 500 "gamla" jobb. Hur detta går till framgår inte (kanske skattehöjningen?). Slutligen kommer bara 7 procent av bruttoökningen av jobben från icke-arbetande mot 16 procent i basfallet.

Det går säkerligen att göra en annan mix av mindre förmånliga antaganden som är mer realistisk än den KI använt sig av. Då blir inte heller nettoökningen så blygsam som 2 900 jobb. Med mer förmånliga antaganden skulle det enligt KI bli 18 800 nya jobb inklusive fler jobb på andra håll i ekonomin. Resultatet ger i detta fall 443 mkr mer i skatteintäkter.

Statssekreteraren på finansdepartementet har fel

Striden står emellertid om hur mycket det skulle kosta att åstadkomma 3 000 nya jobb enligt det minst förmånliga alternativet. Statssekreterare Jens Henriksson uttalade sig tvärsäkert i radions P1 efter 17 idag att det skulle krävas 2 miljarder i skattehöjning. Denna siffra kan jag inte återfinna i KI:s rapport. Men det går att rekonstruera hur stor skattehöjningen rimligtvis kan vara. Då blir resultatet 371 miljoner kronor.

Så här kan man räkna: I basalternativet kommer det in 604 mkr från de nya tjänsterna mot 567 i det sämre alternativet (-37). Transfereringarna minskar i detta med bara 79 mkr mot 413 mkr i basalternativet (-334). Om basalternativet gick jämnt upp måste det sämre alternativet kräva en skattehöjning med 371 mkr - inte med 2 000 mkr som Henriksson hävdade.

Jag tror att antagandet om statsfinansiell balans i basalternativet leder fel. Då måste mer oförmånliga antaganden ge en liten förlust. En sektor som till 98 procent består av svartarbete, som delvis dessutom premieras med olika bidrag, borde även med med mindre förmånliga antaganden ge en förstärkning av statsfinanserna. I varje fall ger det bättre alternativet enligt KI 443 mkr i ökade skatteintäkter netto.

9 Comments:

At 29 juni, 2005 11:20, Anonymous Sture Åström said...

Bättre bytesbalans

Ett litet bidrag kommer nog också från en förbättring av bytesbalansen. Man kan utgå från att tjänstesektorn expanderar något. Varifrån tar då köparna av dessa tjänster pengarna till dem ?

Endera minskar man på köpen av prylar eller på semesterresor, om vi bortser från inverkan på sparandet. I båda fallen är de huvudsakligen producerade utomlands. D.v.s. de ger skatteintäkter i andra länder.

En inte föraktlig effekt blir bättre integration av invandrare. De kan alla göra något i hushåll, även med små språkkunskaper. Där lär de sig svenska och får introduktion i olika praktiska angelägenheter i kontakten med kunderna.

Det finns inga rationella skäl att vänta med att införa pigavdrag. Alla tjänar på det.

 
At 29 juni, 2005 11:33, Anonymous T Lindgren said...

Eftersom Persson utan direkta besvar kunde snyta fram fem miljarder extra for AMS-atgarder sa tvivlar jag pa att det i praktiken behovs nagon skattehojning i forsta ledet. Att fora in nagot sadant i debatten ar troligen bara ett satt att fa forslaget att verka mindre attraktivt: "okade skatter for att De Rika ska kunna ha tjanare" ...

Personligen skulle jag dock hellre se att hela momssufflen fick sjunka ihop -- varfor inte helt populistiskt sanka momsen med 5 procentenheter per ar och se vart det tar oss? Min gissning ar att det nog ar halsosamt for Sverige med en offentlig bantningskur, om an att staten kanske trumpetar hur den hungrar. ("Offentlig fetma ett problem i vastvarlden"?)

Och ett skal till: omsen skulle val vara en tillfallig skatt -- dags att ta fram den bortre parentesen.

 
At 29 juni, 2005 12:44, Blogger Disen said...

Hur många hushåll orkar att registrera vit betalning til dagmamman ?
Min gissning er att dom aller flesta skulle sluta med hushållstjänster bara pga av pappertjafset selv om skatten var noll. Så dessa hypotetiska uträkningar er bara av akademisk betydelse.

 
At 29 juni, 2005 13:15, Blogger Magnus said...

Skulle vara intresant att se ett räkneexempel från Finland...

 
At 29 juni, 2005 13:51, Anonymous Per said...

Enligt rapportförfattarinnan har Henriksson rätt angående siffran 2 miljarder. Henners svar från min mejlkonversation med Ann Öberg:

Eftersom beräkningarna utförs i ett jämviktsperspektiv på lång sikt kan man inte räkna baklänges så som Du gjort genom tabell 6.3. Skattesatsen utgår på en skattebas som består av arbetade timmar. Det är således korrekt att ange BNP så som Henriksson gjort.

 
At 29 juni, 2005 16:05, Blogger Danne Nordling said...

Till Per:
Det är besynnerligt att lågalternativet skulle generera en så stor nödvändig skattehöjning som 2 mdr när de två saldoförbättringarna i lågfallet med 2945 fler nettosysselsatta bara är 371 mkr sämre än basalternativets 1 017 mkr som ger oförändrad skatt. Så vitt jag kan se har Henriksson höjt skatten med 0,1 procent på en bas som består av 4/5 av BNP (2 bilj kr).

Vi måste först kunna ifrågasätta rimligheten i detta utifrån en överslagsberäkning med modellen som utgångspunkt. I basfallet minskade skatteinkomsterna från övriga varor o tjänster med 1 017 mkr till följd av ökad efterfrågan på hushållstjänster. I lågfallet är denna effekt 50 procent större. Dessutom förbättras saldot med 371 mkr mindre genom främst liten påverkan på svartarbetet. Det borde bara bli 880 mkr sämre utfall sammanlagt och inte 2 000 mkr.

Detta bygger emellertid enligt förutsättningarna på två antaganden som inte är centrala i debatten om effekterna. Det ena är ovannämnda substitution som är 50 procent större. Det andra är det orealistiska antagandet att hela den övriga ekononomin är nästan (80%) lika benägen att övergå till svartarbete som hushållstjänsterna. Det är dessa antaganden som så starkt reducerar bruttoeffekten på 13 400 nya jobb med 10 500 så att nettot bara blir 2 900. Så vitt jag kan förstå är dessa antaganden ganska irrelevanta i en bedömning av var effekterna skulle hamna vid ett införande av en skatterabatt. Något påpekande att att dessa effkter är helt dominerande över effekterna från graden av svart hushållsarbete som blir vitt eller hur mycket icke-arbete som blir vitt hushållsarbete finns inte i resultatbeskrivningen. Inte heller redovisas de i tabellen med effekterna på de offentliga finanserna.

Jag måste därför medge att jag blivit missledd av dessa sidospår som kanske gör att man åtminstone kan komma fram till en försämring av statsfinanserna med en knapp miljard i lågfallet när dessa tas med.
/DNg

 
At 29 juni, 2005 23:42, Anonymous Per Fredö said...

Dagens barnfamiljer är tyvärr så stressade att de inte orkar med vare sig sina barn eller med hemmen. Dit hör att lämna barnen tidigt på morgonen på dagis och hämta dem sent på eftermiddagen.

En så kallad piga skulle kunna vara åtskilliga familjer till hjälp med delar av detta.

Det skulle vara en utmärkt arbetsuppgift för många yngre som nyss lämnat skolan och som inte är studiemogna och som inte heller utan vidare är beredda söka vissa jobb eller kan få dom.

Men även arbetslösa äldre och far-eller morföräldrar ställer i dag ofta upp och utan att få någon ersättning alls för sin arbetsinsats.

De är som en liten provokation för att nu använda en marxistisk term exploaterade.

De sofistikerade beräkningar som KI gjort och som Danne kommenterat har säkert även ekonomisk betydelse utöver vad de redovisat.

Samhället ställer redan i dag upp med mängder av bidrag och kompensatoriska insatser för åtskilliga av dem som på detta sätt skulle kunna få jobb. Var finns den kalkylen gjord?

 
At 02 augusti, 2005 10:58, Anonymous Anonym said...

Hej,

Det är första gången jag läser den här sidan. Skoj att ni skriver att jag hade rätt om de två miljarderna!

Bästa sommarhälsningar!

Jens Henriksson

 
At 24 maj, 2006 21:30, Anonymous Anonym said...

This is really a lovely horse and I speak from personal gay phone sex numbers experience
since I once mounted her mother. gay phone sex numbers

 

Skicka en kommentar

<< Home