söndag, juli 17, 2005

Avund och rasism relevanta för utilitarismen

Utilitarismen går ut på att alla källor till lycka skall räknas lika. Tillfredsställandet av obehagliga preferenser såsom illvilja, rasism och egoism blir därför viktiga. Det framstår som orimligt och beror på att en teori om rättmätiga andelar saknas i U.

(< Nr 8 av 12) Ett problem som börjat uppmärksammas först under slutet av 1900-talet är att alla preferenser inte borde räknas in i den utilitaristiska nyttokalkylen. En besvärande implikation av U är att varje källa till lycka skall tillmätas samma vikt. Om folk blir lyckligare när deras preferanser av sådant slag som avund, illvilja, missunnsamhet, hat, rasism, homofobi, sadism eller aggressiv själviskhet tillfredsställs måste utilitarismen sanktionera detta.

Dessa preferenser vill utilitaristerna gärna karaktärisera som illegitima och få bort ur nyttokalkylen. Ronald Dworkin använder metoden att skilja mellan 'personliga' och 'externa' preferenser. Externa preferenser berör inte hur man själv har det utan om hur andra skall ha det. En vit rasist vill kanske att svarta inte skall köra omkring i "stora glänsande bilar". Det borde inte få leda till att det blir ett moraliskt krav att hindra svarta från göra detta.

För att råda bot på detta problem kan man också försöka utveckla en regelutilitaristisk rättighetsteori (antyddes redan av J S Mill) vilket Dworkin försökt med när han lanserade rättigheter "som trumf". Nobelpristagaren John Harsanyi har däremot försökt begränsa preferenserna så att 'anti-sociala' preferenser skall betraktas som illegitima. Det bygger enligt nobelpristagaren A Sen på en mera grundläggande föreställning om det goda som inte kan härledas ur den samlade nyttan. Det tycks alltså finnas andra normer utanför U som måste användas för att försöka få U att bli "rimlig".

Jag och andra kritiker kan peka på att de illegitima preferenserna är oacceptabla därför att ett tillfredsställande av dem begär att något på ett orättfärdigt sätt skall berövas vissa människor. Nyttan skall också maximeras genom ett ianspråktagande av fördelar som rätteligen tillhör andra. U erkänner inte något kriterium för vad som rätteligen tillhör någon utanför nyttokalkylen. Handlingar som maximerar nyttan kan per definition inte beröva mig min rättmätiga andel. Det står i strid med mångas vardagsmoral. Ett stöd för konsekventialism betyder rimligen inte detsamma som utilitarismens idé att varje källa till nytta skall ges samma vikt (se äv comments till p7).

Den utilitarisatiska teorin haltar betänkligt på detta område genom att den helt enkelt saknar en teori om rättmätiga andelar. Här manifesterar U att den egentligen inte kan betraktas som en heltäckande etisk teori. Som på flera andra områden måste U retirera till regelutilitaristiska idéer, vilka hotar att demolera hela teoribygget i grunden.

7 Comments:

At 18 juli, 2005 01:50, Anonymous Soilander said...

Håller med om att den utilitarismens idé haltar en aning, men Bentham hade redan ett svar i detta. "Panopticon" var hans mekaniska sätt att resonera kring rättvisa - som redan subtilt existerar i vårt västerländska samhälle. (Själv har jag som samhälls- och kulturanalytiker tendensen att infoga detta under definitionen "livsvillkor".) Nu har den vetenskapliga filosofiska disciplinen inte fogat med denna bi-teori, som omsluter kärnan om maximerad nytta. Jag skrev om detta: http://www.utilitarism.net/cgi-bin/diskus/diskus__debatt__.py?msgid=89

 
At 22 juli, 2005 22:56, Blogger Disen said...

Det er inte möjligt att utrota fenomen som avund och rasism från männskans natur då dessa egenskaper sitter fast i generna. Så politiskt och moraliskt måste dessa två lite beundransvärda beteenden tas på allvar och minimeras. En politisk filosofi kan derfor inte låtsas som det regnar, dvs axiomatiskt bortdefinera dessa två arvsynder från agendan, som den nyliberala eller randianska rättighetsetiken gör.

Derimot tycker jag du snur hela diskursen på hovudet när du utpekar avund och rasism som kognitiva drivkrafter eller kollektiva bevekelsesgrunder för en Uetik, va nå denna er eller inte er för individen och för samhället. Dom negativa egenskaperna vid männskans natur, deribland dessa två, fungerar som reality checks eller försvarmekanismer till ex när etniska grupper utmanas av globalisering eller terror. Att bortse ifrån detta er direkte naivt.

Sen finns det inte en Stor Nyttokalkyl men bara en myriad av små i specifika frågor. Om dessa tusentals nyttokalkylers relevans med bibehållen klassisk liberal ryggrad i en modern värld, kan jag henvisa til Richard A. Epstein. Sen kan man tillfoga att själva debatten er halva nyttan själv om den inte förer till något påvisbart resultat då den fungerar som en säkerhetsventil och bidrar til Panopticons ständiga genomlysning.

Det faktum att U kan påstås fungera på olika nivåer som familj, region, nation, ras och kontinent, kultur och civilisation er ingen allvarlig innvänding snarare tvert om. Altruismen har olik räckvidd och antisocialt beteende och krav på utjämning och rättvisa varierar enormt över skalorna. Nyliberalarna igonorerar oxå socialantropologarna som sannolikt kan uttala seg om rättmätiga andelar i samanhang som innvandring och globalisering till exempel.

 
At 23 juli, 2005 23:16, Blogger Danne Nordling said...

Panopticon ingen demokratisk princip

Jag kan inte hålla med Peter Soilander att Benthams idé om Panopticon skulle vara något av en demokratisk princip. Vad vi ser i tangentens riktning är istället den politiska Utilitarismens högsta stadium. Modern teknik gör det inte bara möjligt att övervaka grovt omoraliska personer (fångar) för att få dem att bli utilitarister utan alla medborgare med hjälp av modern IT.

Vad vi kan befara(?) är också att inopererade elektroniska impulsgivare så småningom kan användas för korrektion av icke-utilitaristiskt beteende både i form av mildare verbala tillrättavisningar och i form av direkt stimulering av hjärnans "obehagscentrum". Det måste vara en våt dröm för de styrande etiska experterna att först få hjälp med modern datateknik att detektera omoraliskt beteende kanske kontinuerligt hos alla medborgare. Därefter skulle datorerna i rutinärenden välja ut lämpliga korrektioner och låta experterna ta hand om de svårartade fallen. Allt skulle ske på distans med hjälp av elektromagnetiska signaler. Ingen utom experterna skulle behöva bli övertygade utilitarister. Panopticon är "1984" i tredje potens.

 
At 24 juli, 2005 16:05, Blogger Danne Nordling said...

Rättigheter skydd mot avund och rasism

En politisk teori som inte kan hantera avund och rasism är som Disen anmärker naiv. Den kritiken drabbar särskilt utilitarismen. De försök att göra U mer salongsfähig genom uteslutandet av vissa nyttokällor kan inte betraktas som tillräckligt lödiga.

Rättighetsteorier går däremot i allmänhet ut på att skapa skydd mot aktiv egoism och illvilja. Det är tydligt inom "nyliberal" teoribildning och sannolikt även inom randiansk teori (som jag inte har studerat på länge). Hur man kan hävda motsaten skulle vara intressant att veta.

Däremot är det inte så att jag hävdar att U aktivt framstår som en kognitiv drivkraft för avund och rasism. Det är de valhänta försöken av utilitarister att distansera sig från dessa som inte är tillfyllest. Det gör att U framstår som inkonsekvent och godtycklig. När det är politiskt inkorrekt att vara rasist tar man avstånd. Men i andra fall som skattepålagor som mest är till för att ställa till förtret för dem som drabbas (utan att betyda något praktiskt för skatteintäkterna) kan man tala om tillgodoseendet av illvilja och avund. Det gäller i Sverige den sk värnskatten, förmögenhetsskatten och de extrema delarna av fastighetsskatten.
/DNg

 
At 22 december, 2016 10:54, Blogger chenmeinv0 said...

louis vuitton outlet
moncler outlet
thunder jerseys
michael kors outlet online
ugg boots
canada goose sale
uggs on sale
moncler jackets
ralph lauren polo shirts
ugg boots
2016.12.22xukaimin

 
At 19 juli, 2018 04:59, Anonymous Obat Benjolan Dimata said...


Thank you very helpful article

Cara Mengobati Benjolan di leher
Cara Mengobati Penyakit Typus
Cara Mengobati bisul
penyebab kulit tangan mengelupas
Obat Herbal untuk Biang Keringat
Obat Atasi Penyakit Gondongan

 
At 17 december, 2018 05:28, Anonymous Pengobatan Alami Penyakit vertigo said...

Thank you for joining us. his article is very helpful

Cara Mengobati Benjolan Di Vagina
Obat Maag Alami
Obat Penambah Berat Badan
Cara Mengobati Penyakit Kista
Cara Mengobati Sesak Napas Alami
Tips Obat Tradisional Gagal Jantung

 

Skicka en kommentar

<< Home