Nuder omdefinierar 'dynamiska effekter'

Tidigare betydde 'dynamiska effekter' att en skattesänkning kunde generera extra skatteintäkter genom ökat arbetsutbud. Därför behövde den inte finansieras helt. Nu försöker Pär Nuder få m:s helt finansierade skattesänkning att bygga på dynamiska effekter för att den leder till flera jobb.

I ett pressmeddelande från socialdemokraterna på morgonen går finansminister Per Nuder till angrepp på Fredrik Reinfeldt med anledning av hans tal i Vaxholm i lördags. Bortestt från allmänna skällsord om opportunism (i rubriken på det utsända meddelandet) är det centrala innehållet ett försök att omdefiniera begreppet 'dynamiska effekter'. Det börjar ganska försåtligt med att Nuder förmodar att m kommer att tala allt mer om skttesänkningar och allt mindre om dessas finansiering.

Som finansminister "noterar" Nuder att m börjat tala om dynamiska effekter av sänkta skatter. I brever till partiledarkollegorna i Alliansen skriver Reinfeldt att om det blir dynamiska effekter av skattesänkningarna ökar utrymmet för ytterligare reformer/skattesänkningar. Men de nu framlagda sänkningsförslagen skall vara finansierade fullt ut. En stor del av brevet innehåller en för den breda allmänheten svårgenomtränglig sifferexercis om hur just denna fullständiga finansiering skall utformas.

Nuder fortsätter med orden: "Det känner vi igen från förr. Det synsättet fick dramatiska konsekvenser för samhällsekonomin och ledde till stora budgetunderskott som drev upp inflationen och räntorna. Moderata skattesänkningar och de andra borgerliga partiernas utgiftsökningar – den politiken har prövats förr med förödande konsekvenser."

Det är ganska anmärkningsvärt att finansminister Nuder försöker göra gällande att om en fullt finansierad skattesänkning har följdverkningar som leder till flera jobb är det detsamma som att skattesänkningen inte är finansierad och i vissa konjunkturlägen kan leda till inflation mm. Då har Nuder utdefinierat skattesänkningar som ett medel för att skapa fler jobb.

Nuder förefaller okunnig. Dynamiska effekter är inte detsamma som underfinansiering. Och inte ens all underfinansiering är nödvändigtvis inflationsdrivande. Nuder blandar dessutom ihop två olika konjunkturstuationer. Vid "full sysselsättning" tänkte ekonomerna att en skattesänkning kunde stimulera övertidsarbete och uppgång från deltid till heltid. Då skulle stat och kommun få in skatteintäkter från de ytterligare arbetstimmarna och därför skulle en skattesänkning inte helt behöva finansieras med utgiftsminskningar.

Vid låg sysselsättning tänkte ekonomerna att skatterna kunde sänkas för att öka den totala efterfrågan. Då skulle arbetslösa få riktiga jobb som skulle generera ytterligare skatteintäkter. Om dessa inte var lika stora som skattebortfallet var inte så viktigt så länge som inflationen inte ökade. En skattehöjning för att stabilisera ekonomin behövdes först när "full sysselsättning" nästan hade uppnåtts. I allmänhet kallades dessa effekter av en skattesänkning inte för 'dynamiska effekter'. Göran Persson är själv inne på denna väg, men med ökade utgifter som primär åtgärd. Spräckta utgiftstak borede Nuder ha nämnt i detta sammanhang.

Nuder demonstrerar en intressant okunnighet för att vara finansminister - både vad gäller terminologi och resonemang. Han har tidigare erkänt sin bristande kunnighet i nationalekonomi. Då kunde man förvänta sig att han har mer kunniga rådgivare som sätter p för sådana ignoranta rundpallar som i pressmeddelandet.