Globalisering är utilitarism?
Thomas Friedman beskriver globaliseringen som ett nytt sätt att använda utilitarismen och uppnå socialistiska utjämningsmål. Det ställer många frågor på huvudet som Göran Rosenberg i DN inte uppfattat.
Göran Rosenberg skriver i dagens DN (11/8) en kolumn om journalisten Thomas Friedmans bok "Världen är platt" (utjämnad) som går ut på att globaliseringen ger ökat välstånd för alla och att klyftorna mellan länder kommer att utjämnas. Rosenbergs inte helt glasklara framställning och kommentarer väcker ändå en rad frågor.
Givet att det som kallas 'globalisering' är något vi kan välja eller förhindra tycks företeelsen utgöras av ett politiskt-moraliskt projekt. Spridningen av modern teknologi och avvecklingen av handelshinder mm kommer att öka välståndet i världen. Det kanske kräver vissa uppoffringar av en del människor. Men eftersom helheten är så bra är det moraliskt sett värt att satsa på globalt välstånd. Det är ganska likt den politiska utilitarismens tes som säger att de styrande skall satsa på åtgärder som maximerar saldot av ökad och minskad välfärd för alla människor. (Mer om U.)
Frihandelsvännerna är kanske utilitarister? Globaliseringsmotståndarna är kanske omoraliska utilitarister, som när de upptäcker att de måste göra uppoffringar och lida av försämringar för att andra skall få det bättre, slår bakut och vill behålla sitt välstånd? Eller är de anhängare av en berättigandeteori à la Nozick som säger att de har rätt att behålla sitt välstånd?
Rosenberg ställer frågan: "Varför ska människor acceptera att tillvaron måste vara ett helvete medan de lever så att den eventuellt kan bli ett paradis när de är döda?" Han problematiserar inte denna frågeställning så att han kunde pröva svaret "utilitarismen".
Globaliseringen kommer också att leda till global utjämning. De som har det dåligt idag kommer att få det bättre. De som har det bra kommer att få det sämre. Det låter som en socialistisk vision. Har globaliseringsvännerna hittat en helt annan väg till socialismen än den traditionella med skatter och bidrag?
Hur kan det komma sig att det är socialister som är emot globaliseringen? Kan det vara så att det politiskt korrekta sättet att vara egoist är att påstå sig vara altruist? Genom att hävda att globaliseringen försämrar för de fattiga länderna kan de egoistiska socialisterna hoppas på att få behålla hinder som de själva tjänar på? Attac ville införa global beskattning och bidrag till de fattiga länderna istället för att riva handelshinder som de själva skulle lida av.
Rosenberg förlorar sig istället i en grumlig diskussion om nationalekonomen Joseph Schumpeters teori om 'kreativ förstörelse'. Den moraliska frågan som Schumpeters beskrivning ställer är, enlig min mening, huruvida ny teknik som ruinerar etablerade företagare och gör deras anställda till tiggare skall accepteras av de styrande i ett civiliserat samhälle. Om företagarna vill investera kortsiktigt eller långsiktigt är ett sekundärt problem som i varje fall Schumpeters teori inte kan ge svar på.
Ett gammalt konkret exempel på 'kreativ förstörelse' är hur industrin för att hugga gatsten gick under på 1900-talet när asfalten introducerades. Det var naturligtvis något som en utilitarist kunde applådera. Om några stenhuggare inte kunde hitta nytt jobb och fick bli tiggare - so what? "Vi måste acceptera vissa offer på utvecklingens altare." Inte heller en berättigandeteori skulle ha gett någon hjälp. Om konsumenterna inte vill köpa gatsten är producenterna inte berättigade att tvinga dem att göra det.
Man kan naturligtvis definiera bort problemet. Förstörelsen är inte någon förstörelse. De anställda i stenhuggerierna "friställdes" bara för nya, mer produktiva arbetsuppgifter. De överfördes till mer högproduktiva jobb och fick högre lön och allas välstånd ökade. Men om denna mekanism inte fungerar öppnar sig en grogrund för socialism av traditionellt slag som antingen vill konservera näringslivet eller bedriva socialpolitik.
Varför skrev Göran Rosenberg ingenting om detta?
4 Comments:
Varför skall inte en entreprenör få välja fritt var hans företag skall verka? Varför skall en konsument inte få välja det mest prisvärda alternativet?
Globaliseringen är en bökig fråga för människor som inget hellre önskar än att sitta vid kontrollpanelen.
Det finns ett uppfriskande drag kring globaliseringen: Den leder till polarisering. Erling Disen bekänner verkligen färg i sitt inlägg. Göran Persson tvingas komma till ståndpunkten att mera tvång och statlig expansion är Sveriges sätt att möta globaliseringen. Danne Nordling ser ingen annan utväg ur arbetslösheten än Keynes.
Det är bara att beklaga att ingen etablerad politisk kraft vill positionera sig åt det frihetliga hållet.
Socialism är inte förenlig med frihandel eller fri rörlighet av arbetskraft. Den maktlöshet hos vanliga människor som Disen redogör för beror på att de sitter i knät på staten. En välfärdsstat är inte påhittig nog för att klara stora strukturomvandlingar.
Jag har jobbat som fristående konsult i 15 år. Det har aldrig fallit mig in att anställa folk. Jag ser till att arbeta lagom mycket för att komma upp till brytgränsen för statlig skatt. Björn Lundéns avdragslexikon står på en given plats i bokhyllan. På de företag jag arbetat med har jag sett flera goda entreprenörsämnen sitta som löneslavar. "Inte borde en sån stjärna som du sitta här" brukar jag säga och får ett förläget skratt till svar. När man skall få tag på folk hör man numera ofta "Fredag är hans lediga dag".
Här finner vi anledningen till att Sverige och globaliseringen inte går ihop.
Att motivera frihandel utilitaristiskt verkar långsökt. Rättighetsperspektivet ligger närmare till hands. Ett exempel till: Varför skall jag behöva dö i en svensk operationskö när det finns utmärkta belgiska privatkliniker?
Disen,
Jag tackar för ett, som jag uppfattar det, vänligt inlägg. Därtill från en konsultkollega :-). Några kommentarer.
Världen består av enskilda människor. Politik bör utgå från detta faktum.
Om ditt förförra inlägg var ren sarkasm så var den väl dold. En global fri ekonomi skiljer sig inte från en lokal, så den kritik du riktar gäller även utbytet inom en familj, en stad eller ett land. Nu är det fina att det du kritiserar faktiskt är *bristen* på frihet. När arbetsgivare kan avskeda folk med megafon så finns det ett privilegium i botten, som skyddar dem från repressalier, trots bryska metoder.
Du misstolkar min redogörelse från arbetslivet som att jag klagar på bristande arbetsmoral. Problemet är att människor hindras av staten att förverkliga sina planer. Exempelvis är privat kapitalbildning från lönearbete så gott som omöjlig. Detta leder till en passivitet, där vi lever ett slentrianliv och på sin höjd skjutsar ungarna till fotbollen. Så fort något går emot skriker vi på hjälp. Stora starka smålänningar åker till Sergels torg och gråter för att deras skog blåst ner. Gamle sossen Bo Södersten kallar detta för "inlärd hjälplöshet".
Att använda en folklig retorik för att förverkliga en dold agenda låter inte så värst sympatiskt. Då är diktatur faktiskt mer ärligt. Vilhelm Moberg ställde alltid frågan till makthavare om svenska folket verkligen inte tålde att höra sanningen. Margret Thatcher kunde tala klartext.
Disen,
Först och främst, skulle inte du kunna registrera dig på www.liberaldebatt.com. Där kan du få en bra bild av nyliberalismen.
Några kommentarer:
"ett lands motor er hårdvaruproduksjon och naturressurser"
Jag vågar påstå att naturresurser är direkt skadliga för en utveckling mot ett liberalt samhälle. Regioner som inte var självförsörjande på livsmedel var de första som industrialiserades och de som klarat strukturomvandlingar bäst. I Sverige gäller detta t.ex. Sjuhärads- och Siljansbygden. Hong Kong är bara en smal landremsa vid havet. Ställ detta mot arabländernas samlade export som utom olja är mindre än Finlands.
"Skall det vara nödvendigt att behandla folk som boskap?"
I allmänhet försöker inte företag mörda vare sig anställda eller konsumenter. Tidningar älskar däremot att frossa i sådana historier. Om det trots allt är så illa att vissa företag beter sig skurkaktigt så bör man ställa sig frågan vad som gör det möjligt. Då hittar du alltid någon reglering i form av tullskydd, begränsat jordägande eller inskränkning av föreningsrätt. Återstår sedan den fraktion företagare som är att betrakta som idioter. Konsumentmakten har en särdeles förmåga att sortera bort dem.
"Skall vi sänka vår standard och sälja ut vår modell pga valutaförhållande, billiga balter och utpressning från storbolagen. Varför?"
Förklara varför vi skall tillverka en potatisskalare för 3,50 kr när vi kan importera den för 0,50 kr. Förklara även varför hantverkstjänster skall kosta 150 kr/tim när balter är beredda att göra jobbet för halva kostnaden.
Jo, för att vår samhällsmodell inte är dynamisk nog att anpassa sig till nya förhållanden. De pengar vi spar på globaliseringen går till A-kassa eller tvångsfinansiering av gardinupphängare.
"Jeg börjar misstänka att konkurrerande företag tilsammans legger beslag på viss overhead i kost för att ta över eller för att organisera marknaden..."
Konspirationsteori á la Chomsky, Klein eller Moore.
Skicka en kommentar
<< Home