Reinfeldt spolar ökad offentlig sektor
I sitt tal idag i Vaxholm nämnde Reinfeldt ingenting ytterligare om hur nya jobb skulle kunna skapas. Beprövad erfarenhet visar att m:s plitik ger uppemot 295 000 nya jobb, skriver han. Ett framsteg är att ökad offentlig sektor ser ut att ha slopats.
Moderatledaren har idag avsänt ett brev (pdf) på ca 20 sidor till sina kollegor partiledare inom Alliansen. Detta beskriver inledningsvis problemen med arbetsfrånvaron samt missförhållandena inom skola, sjukvård och rättstrygghet. Därefter kommer ett långt och sifferspäckat avsnitt om ekonomiska reformer. Skatterna skall sänkas för deltidsarbetande och eventuellt om man har råd även för heltidsarbetande. Hushållsavdrag och lättnader i företagens 3:12-regler föreslås. Olika modeller för reduceringen av bidragsnivåerna diskuteras. Här säger sig Reinfeldt vara beredd att kompromissa.
Några tunga finansieringsposter i övrigt är höjda trafikförsäkringspremier med nästan 10 mdr kr och höjda avgifter till a-kassan med lika mycket (dock max 300 kr/m). Det är viktigt att överenskommelser sker under hösten för vad allianspartierna skall göra de första 100 dagarna efter ett ev regimskifte, menar Reinfeldt.
Någon satsning med 10 mdr kr utöver vad regeringen föreslår på ökade offentliga utgifter finns inte med i brevet. Det måste tolkas som att moderaterna nu spolar tanken på en ökad offentlig sektor, som man bara för några dagar sedan ändå omnämnde som en väsentlig del i moderaternas politik. Ett partitaktiskt farligt stickspår har därmed rivits av moderaterna. :o)
Problemet med jobben kvarstår emellertid med samma frontlinjer som i våras. Persson vill satsa på offentlig sektor, Reinfeldt på i huvudsak den privata sektorn. Han gör en poäng av att mer pengar till låg- och medelinkomsttagarna genom ett arbetsavdrag skulle sätta fart på ekonomin. Men mindre pengar på andra håll skall ju finansiera skattesänkningarna till sista öret. Hur kan det bli mera fart på ekonomin? Några dynamiska effekter har man ju inte räknat med. Inte ens skillnader i sparbenägenheten går att åberopa eftersom de som får sänkta bidrag sparar mindre än den medelklass som får skattesänkningar.
Nu konstateras lapidariskt: "Vår samlade bedömning, baserad på forskning och beprövad erfarenhet, är att en försiktig beräkning ger vid handen att sysselsättningseffekten ligger på i storleksordningen 180 000 - 295 000 personer." Det var hela beviset. Inget nytt i förhållande till talet i Almedalen. Inte ens en antydan till hur mekanismerna bakom denna process skulle se ut. Ej heller någon referens till någon forskningsrapport eller forskare. Om man skall övertyga sina motståndare att den kontroversiella bidragsminskningsvägen är riktig borde väl argumenten vara tyngre? Motståndarna finns ju faktiskt också bland mottagarna av brevet.
Faran med brevet är den ovan citerade meningen (Vår samlade bedömning...). Den är sakligt sett lika naiv som Perssons gardinuppsättningar. Dock är den inte associativt lika löjeväckande som gardinerna. Frågan är hur Persson förmår utnyttja denna svaghet hos m. Det politiska spelet är ändå ganska intressant, Reinfeldt raljerade mycket riktigt med gardinerna - se föregående post.
(Hamilton fp fördömer expansiv politik m forts)
posted by Danne Nordling @ 16:47
2 comments
2 Comments:
Danne Nordling tar i sina inlägg upp temana för hur Göran Persson samt Fredrik Reinfeldt vill nå det övergripande målet, som naturligtvis är att få fler människor i arbete .
Därtill kommer rimligtvis även att få stopp på att alltfler kommer in i växande arbetslöshet, sjukfrånvaro av varierande slag samt den nästan permanenta lösningen med förtidspensioneing.
Denna gång får Fredrik Reinfeldt en känga för att han inte vill använda sig av stat och kommuner för att den vägen fixa nya jobb.
Om det är att säga att den offentliga sektorn nu och även för framtiden kräver sin finansiering via den arbetskraft som genereras via den privata sektorn.
Det är den sektorn som enligt moderaterna och även av rader av andra regimer, som t ex den amerikanska och den brittiska, kräver snkta skatter.
Det går naturligtvis inte att säga exakt hur många nya jobb som kan komma fram via skattesänkningar samt därutöver nya ersättningsregler inom bidragssystemen .
Men nog måste vi ändå ha en modell som gör det lönande att gå från bidrag till jobb .
Även rationaliseringar och strukturomvandlingar inom den offentliga sktorn är behövliga.
Det har också Reinfeldt poängterat även om moderaterna faktiskt på kort sik valt att öka statsbidragen till kommunerna mer än socialdemokraterna vill.
All ekonomk praktik från andra länder visar att det är denna typ av politik, som ger enskilda högre inkomster, möjliggör mer av nyföretagande samt bidrar till att den exportinriktade sektorn i vidgad utsträckning skulle göra sina investeringar på hemmafronten.
Den som ogillar den politiken har skyldighet tala om vilket annat alternativ man förespråkar.
Är det måhända fråga om att å ena sidan sänka skatterna rejält utan att samtidigt göra några som helst besparingar inom en offentlig sektor.
Detta kommer i så fall enligt Danne Nordlings återkommande statistiska beräkningar at enskilda hushåll plockas av mellan 60-75 procent av bruttoinkomsten. Var går egentligen gränsen och på vilken nivå är den tolerabel?
Göran Persson har ansvar enligt klar verifierade beräkningar för en politik som inneburit att hundratusentals människor mist sina jobb.
Dessa har i stället hamnat i världens mest generösa bidragssystem, som nu omfattar 1,5 miljon människor.
Göran Persson och hans finansminister Pär Nuder har också lanserat den egendomliga uppfattningen
att sysselsättningsmålen bäst nås genom den konsumtionseffekt man når när människor står utanför arbetsmarknaden.
Därutöver spelar det inte heller, menar de, någon roll för ekonomisk tillväxt och jobb om skatterna ökar ytterligare.
Om nu Fredrik Reinfeldt i sitt Vaxholmtal inte nämnde så mycket om att de nya jobben skulle komma fram via den offentliga sektorn så beror det väl på att han vill ha stimulansen i det privata näringslivet.
Det innebär även ökade skatteinkomster utan skattehöjningar. Det bidrar till att skattesänkningar är möjliga utan att använda sig av undrskott i stasbudgten dvs en växande statsskuld.
Alternativen står emot varandra på ett betydligt klarare sätt än svenska riksdagspartier samt samverkansallianser redovisat på länge.
Rimlig skattenivå är 2-3% av BNP men helst lägre.
Staten enda uppgifter ska vara att skydda individens grundläggande rättigheter(liv,frihet och egendom) och att medla i konflikter(rättsväsende).
Skicka en kommentar
<< Home