Fi:s sextimmarsdag ger 12 kr i höjd kommunalskatt

En arbetstidsförkortning med 25 procent leder till att 33 procent fler eller 400 000 personer måste anställas i den offentliga sektorn. Det kostar idag 160 miljarder kronor och motsvarar 12 kr i kommunalskatt. För den som tjänar 25 000 kr/år blir det 36 000 kr i skattehöjning eller en standardsänkning med 18 procent.

Nu har Feministiskt initiativ preciserat en rad sakfrågor som partiet skall gå till val på. En del av dem är helt orealistiska såsom månggifte och namnanarki. Men lagstiftning om sex timmars arbetsdag är något som ett parti som kanske är tungan på vågen kan genomdriva. Därför är det viktigt att folk har klart för sig vad ett sådant krav innebär.

Fi har som första förutsättning krävt bibehållen lön. Det är ett krav som är mycket svårare att förverkliga än det faktiska genomförandet som i den offentliga sektorn "bara" leder till kraftiga skattehöjningar. Lönekravet riskerar att i praktiken döljas av andra effekter som medför att lönerna sänks eller i varje fall inte stiger lika mycket som de skulle ha gjort utan sextimmarsdag.

Att sextimmarsdag leder till skattehöjningar är en effekt som inte har uppmärksammats särskilt mycket i den tidigare debatten om arbetstidsförkortning. Vad är det då som orsakar skattehöjningar ovanpå den ofrånkomliga löneförlusten? Det är den offentliga sektorns tjänsteproduktion, som inte går att effektivisera enligt företrädarna för denna sektor. Om det hade varit möjligt att effektivisera skulle man ju redan gjort det. Betrakta följande räkneexempel:

Den offentliga sektorns "verksamhet" (inte transfereringar) motsvarar ca 30 procent av alla sysselsatta och ungefär lika stor del av BNP. En övergång från 40 till 30 timmars arbetsvecka (6-timmarsdag) betyder att 25 procent av alla arbetstimmar faller bort. Eftersom dessa timmar måste utföras - av sjuksköterskor, lärare, vårdare, poliser, administratörer osv - måste ytterligare personer anställas i den offentliga sektorn. Eftersom dessa också skall arbeta 30 timmar måste 33 procent fler anställas för att samma antal timmar som tidigare skall kunna utföras.

Lågt räknat kostar en offentligt anställd idag 400 000 kronor per år inklusive arbetsgivaravgifter. Om vi skall öka antalet med 33 procent blir det drygt 400 000 personer vilket kostar 160 mdr kr som skall tas in genom skattehöjningar. Det betyder att skattetrycket måste höjas från 50 till 56 procent av BNP.

Vi kan också översätta 160 miljarder till kommunalskatt. Med dagens 32,4 procents kommunalskatt tar man in 440 mdr kr. För att få in minst 160 mdr kr ytterligare måste skatten höjas 12 kronor - från 32,4 till 44,4 kronor i kommunalskatt per intjänad hundralapp.

En sådan skattehöjning går inte av för hackor. Den som tjänar 25 000 kr/m eller 300 000 om året har idag en lön på 203 600 kr/år efter skatt. Skall man då betala 12 procent ytterligare i skatt blir det 36 000 kr/år eller 3000 kr/m. Lönen efter skatt skulle sjunka med 17,7 procent!

Trots att jag inte har räknat med någon lönesänkning på grund av sextimmarsdagen kommer lönen efter skatt att sjunka med 18 procent genom den skattehöjning som arbetstidsförkortningen fordrar. Det är inget realistiskt krav som Feministiskt initiativ framför. Dra tillbaks det.

Jomen, kanske någon invänder, vi behöver inte höja skatterna så väldigt mycket om vi kan anställa folk som nu är arbetslösa i den offentlioga sektorn. Det är en tänkvärd invändning. Men i praktiken kommer en arbetstidsförkortning att införas först om ett antal år då 40-talisterna har gått i pension och antalet äldre ånyo ökar. Det kommer enligt befolkningsprognoserna att uppstå en demografiskt betingad ökad efterfrågan på arbetskraft som kan göra det svårt att samtidigt förkorta arbetstiden. Dessutom är det inte sagt att det går att ersätta alla kategorier anställda med arbetslösa. Det tar många år att utbilda och träna t ex en erfaren läkare som skall ersätta dem som Fi skall tvinga arbeta sextimmardag.