DN borde tänka till om jobben
Inför söndagens partiledardebatt presenterade DN "fem punkter för nya jobb". Tre av de fyra första bommar frågan. Den femte går ut på att öka exporten och kanske fördubbla överskottet som går utomlands. Bättre är att satsa på tjänstesektorn som vi dessutom har nytta av.
Dagens Nyheter presenterade sitt program på ledarsidan 4/8 i fem punkter (DN:s rubriker i fetstil). Mina kommentarer inom [klammer].
1. Lägg ner AMS och rundgången AMS´ uppgift är att "hyfsa statistiken" och att sysselsätta de egna anställda, inte att para ihop människor och jobb. [Det är möjligt att AMS blivit ineffektivt och skulle kunna ersättas med privata förmedlingar. Men när det finns 321 000 öppet arbetslösa (varav 281 000 vid förmedlingarna) mot bara ca 36 000 lediga platser kan inte ens den mest effektiva matchningsverksamhet reducera arbetslösheten särskilt mycket. Detta gäller i synnerhet om vi tar hänsyn till alla andra grupper som egentligen också är arbetslösa - en siffra på 900 000 människor totalt.]
2. Inför platt skatt och allt blir enklare Den progressiva skatten betyder extra hård beskattning på arbete och utbildning. [Jovisst skulle slopad statsskatt kunna ge fler jobb på sikt. Men det sker framförallt genom att de totala marginaleffekterna ('skattekilarna') skulle minska. Det är viktigt för att det skall bli fler jobb i tjänstesektorn. Däremot är det just nu ingen brist på högskoleutbildade. Ökad efterfrågan på tjänster, som produceras i Sverige, innebär att efterfrågan på importerade varor minskar. Då blir det netto fler jobb i Sverige.]
3. Gör det lättare att byta arbete Turordningsreglerna låser in folk på jobb där de arbetat länge men där de inte trivs. [Visst kan det vara bra att öka rörligheten. Men så värst många nya jobb skapas inte inom överskådlig tid. Tvärtom skulle sjukskrivningar och förtidspensioneringar minska vilket minskar behovet av ny arbetskraft.]
4. Vi måste flytta mer och släppa in fler Det är fel att det bara skulle finnas en viss mängd arbetstillfällen eftersom de "uppstår och försvinner, flyttar och förnyas". [Förvisso finns det en viss omsättning av arbetstillfällen men det är inte ett bevis för att det snabbt skulle kunna uppstå många fler jobb om bara de sökande vore fler. Att utbudet skapar sin egen efterfrågan kallas 'Says lag'. Denna "lag" har nationalekonomerna inte lyckats bevisa.]
5. Konkurrera med kunskap Sverige kan aldrig pressa ner löner och skatter till den nivå som gäller i de nya EU-länderna och än mindre till Asiens nivå. Vi måste därför skaffa skolor av världsklass för att klara exporten.
[Visserligen är våra skolor inte så bra som man kunde önska, men vi konkurrerar redan framgångsrikt med avancerade exportprodukter. Det går så bra att vi har ett överskott i exporten som motsvarar runt 6 procent av BNP, som vi låter utlandet använda. Om vi kan öka exporten så att 300 000 arbetslösa får jobb skulle överskottet kanske bli 12 procent. Dessa pengar skulle rimligen också investeras utomlands. Då är det väl bättre att satsa på att tjänstesektorn skall expandera? Här behövs ingen elitutbildning och höga löner. De arbetslösa kan komma i jobb tämligen omgående utan att man först måste satsa på vanskliga investeringsprojekt. Och de skulle genast göra nytta för Sveriges invånare.]
---
Ett förvånansvärt svagt program för nya jobb för att komma från Sveriges största dagstidning. Jag kan räkna ihop på sin höjd 1,5 poäng av 5 möjliga. DN borde ha tänkt till mera innan man lanserade detta program. Nu har man bett läsekretsen om synpunkter. Det kanske leder till en skärpning på jobbpolitikens område.
Se vidare min serie bloggposter om vad som behövs för flera jobb med början 16/6.
Så bör skatten sänkas för fler jobb
posted by Danne Nordling @ 16:52
12 comments
12 Comments:
Jag måste blottlägga min nationalekonomiska okunnighet och undra varför ett överskott i exporten skulle vara något dåligt?
Å en ökad export borde väl göra att det förs mer pengar _in_ i landet?
Vad har jag missförstått?
/Erik
Vilken är probolembilden?
- vi lever i en knivskarp konkurrean
- vi har en låg investeringsnivå
. nystartandet av företag är lågt och våra befintliga företag anställer sällan arbetskraft
- vi har en befolkningsutveckling där vi får allt fler äldre och alltfler ungdomar med så dålig utbildning att de har svårigheter komma in på arbetsmarknaden
- vi har en svag produktivitetsutveckling vilket i sig medför låg sysselsättningeffekt
- vi har svårigheter att finansiera en fortsatt växande offentlig sektor via ökade skatter och genom de lösningar som är vänsterkartellens
- vi har ett skattesystem med skattekilar vilket i sig måste reformeras
- vi har en svenak industri och tjänstemannaföretag vilka köps upp av utländska investerare vilket både är på gott och ont
- vi står inför en hårdnande konkurrens från låglöneländer, vilken vi fruktar och söker frigöra oss från med olika medel
- vi har fått en orimligt stor andel sjuka och förtidspensionärer och vi kan inte i längden klara finasieringen av detta via nuvarande ersättningsnivåer
Utifrån denna problembild bör man kunna söka lösningar på dagens problem
Till Danne:
Här är en länk till en bra och utförlig förklaring av Say's lag.
http://www.capitalism.net/Capitalism/CAPITALISM%20Internet.pdf
Acrobat-sida 615, boksida 559.
Mycket nöje!
Jo det er kul med Reisman. Men han lyckades aldri svara på dessa invendingar :
- pengar er mer enn handelsvara, det er oxå politisk och sociologiskt maktkutövande. Hans hjältar affärsmännen antas omutbara.
- hans analyser er klassikt nationalekonomiska tross alt dvs at han inte tar höjd för den tsunami av spekulativt kapital som frigörs av såkallad fri handel över villkårliga valutagränser.
- han ser inte att kapitalismen funkar som Monopolspel dvs att dom som får den största potten i starten oxå tar hem slutspelet. Jamför dagens storbolag. Uppenbarligen funkar inte Say då återkopplingen mellan vinst og investeringar inte görs inom upptagsområdet der konsumptionen görs. Trickle down fungerar bevisligen inte. Och va er poengen med global kapitalackumulation när denna synas att ätas upp i titanernas kamp om världsherravälde ?
- han vill privatisera stadskärnor och fiskstammar och sannolikt atmosfären för den sakens skull. Detta er lika osannolikt som global gullstandard vilket får hele hans byggverk att förbli et omöjligt ideal. I for seg inte fel men blind troskap til idealet gör att många inte orkar att ta omvägen om dom nödvendiga undantagen från idealet.
Se Greg S Nyqvist för en jamförelse av Reisman och Schumpeter
http://homepage.mac.com/machiavel/Text/machiavellianecon.html
Till Danne:
Vet inte om du såg att jag försökt svara på dina invändningar på
http://danne-nordling.blogspot.com/2005/08/stimulera-inte-fram-fler-jobb-varnar.html
Till Disen:
Kommentar till dina invändningar:
pengar er mer enn handelsvara, det er oxå politisk och sociologiskt maktkutövande. Hans hjältar affärsmännen antas omutbara.
Var påstår Reisman att pengar inte är viktigt för politiskt maktutövande? Vilken relevans har det för ekonomisk teori?
Var påstår Reisman att affärsmän är omutbara? (sen tror jag i och för sig inte att Reisman anser det vara nåt direkt problem om de är mutbara).
han ser inte att kapitalismen funkar som Monopolspel dvs att dom som får den största potten i starten oxå tar hem slutspelet.
Och det påståendet stöder du på? Se http://www.randomhouse.com/doubleday/currency/catalog/display.pperl?isbn=9780385501330&view=printexcerpt för indikationer på motsatsen.
Uppenbarligen funkar inte Say då återkopplingen mellan vinst og investeringar inte görs inom upptagsområdet der konsumptionen görs. Trickle down fungerar bevisligen inte.
Det är irrelevant för Say's lag var investeringar görs.
Till Erik:
Ett exportöverskott leder definitionsmässigt till att mer pengar förs in än som betalas ut inom det segment som kallas bytesbalansen. Det måste likaledes definitionsmässigt ha en av två konsekvenser (bortsett från restposten): 1) valutareserven ökar, 2) kapitalbalansen blir negativ. Idag är det främst effekt 2) som är aktuell - dvs pengarna investeras utomlands.
Varför 2? En orsak är att lönerna är givna i Sverige, det finns ingen anledning att höja dem och släppa ut efterfrågan som skulle skapa jobb och ökad import och sedan jämvikt i BB. En annan orsak är att investeringar inte lönar sig tillräckligt i Sverige. Det finns inte sådana ytterligare exportmöjligheter att de stora företagen satsar på vanskliga investeringar för att kunna exportera ännu mera. Arbetskraft finns däremot, men även om lönerna vore väsentligt lägre skulle inte investeringarna kunna räknas hem. Sverige har pga skolan, marginalskatter, terror mot företagandet, hot om socialisering med löntagarfonder etc under drygt tre årtionden lyckats decimera företagarandan så pass mycket att det inte idag finns de innovationer och idéer som skulle hjälpa Sverige att lösa jobbkrisen med hjälp av exporten.
Däremot finns det några nostalgiker som fortfarande tror att ökade satsningar på spetskompetens och högteknologi skulle kunna lösa Sveriges akuta problem. Sådant har desssvärre effekter först på 2020-talet.
/DNg
Tack för svar.
Håller med om att "Creative Destruction" ser ut att vederlägga gamla Schumpeter med modern statistik. Jeg borde kanskje läsa den men mistänker att globaliseringsdimensionen inte er tillräckligt avhandlad ?..
Men du har vel inte läst genom Nyquist på denna kafferasten heller..Tom han er rimelig skeptisk till globalismen men har hittils bare formulerat korta kommentarer om spesifika händelser
Vi som kommenterar borde hålla oss til ämnet. Dvs hur skapa bra jobb i Sverige eller i Norge eller Europa för den sakens skull i dessa hårda tider.
Från min synvinkel så henger engagementet för att hitta nytt jobb ihop med ett nytt socialt kontrakt och nån velformulerad politiskt doktrin rundt globaliseringsfrågorna. Givetvis vinar piskan om saltet i gröten skulle försvinna helt men piskan er et dårligt incitament för att få folk til att känna ansvar och inspirera til dådkraft.
Jeg tycker Per Fredö listar frågorna vi vill ha svar på innan vi kavlar upp skjortärmorna. Det faktum att nationalekonomerna har förvirrade rekommendationer på högst diskutabla elasticiteter och att politikerne inte formår beskriva hur arbetslivet skall organiseras, får i varje fall meg att ängslas utöver min egen försörjning. Som beskrivet på innsändarsidan av Rolf Dahlen i SvD idag, så kommer inte jobben med ökade företagsvinster. Och ingen ekonom klarar att beskriva varför.
En amatör kan visserligen hålla med om att tjänster kan skapa många nya jobb för individ och småföretag i dagsläget. Platt skatt (på innkomst, cashflow, konsum eller kapital ? ), flexiblare arbetsrätt, drastisk förenkling av byråkrati, slopad kapital och förmögenhetsskatt, privata välfärdskonton och socialförsäkringar you name it borde kunne få farten upp.
Men det stannar inte der : Johan Norberg i SvD igår rablade siffror från USA om samanhang mellan innkomst och dubbeltarbete. Triumferande konstaterade han att dom med lägst innkomst inte bemödade seg på att jobba mer i forhållande til experter som tar extraknäck. Johan ansåg det dermed bevisat att folk med modesta innomster har det bra nog. Praktexempel på misstolkning av säkerligen korrekt statistik ! Poenget er ju att dom der jobben er så monotona och inhumana att folk vill göra så lite av dom som möjligt. Låt oss vara överens om det : kalla det latskap, innlärd hopplöshet, fördomar från vardera håll, strukturell diskriminering eller vaduville. Men meningslösa jobb utan framtidsutsikter har det blivit, själv i the promised land.
WalMart och många storbolag behandlar folk som boskap, se USAbaserade Peter Towers om The Corporation på Smedjan. Du har vel själv suttit med på kostnadsberäkningar på manntimmar och effektivitet och slagits av blandingen av cynism, opportunism och osäkerhet ?
Det var lugnare, mindre specialiserad och dermed roligare förr. Nu er alt bara stress och ingen ser ut till att veta var ekorrhjulet skal stanna. Du känner vel til det stalinistiska slavsystemet med arbetskraft i Kina ? Det ser ut som världens hårdvara skall produseras av kineser mellan 18 och 30 för 11cents/dagen. Etter 30 er tom dom utbrända och förpassas hem til byn.
I den andra enden sitter storbolagen och fajtas seg imellan om marknadsandelar. Vinsterna brinns av i inflationsdrivande M&As på en nivå som for meg ialla fall ser ut til att vara helt meningslös. Varför skall arroganta sydafrikaner ta över svenskt pensionssparande när problemet er inkompetent ledning i Skandia och inte brist på lönsamhet ? Kapitalackumulationens och storbolagens funksjoner er att minimera risker över konjunkturer och investeringar samt att förvalta sparande i pension och boende. Att denna livsviktiga nationala funksjon ställer samma krav på effektivitet och har samma industriella logik och skalfördelar som bilproduksjon, og att den derför måste outsourcas, er uforståelig. Den kan rationaliseras med mjukvara och dokumenthantering men hållas innan landet ändå. Kvalitetssäkring på miljardnivån måste vara så professionnell att Enrontyper aldri når dit. För knägaren ser det ut som eliten, både politikerna och kapitalisterna, sviker när arvsilvret försvinnar ur nationell kontroll.
Skall världsbesta KTH utbilda folk från uländer utan att krav på att dom åker tilbaka och bygger upp ?
Dermed er det inte sagt isolasjon och protektionism er lösningen. Norge er ett bra exempel der indolensen och ansvarsfrånskrivning nå ser ut til att hota infrastrukturen. Men staten och storbolagen ser ut til sjabla bort den menskliga arbetsplatsen der også. Skall Rökkes miljardprojektledare sitta med 400kNOK i årslön ? Skall norska busschaffisar trängas bort av litauer ? Skall levekostnaderna stiga så hopplöst ?
Jeg er i dagsläget bara förvirrad men mest ängslig över att ekonomerna har kapitulerat innför TINA. Det pågår ett globalt Monopolspel, ett experiment i naturskala. Dom traditionella nationella farosignalerna inflation och ränta er ur funktion. Damluckorna står på vid gavel och ingen har en aning av var vattennivån havnar. Nyliberalerna i WTO har vunnit men har inte en susning var det skall landa. Överraskande många dödeliga går rundt med samma funderingar. Det låter kanskje irrationellt med Weltschmerz men det nya er ju att globala events griper direkt inn i den lilla sfären med framtidsoptimism, meningsfulla jobb, familjeplanlägging. Dom nationala politikerna typ Alliansen förmår inte leverera svaren på frågorna som vi kanksje lite mer initierade ställer oss.
Piskan/arbetslinjen har alltid varit verksamt för att disiplinera arbetslivet. Men piskan er simpelthen inte bra nok som svar lengre. Yankerna lever för att jobba och var har det fört dom ? Tacken er at hele divisjoner av teknisk verksamhet inkl R&D flyttade ut bara pga ett artificiellt valutakurs riggad av en konspiration av kinesiska kommunister och amerikanska moguler, va vetja. Som med Saudi när det begav seg. Forskingen stack i sin tur från Europa til USA pga Hitler och statlig forskningspolitik.
Såher får det inte hålla på. Det er närliggande att anknyta Creative Destruction från logik på industriell nivå til logik på individer och populationer. Då er 1984 stämningen hos Peter Towers och apokalypskänslan hos historiker Niall Ferguson och John Ralston Saul farligt nära.
Jeg vet inte om annat enn att upprätta et ekonomiskt charter för fair trade, menskliga flexibla jobb, full finansiell genomsyn och viss proektionism mhp nationell/kontinental kontroll på kapitalflöden. Vi kan inte leva med fria kapitalflöden över riggade valutor då världens arbetskraft inte kan förflytta seg i samma takt. Punkt slut. Maxstorlek på bolag mhp anställda och kapital så att demokratiet blir the power of last resort. Det er meningslöst att dom anställda och dom arbetslösa båda stressar ihäl seg. Roboter och mjukvara förer til att 8-17 5/7 inte er tilgängligt för alla. Att bristande 8-17 skall föra til småbarnsstress, diskriminering mhp ålder och face faktor er meningslöst. Det motsatta borda vara velfärdsvinsten ! Som välmåendeforskningen har visat, er folk inte villige att jobba mycket mer för marginellt bättre standard utöver visst nivå. Ingen ekonom kan endra på detta faktum. Det er heller inte önskvärd mhp miljö och ressurser osv att artificiellt stimulera till lavish statuskonsum via överdreven reklam.
Möjligen måste man innföra medborgarlön, kontraktsarbete och timmstämpling för att dela roboternas vinster med bibehållen flexibilitet, trygghet och rättvisa. Om fast anställning blir för dyrt, om behovet av arbetskraft minskar, om incentiv för nödvendig markservice skall kunne utföras, om stimulerande jobbrotation skall kunne finnas. Det behöver ikke vara skillnad på offentlig och privat verksamhet. Med bra grunntrygghet och meningsfulla jobb, finner folk seg i rotation och 24timmarsvecka. Utbildning fungerar idag mer som sorterande inkompetenspropp enn som reäl kompetenshöjare. Rekryteringen er oerhört överfladisk på BigBrothernivå.
Låter kanksje idiotiskt för att skapa kortsiktigt flera jobb. Men vi kanksje redan er der : Materiell standard och finansella ressurser finns. Den behöver bara organiseras så att arbetstimmarna porsjoneras ut med bibehållen grundtrygghet och viss generositet. Att detta skall gå på bekostnad av innovasjon, effektivitet och den nordisk/europeiska rättvisan, kan jeg ikke forstå. Rekryteringen kan skötas via personliga nätverk utan AMSsyndromen likevel. Men dom stora besluten kan inte fattas på golfbanan eller via megafon, det krevs nån typ av Saltsjöbaden.
Tack Disen för att du tyckte att min listning var hygglig.
Nu kan vi se att Disen, Danne och DN gör sig till tolk för betydande ändringar i svensk ekonomi och hur den kan påverka enskilda, småföretagsamhet samt öven offentlig sektor.
Personligen kan jag instämma i alla dessa strukturella förslag. Problem är dock att det tar tid att genomföra, att få både enskilda och politiska partier att acceptera allt detta och att kanske framförallt våga sig på så stora valtaktiska utmaningar.
Monica Rennstig är en företagare och kommentater att lyssna till. Läs hennes kolumn i Svenska i dag om småföretagandets villkor, där hon gör avslöjanden av det slag hon tidigare gjort när hon redovisade att vi har 29 000 läkare som tar emot samma antal patienter som 8 000 tidigare klarade av.
Får jag referera till Monica. Hela strukturen i Sverige vilar på exportdrivande företag som byggt sin framgång på vissa råvaror och teknik.
Dessa står i symbios med regeringen och arbetsmarknadens parter när det gäller spelregler och avtal och de de skär nu ned, ökad produktivitet, samt flyttar utomlands.
Detta menar Monica kan vi inte undvika och ska då nya jobb klaras samt tillräckliga resurser till vad som kan kallas gemensam välfärd, vilket i sig kan tolkas högst olika, så är det de små företagen som måste få växa.
Vad krävs då? Ja, ändrade spelregler vad gäller lagstiftning, regelver och spelregler. Förändringar i arbetsrätten samt sjuklöneregler som passar de mindre företagen. Även aktiebolagslagen och revisionskraven är inte tillämpliga på småföretagen; de fungerar som en black om foten och hindrar nyanställningar.
Hur ska en småfötretagare exempelvis göra om affärs idén inte håller eller om de nyanställda inte klarar sina arbetsuppgifter. Eller-höroch häpna- om fackligt anslutna blir uppsagda ska ha nio månadslöner och andra bara får fem. Eller akademiker som nu inte kommer in i småföretag för att inte tala om den olust och ovilja få personer känner av att statrta småföretag-.
Så upp till kamp!
Tack själv Per,
jeg läser dina insikter med stor behållning. Det känns med att du har lång erfarenhet och det er brist på sådan klokskap i dag.
Danne er fantastisk på att leverera ekonomiska data. Problemet er kanskje att hans siffror er för kirurgiskt precisa, för expertmessigt detaljerade eller för osäkra mhp den senaste jobless growth til att göra skillnad hos meg som amatör. Fex :
entan gör man som DN och ökar rörligheten med alt det det innebär, eller så låter man dagens öken fortsätta. Det finns liksom ingen poeng att dividera mer.
Den intellektuella inspirasjonen ang ekonomin kommer i mitt fall från Greg S Nyquist, karln som i mina ögon sågar den gällande globala nyliberalismen och den besläktade Ayn Rand utan att sälja ut den "klassiska" natonalekonomiska kapitalismen.
Jeg tror vi er helt överens om dom strukturella tagen som måste tas för nyföretagandet. Muligens kan en annonserad nedtrappingsplan för offentligt anställda påskynda myndigheternars avveckling. En stor del av eliten fins innelåst i byråkratierna och en kritisk massa av dessa såkallade Human Resources måste friställas om företagande skall gå i gång.
Ang Monica Renstigs kommentarer : Jeg ser i ögonblicket facket som en garant mot dumping og för stor innvandring. Ser ingen poeng med dessa latvier i Vaxholm, innflugna indier på Ericsson og thailändare på Preem i Lysekil. Jeg menar sådant öppenbar dumping bör bestraffas hårt faktisk derför att Preem och Ericsson går med miljardöverskott ändå. Sen ser vi genom fingrarna med snikrande polakker och svarta kroger, sådan dubbelmoral har jag inga problem med i övergångsperioden. Ang skogen og exportindustrin som flyttar ut : Ta bort LAS, bolagsskatt och kapitalskatt men dumpa inte lönerna, då borde dom vel hålla seg kvar med maximal bemanning. Men om detta inte hjälper Man kan vel oxå köra lite med eller syna storbolagen: lova rundt i dag och hålla tunt sen. Diskriminera mot dom til fördel för småbolagen. Spela ut dom mot varann. Jeg er övertygad om att många artebtsgivare tycker det er bra med kollektivavtalen då det håller lönerna låga....Volvo betalar inte skatt...
Bidragen er det enda jag inte berörd etter rondan om platt skatt under innlägget över.
Jeg vill behovspröva bidrag, samköra register och bankuppgifter och bara ha schabloner i den grad det er administrativt mer effektivt. Tycker også man skal ha rett til schabloner för arbetslöshet i 180 dagar, två barn/ 5 år i familjen och när man frivilligt vårdar sina föräldre. Alla socialförsäkringar bör kunna ersättas av privata över tid.
Givetvis håller jag med om jobbavdraget som beskrevet. Amnesti för svartjobb och utenlandskonto sålenge man legaliserar.
Jeg tycker sifferexercisen, underskottet, expansionen, kronkursen, räntan inflationen er mindre intressant då det mer eller mindre er självklart va som behövs. Likeså er jag övertygad om det kommer lyckas om momentet verkligen kommer i gång. Det behövs bara nån karismatisk figur som kikkar igång typ Lt Gen Russ Honore, Angie Merkel, Tony Blair, Nicolas Sarkozy. Norge er så sossefierad att kanksje Jens Stoltenberg blir en bra period.
Says lag
Jag tror inte att Reisman ger en ursprunglig beskrivning av Says lag men den är intressant i sig.Däremot är det inte en beskrivning av en situation liknande dagens svenska som fortfarande i mångt och mycket kan analyseras i termer av en sparandeökning. Jag återkommer till detta i min fortsatta analys av Pers svar i diskussionen om Jonung.
Reismans analys (länk ovan) är en detaljerad beskrivning av vad som händer vid en produktivitetsökning som fördubblar utbudet för potatisodlare eller biltillverkare. Den utmynnar i det bekymmersamma konstaterandet att en fördubbling av bilutbudet inte leder till att det inom överskådlig tid skapas en efterfrågan på dubbelt bilinnehav. Det skulle möjligen inträffa när den allmänna levnadsstandarden fördubblats.
Då återstår att överföra de lediga resurserna till andra sektorer. Vad man gör med en begagnad bilfabrik vet jag inte. Kan man inte montera ner den och exportera den till Asien är det bara att skrota den. Men vad gör man med specialutbildade bilarbetare? De kanske kan bli byggnadsarbetare. Då måste efterfrågan på t ex bostäder öka. Varför skulle den göra det när bilarbetare blir arbetslösa och efterfrågar mindre lägenheter? Vad som inträffar är ju att stora lägenheter delas upp i två mindre. Då behöver man inte bygga flera. Och då behövs inte fler byggnadsarbetare.
Nåväl, om vi gör det orealistiska antagandet att bilarbetarna bjuder under byggnadsarbetarna i lön, skulle inte det leda till att allt byggande blev så mycket billigare att ökat byggande kunde säljas och alla fick jobb?
Nej, inte nödvändigtvis. Även om vi antar att halverad lön skulle leda till fördubblad efterfrågan på byggnader som då motsvarades av tillskottet av byggnds(bil)arbetare har vi inte räknat med att den halverade lönen för dels en stor del av de ursprungliga bilarbetarna samt för alla byggnadsarbetare leder till ett efterfrågebortfall i andra sektorer.
Naturligtvis kommer det så småningom att ske en anpassningsprocess tillbaka mot full sysselsättning. Men det är inte något som inträffar relativt snabbt genom automatiska krafter. Är det fråga om en stor grupp som har obsoleta kunskaper tar det lång tid för utbudet att skapa sin egen efterfrågan. Och det var väl tidigare den enda rimliga tolkningen av Says lag?
/DNg
Till Per (7/9 10:31 ovan):
Jag har gjort ett renodlat räkneexempel som svar på ditt svar i diskussionen om Jonung. Det återges också här nedan och handlar om läget som uppstår vid en sparandeökning:
1) Om vi inte antar att pengarnas omsättningshastighet (V) ändras är den monetaristiska utbytesekvationen (för ex 1 år) ganska belysande:
M x V = P x T
Om nu sparandet ökar så att penningmängden M blir 0,9M kommer T att bli 0,9T (transaktionsvolymen eller aktiviteten i ekonomin minskar med 10 procent).
Jaha, men enligt Says lag sjunker P istället med 10 procent så att det blir balans utan att T sjunker.
Tyvärr förutsätter 0,9P också att lönerna sjunker med 10 procent. Och om lönerna sjunker 10 procent sjunker ocså efterfrågan M med 10 procent. Vi får då:
0,81M x V = 0,9P x 0,9T
Du kommer inte runt detta utan att tillföra efterfrågan någonstans.
2) Antag att vi har stor arbetslöshet i byggsektorn pga att byggarbetarna kräver mycket höga löner (200 räkneenheter). Vi halverar lönerna och lönekraven och antar att det fördubblar byggandet varpå alla byggarbetarna får jobb. Men eftersom hälften av byggarbetarna fått halverad lön och de som varit arbetslösa istället för 80% av 200re får 100% av 100re - dvs en sänkning med 37,5% - minskar efterfrågan något i hela samhället med viss ökning av arbetslösheten annorstädes som följd.
/DNg
楓采,荷蘭村,亞士頓,湖水岸,水月雅緻,風緻主題,城市水棧,麗緹,簡愛,沐蘭,悅豪,高登,四季,愛莉園,微風,楓采,紅樓,麗景,七星,歐悅,楓采,桂冠,震點樂,歐悅,微風,沐夏,遊桐花,101,真善美,長青,港賓,甜蜜蜜,百老匯,箱根,碧雲天,采舍,涵碧園,愛情海,楓林,悅萊,花園,喜來登,春風,楓采時尚,麗緹,谷關明,圓緣,夢田,亞曼尼,花鄉,璽朵,允頌,春風,河堤,綠驛,御宿,激點,布拉格,青森,凱撒,柏克,國妃鷹堡,長興,花嫁情境,威尼斯,峇里島,日光花園,四季,春天,伊甸風情
Skicka en kommentar
<< Home