Vill SvD avskaffa statsskatten?
Både SvD och DN är kritiska mot den progressiva skatten. Men resonemangen bygger på pragmatiska och inte ideologiska argument. Stimulans av flit, förkovran och företagsamhet är väl bra, men de samhällsfilosofiska motiveringarna grundade på utilitarism och Rawls´ teori om rättvisa måste också diskuteras.
Nu har Svenska Dagbladet (18/9) skärpt till sig i sin argumentering mot båda delarna av den progressiva skatten: "värnskatten" och den ordinarie statsskatten. I princip betalar de flesta 32,5 procent i skatt genom kommunalskatten (bortsett från effekter från grundavdrag och egenavgifter). Men 1,2 miljoner personer betalar dessutom 20 procents extra skatt på inkomstdelar över 26 000 kr/mån. Därtill kommer 350 000 personer som dessutom betalar 25 procents skatt på inkomstdelar över 38 800 kr/mån.
Den statliga inkomstskatten är vapnet nummer ett i att hålla tillbaka medelklassens inkomster, skriver PJ Anders Linder på SvD:s ledarsida. En tredjedel av de heltidsarbetande ligger ovanför den nedre brytpunkten på 26 000 kr/m. Det är inte fråga om några höginkomsttagare, enligt SvD. Jag kan tillägga att gränsen går endast 1 000 kronor under genomsnittsinkomsten för heltidsarbetande på 27 000 kr/m. Mer än 70 procent av alla civilingenjörer, arkitekter, läkare och universitetslärare betalar statsskatt, enligt SvD.
En tiondel av de heltidsarbetande betalar "värnskatt" och tjänar alltså mer än 38 800 kr/m, enl SvD. Det är drygt 200 000 personer av de 2,119 milj personer som är heltidsarbetande. Statsskatterna är alltså i stor utsträckning en skatt på heltidsarbetande. Enligt SCB är antalet deltidsarbetande faktiskt fler: 2,340 milj personer. Det blir alltså 52 procent av de förvärvsarbetande.
Sverige har den mest utjämnade inkomstfördelningen i världen. En stor del av löneskillnaderna i Sverige beror dessutom på skillnader i arbetstid. Statsskatten bidrar till denna utjämning utan någon saklig motivering - marginalsktten är i år som högst 57,8 procent. Konsekvensen blir att medelklassen har svårt att spara ihop till ett kapital som kan användas för att starta nya företag. Detta kan vara en av förklaringarna till det begränsade småföretagandet i Sverige jämfört med andra länder.
Nu sänker andra länder de högsta marginalskatterna. I Frankrike från 48 till 40 procent, Tyskland från 42 till 39 procent och där diskuteras "platt skatt" inom oppositionen. Högsta skatt i England är 40 procent, i Irland 42, och i Italien 46 procent. SvD pekar också på reformländerna i öst med ännu lägre skatter.
I Sverige bedriver regeringen klasskamp. Det måste bli ändring på det, avslutar Linder. Betyder det att SvD vill avskaffa statsskatten och införa "platt skatt"? Eller skall detta krav bara drivas av Dagens Nyheter?
Om det är så att socialdemokratins klasskamp skall motverkas kunde man tycka att inte bara pragmatiska argument skall användas - dvs att nyföretagandet stimuleras, flit och förkovran frigörs samt att man sänker i utlandet.
Vad som också behövs i dagens gråpragmatiska politiska debatt är en ideologisk opposition mot de progressiva skatterna. Dra fram att dessa ursprungligen motiverades med utilitarismen, som idag är en omstridd och alltmer svårförsvarbar moralfilosofi.
Denna lära har de senaste decennierna utsatts för avgörande kritik från den nya rättviseteori som lanserades av John Rawls 1971. Hur många känner till detta? I Sverige har opponenterna nästan enbart gått till strid med hjälp av Robert Nozicks "berättigandeteori", som är betydligt mer svårförsvarad.
Vilken blir den praktiska konsekvensen för skatterna av Rawls´ teori att man främst skall prioritera de sämst ställda? Själv trodde Rawls att det skulle räcka med att ha proportionell skatt. Men han härledde inte något resonemang som konkret visade detta.
Det är dags för en ny ideologisk debatt om skatter och välfärd.
Bort med statsskatten 25/9
posted by Danne Nordling @ 19:13
8 comments
8 Comments:
Det är intressant att du anser att utilitarism är ungefär samma sak som (det något luddiga begreppet) pragmatism. När du förespråkar ideologi istället för pragmatism så hjälper du antagligen bara utilitarismen (men särskilt många libertarianer övertygas väl inte, dessa brukar älska att hata pragmatism, lika mycket som de älskar att poängtera vilka bra konsekvenser kapitalistisk marknadsekonomi minsann har (det senare är väl för att värva anhängare, antar jag; ungefär som när folk värvas till kommunistiska organisationer genom att få höra att kommunism leder till rättvisa, frihet och världsfred, Marx förvirrade tankar kommer först senare)).
Sverige har för övrigt inte den jämnaste inkomstfördelningen i världen. Åtminstone inte enligt FNs "Development Programme Report 2004". Går man efter giniindex så kommer Sverige på plats fyra, efter Ungern, Japan och Danmark.
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_income_equality
Först. Är det måhända inte Göran Persson och Pär Nuder har signalerat att det krävs betydande skattehöjningar för att värna om socialstaten för att nu använda den tyska terminologin.
För det andra. Är det inte Lars Ohly som inte bara välsignat detta utan även krävt skärpt progressiv skatt inom ramen för vårt totala skattesystem.
För det tredje. Skatteutjämningssystemet syftar förstås till den utjämning av kommunalskatterna som ännu inte uppnåtts. Men: är inte vänsterns åsikter dom att höjda statsbidrag ska användas till nyanställningar även om så inte behövs och att de kommunder som nu får förbättrade möjligheter att sänka sitt skattetryck ska förbjudas det.
För det fjärde. Den politiska oppositioneen har ju inte kommit längre i sitt tänkande och i utformningen av de skatteförändringar de kan tänka sig att statsskatten och värnskatten smakar illa i munnen, men det skulle kosta för mycket att avskaffa dom, i varje fall för ern tid framöver, liksom fastighetsskatten.
För det femte. Finns det några andra än ett par tidningar samt några bloggare som vill plädera för platt skatt. Vad tycker t ex Svenskt Näringsliv?
För det sjätte. Går det ens att få denna fråga utredd?
För det sjunde. Lanserandet av plattskatten i Tyskland gjorde ju Schröder mos av och även inom CDU/CSU var flertalet skräckslagna.
Några synpunkter.
Jag förespråkar ideologi i meningen principiell diskurs till skillnad från pragmatism som fokuserar på dagsaktuella korrigeringar med hänsyn till lägligheten. Utilitarism är därför inte pragmatism!
Det kan förvisso hända att utilitarismen, som är på nedgång inom filosofi och statsvetenskap, skulle tjäna på en politisk debatt genom att det efter marxismens avtynande nu bara går att motivera principiella socialistiska ståndpunkter med hjälp av utilitarismen. Men U leder ofta till så konstiga rekommendationer att en icke-socialistisk politisk rörelse borde kunna nedkämpa hela denna lära.
Sverige ligger i topp när det gäller inkomstutjämning mätt på konventionellt sätt. Det anses emellertid att den definition av hushåll, som Sverige brukar hålla sig med, tenderar att överskatta inkomstskillnaderna (Gini-koefficienten) något. Orsaken är att hemmaboende barn över 17 år räknas som separata hushåll. Oftast har de inte någon inkomst eftersom de studerar och då ser det ut som om det finns litet för många extremt fattiga i Sverige. Därför förmodade man på SCB att Sverige trots allt var mera utjämnat än andra länder.
Till Per:
I våras antydde Nuder att det skulle bli en vårdskatt för höginkomsttagare för att finansiera vården av det ökande antalet äldre under nästa mandatperiod. Så vitt jag vet ledde det inte till någon opposition från oppositionens sida. Samma gäller Ohlys propåer om höjd värnskatt. Skattutjämningen mellan kommunerna i nuvarande tappning är ett resultat av den förra borgerliga regeringen och dess utredare.
4. Förvisso är det så att oppositionen inte vågar säga något ont om progressiv skatt frånsett att fp vill avskaffa värnskatten. Därför behövs en principiell debatt som inte omedelbart behöver översättas till förslag gällande 2007.
5. Jag tror att det finns fler som är beredda att tala för platt skatt, men de är fortfarande desorienterade av att moderaterna förefaller vara för progressiv skatt. Frågan är ställd. Nu måste t ex SN under Urban Bäckström bekänna färg. Går SN vidare i Ebba Lindsös ackorderande fotspår med svansen mellan benen?
6. SAF och Företagarna gjorde flera utredningar om denna fråga för 5-7 år sedan. Nu är klimatet annorlunda vilket kräver förnyad debatt innan det är dags att utreda igen.
7. Det tyska exemplet visar just att debatten och opinionsbildningen var otillräcklig för att en högt uppsatt partiföreträdare ens personligen skulle kunna ha tankar om platt skatt. Dock var det valrörelse och då är man givetvis rädd för att varje mera radikalt förslag skall missbrukas av den andra sidan.
/DNg
Ytterligare några synpunkter:
Att i denna fråga föra en principiell debatt utan nämnvärd pragmatisk inriktning riskerar att den inte blir förmål för den opinionsbildning som hör den politiska demokratin till.
Det betyder då också att de politiska partierna väljer att ligga lågt i en mycket viktig skattepolitisk fråga som de vet är kontroversiell.
Detta vet naturligtvis alliansen och Fredrik Reinfeldt kanske i synnerhet. Göran Persson och Nuder skulle samtidigt bli glada över att här få vädra högerspöket. Liksom följeslagarna LO förstås.
Mitt tips är därför att gränsen för uttag av statsskatt som bäst kommer att successivt jämka uppåt liksom värnskatten.
Vad gäller de synpunkter som Svensk Näringsliv glädjande nog alltmer framfört i skilda samhällsfrågor så är det tror jag knappast troligt att de kommer att agera vad gäller plattskatten. Hoppas dock att jag här misstar mig.
Däremot borde SACO ta upp denna fråga. Att komma ut på arbetsmarknaden relativt sent med stora studieskulder att betala av detta talar även av rättviseskäl för en lindring av det progressiva skattesystemet. Och för övrigt; är Skattebetalarnas föreningen så på alterten?
Slutligen ännu ett argument för övergång till plattskatt eller för att kraftigt jämka på nuvarande statsskattesystem. De med höga inkomster måste ju utöver inkomstskatten betala en rad andra skatter, varav momsen kanske inbringar mest till statskassan,
Så hög som låg i moderriket Svea, de hamnar på skattenivåer kring de 60-75 % som Danne är så
suverän på att redovisa för de intresserade. Men tyvärr lämnar nog en majoritet av folket allt detta ryggen. Kan de leva hjäpligt på bidrag och andra kollektiva förmåner är de så nöjda, så nöjda.
Rättvisa som ideologi
I den politiska debatten används begreppet "rättvisa" i alla möjliga sammanhang. Begreppet "rättvisa" har blivit den starkaste ideologin för att värva röster. Moderaterna har blivit ett socialistiskt parti därför att det inte kan försvara sig mot denna ideologi.
Skulle ett parti vilja införa plattskatt så skulle detta parti bli överkört med den enkla slogan - "detta är orättvist mot de som har det sämst ställt". Ett ansvar för att socialisterna kan använda sig av ett sådant löjligt enkelt argument för att tjäna röster har den typ av nationalekonomi som uppkom främst under 1930-talet under ledning av Keynes.
Keynes teorier är en fortsättning av merkantilismen. Keynesianismen är bara en senare variant av merkantilismen. Merkantilisterna är de ekonomiska tänkare som under 1500-talet fram till 1800-talets början hade den största påverkan på människors ekonomiska tänkesätt. För merkantilisterna berodde alla ekonomiska problem på att pengar var en bristvara.
De klassiska ekonomerna besegrade merkantilisterna genom argument och debatt. Ett stort problem skapade Karl Marx genom publiceringen av "Det kommunistiska manifestet" år 1848 samt "Kapitalet" år 1867. De klassiska ekonomerna hade inte utvecklat någon produktivitetsteori för höjning av reallönerna. Löntagarna kunde bara få det bättre genom klasskampen. Ju mer pengar de fattiga kan ta från de rika desto större välstånd för de fattiga.
Dagens nationalekonomer borde genom sina skrifter trumma ut budskapen - "pengar är bara ett bytesmedel och har inget värde i sig", "ju mer realkapital det finns per invånare desto större välstånd", "fackföreningar kan inte höja reallönerna", "om timlönen i genomsnitt var 1 kr för hundra år sedan men idag är 100 kr, så betyder detta enbart att penningmängden har ökat hundra gånger", "det är företagarna som driver den ekonomiska tillväxten och det är sparandet och investeringarna som är bränslet", "det är fackföreningarna som skapar arbetslösheten genom att höja lönerna över marknadslönen", "ett högt skattetryck ger ett för lågt sparande och därmed för låga investeringar i realkapital" mm.
Per-Olof Persson är anhängare av den österrikiska skolan och redogör på ett intresseväckande sätt för dess grundläggande värderingar.
Nu är det ju emellertid så med alla ekonomiska teorier att det också finns en ekonomisk vardag, som folk tycker att de tycker att de kan identifiera sig med eller de är motståndare till.
Detta gäller även företagsamheten, skilda organisationer, finansmarknaden etc.
Det skulle därför vara intressant om Per-Olof Persson skulle vilja redovisa hur han tycker att t ex de icke-socialistiska partierna, om vi nu ännu har några sådana, bör agera för att utveckla den svenska ekonomin i den riktning han önskar.
Likaså är det enligt min mening värdefullt att få synpunkter på hur den österrikiska skolan rent pragmatiskt ska kunna tillämpas inom dfen alltmer globala ekonomi som utvecklas.
Rättvisa
Det är naturligtvis ett fattigdomsbevis att moderaterna och även representanter för näringslivet (Bo Berggren är ett känt exempel) inte kunnat utveckla en egen syn på vad rättvisa är. Ironiskt nog verkar de borgerliga vara mer influerade av värdenihilismen än socialisterna, trots att de hade nihilisterna i sina egna led.
Därför är det synnerligen viktigt att det förs en ideologisk debatt om grundläggande moralfilosofiska principer inom det icke-socialistiska lägret. Det är nu när socialisterna är moraliskt desorienterade som en borgerlig syn kan vinna gehör.
Keynesianismen
Denna doktrin kanske har likheter med merkantilismen. Men idag omfattas den knappast av socialdemokraterna och Göran Persson. Möjligen är dess sista fäste Riksbanken, men med omvända förtecken: åtstramning i alla konjunkturlägen.
Marxismen
De tidigare klassikerna omfattade lönefondsteorin, vilket Marx utnyttjade för att dupera folk att investeringar (som reducerade lönefonden) måste vara ogynnsamma för proletärerna, eftersom lönebetalningsförmågan minskade. Men när Marx publicerade "Kapitalet" var denna teori övergiven. Problemet var snarare att ekonomerna betraktde marxismen som nonsens, som inte ens var värt att bemöta. Eftersom Marx´ teori också hade ett element av att en konspiration avslöjas innebar bortviftandet och den uteblivna sakliga falsifieringen en bekräftelse av att han hade rätt.
Österrikiska skolan
Jag håller med Per Fredö: det skulle vara intressant att få någon vink om hur dagens aktuella problem skulle kunna lösas inom ramen för ett alternativt synsätt. Jag har inte alla finesserna aktuella just nu. Men grundkonceptet är att vi inte kan göra särskilt mycket nu när mycket har gått snett. De självläkande krafterna måste få verka och det kommer att gå långsamt.
Det skulle naturligtvis vara utmärkt om vi kunde skapa ett regelsystem som verkligen innebar att kriser inte kunde uppstå. Det är kanske möjligt i en värld där utlandet inte kan komma och störa. Men vad gör man i verkligheten?
/DNg
Jag förstår inte vad som är så märkligt med att moderaterna inte hänvisar till någon moralteori. Inget parti gör det och jag undrar om något parti någonsin gjort det. Samtliga av de välkända moralteorierna (utilitarism, Rawlsianism, libertarianism) är ju till exempel drogliberala. Finns det någon av riksdagens 349 ledamöter som är öppet drogliberal? Många är de i alla fall inte.
Däremot håller jag med om att det vore önskvärt med en sådan diskussion. Men jag är pessimist, riksdagsledamöterna verkar inte ha någon kunskap om olika moralteorier.
Skicka en kommentar
<< Home