Orättvisan mot bilisterna
Bilismen betalar 76 mdr kr i skatt men bara 20 proc går till vägarna. Även om stora kostnader läggs på buller och trängselmotverkan samt 8 mdr på trafikförsäkringarna skulle orättvisan kvarstå. Koldioxidutsläppen motverkas mycket effektivare genom stopp för skogsbränder.
Igår läste jag en liten notis i DI om det fantastiska förhållandet mellan skatterna på bilismen och vad som går tillbaka till investeringar och underhåll av vägarna. Av 76 miljarder kronor i skatteintäkter återgår en femtedel (ca 15 mdr kr) till vägarna, enligt ett pressmeddelande från branschorganisationen Bil Sweden (Bilindustriföreningen). Där publiceras några faktauppgifter från den nyligen utgivna årsboken, som kostar 325 kronor att beställa. Innehållet finns inte på deras webbsajt.
Vi som inte kan bränna av 325 kronor för att få tillgång till bakgrunden till dessa beräkningar kan bara ana hur argumenteringen är upplagd. Jag råkar veta ungefär hur man kommer fram till denna fantastiska relation och kan därför dra slutsatsen att det är fråga om en grotesk orättvisa mot bilisterna. Men de som har fördomar mot bilismen kommer knappast att låta sig övertygas. Har Bilindustriföreningen inget hum om hur man bedriver opinionsbildning för bilisternas sak? Varför sätta prohibitiva priser på sina egna resonemang? Vill den rika bilindustrin inte hjälpa de orättvist behandlade bilisterna att argumentera för sin sak?
Den som råkar veta att det finns en websajt som heter Bilfront kan där inhämta uppgifterna från förra året. Skatterna beräknas totalt uppgå till 74 miljarder kronor. De fördelar sig på nedanstående delposter (i energiskatten ingår koldioxidskatten):
- Energiskatt på bensin 27,4 mdr kr
- Fordonsskatt 7,8 mdr kr
- Vägavgift tunga fordon 0,6 mdr kr
- Energiskatt och koldioxidskatt på diesel 8,0 mdr kr
- Moms på bensin och diesel 9,0 mdr kr
- Moms på nya och beg bilar 10,5 mdr kr
- Moms på reparationer och service 4,0 mdr kr
- Inkomstskatt och arbetsgivaravgifter på tjänstebilar 6,5 mdr kr
Är det då inte en orättvisa att staten drar in fem gånger så mycket från bilismen än som går tillbaka till vägarna? De som är emot bilismen brukar använda sig av fyra argument för att bilismen skall hållas tillbaka genom en straffbeskattning: växthuseffekten, olyckorna, trängsel och buller.
Växthuseffekten är en global företeelse. Därför finns det möjligheter att minska koldioxidutsläppen där det är billigast vilket var uppmaningen redan vid klimatmötet i Rio i början av 1990-talet. Är då åtgärder mot den svenska bilismen det billigaste sättet att minska utsläppen? Nej, det är istället att förhindra avskogning (t ex skogsbränder) och att återplantera skog. Kostnaden för detta är bara några procent per kilo icke utsläppt kol jämfört med åtgärder mot den svenska bilismen.
Det är faktiskt så att avskogning står för tre gånger så stora utsläpp av koldioxid som alla världens bilar (de svarar i sin tur för en tiondel av världens koldioxidutsläpp). Sveriges bilbestånd utgör 0,8 procent av världens. När skogbränderna härjade på Sumatra i somras var det ingen som talade om växthuseffekten. I svenska media rapporterades bara om olägenheterna av röken på gatorna i Jakarta.
Olyckorna skall rimligen betalas av bilisterna för att det skall vara rättvist. De materiella skadorna betalas idag av bilisternas försäkringar och sjukvården betalas av de bilister som betalar landstingsskatt på sina inkomster. Kvar blir en liten kategori låginkomsttagare vilkas landstingsskatt inte räcker för att bekosta genomsnittlig sjukvård. Och kvar blir studerande, hemmamakar, socialbidragstagare och ev andra utan inkomster. Dessa grupper, när de också är bilägare, betalar inte sin andel av den sjukvård som bilisterna orsakar.
Argumentet att bilisterna inte betalar olyckorna är därför svagt. Det borde istället formuleras som att icke-bilister behandlas orättvist eftersom de betalar något högre landsstingsskatt än de borde om enbart bilisterna hade bekostat olyckorna. Därför är det befogat att sänka landstingsskatten (den är ca 144 mdr) med 8 mdr kr och lägga denna kostnad på bilisternas försäkringar. Däremot är det inte befogat att göra som Alliansen föreslår, nämligen att sänka skatten för förvärvsarbetande låg- och medelinkomsttagare istället för landstingsskatten.
Trängsel som orakas av bilisterna på deras egna vägar är något som man anser att bilisterna skall betala extra hög bensinskatt för. Resonemanget är ologiskt. Dessutom orsakas en hel del trängsel av att det har byggts för litet vägar - i synnerhet i jämförelse med de skattebelopp som bilisterna ställt till förfogande för vägbyggen. Den trängsel som ändå återstår kan man teoretiskt komma åt med en trängselavgift - hög bensinskatt i hela landet hjälper inte mot trängsel i Stockholms innerstad. Vi får se vad som blir resultatet av stockholmsförsöket.
Buller är något som andra än bilisterna lider av. Men att ha en extra hög bensinskatt så att inkomstskatten kan vara lägre för alla hjälper inte dem som verkligen lider av buller. Det är orättvist att de som inte lider av buller får en liten ekonomisk kompensation av bilisterna. Fler vägar måste därför sänkas ner eller göras om till tunnlar eller åtminstone förses med bullerskydd. Det blir dyrt men de stora resurser bilismen ställer till förfogande räcker uppenbarligen mer än väl.
Slutsatsen blir att även om det skulle satsas betydligt mera på bullerskydd, trängselförebyggande och en skatteväxling mellan landstingsskatt och trafikförsäkringar skulle bilismen vara orättvist hårt beskattad. Detta kan inte motiveras med växthuseffekten eftersom det finns betydligt billigare åtgärder för att minska koldioxidutsläppen än att skattevägen minska bilåkandet.
3 Comments:
Bilismen är en skattekälla
Det hade varit hederligare av politikerna att erkänna att beskattningen av bilismen enbart är en skattekälla. Beskattningen är inte till för att täcka kostnader utan till för att öka skatteintäkterna.
Hade människor slutat att äga bil så hade det blivit mycket dyrt för politikerna. Kollektivtrafikens utbyggnad hade ruinerat landet. Människor hade fått sluta sina arbeten pga bristande kommunikationer. Landet hade gått i konkurs.
Det finns ingen anledning att ljuga om syftet med skatter. Man vill dra in så mycket pengar som möjligt och då kan man köpa desto fler röster. Systemet gynnar inte de fattigaste eftersom minst 60 % av deras inkomster konfiskeras. Eftersom mer än 50 % av befolkningen är beroende av politikerna för sin försörjning så kommer det inte bli några förändringar detta århundrade.
En utgiftspost som du glömde att nämna är den plats bilarna och de utrymmen, som bilarna nödvändiggör, tar upp i framförallt våra städer. Parkeringsplatser, vägar, och tunnlar kostar mer än bara vad det kostar att bygga dem, de tar upp plats som hade kunnat anändas till bostäder, rekreationsområden eller affärslokaler. Detta är en kostnad som sällan diskuteras. Om vi betänker detta så är det tydligt att bilsamhället skapar en särskild sorts stad, som i samma mån som den underlättar för bilister att ta sig fram, gör det svårare för cyklister och fotgängare.
Skräckexemplen är t ex Brasilia eller LA där det är mycket besvärligt att ta sig fram till fots.
En annan aspekt som kanske har med ens preferenser att göra är att bilar ger oss en äcklig stadsmiljö, dels från avgaser, men också från den förfuling av stadsmiljön som broar, parkeringsplatser och trafikleder bidrar till.
Utrymmet för bilismen
När man försöker efterhandsmotivera den höga bensinskatten är utrymmet inte en kostnadskategori som brukar tas upp. Sannolikt beror det på att det inte är fråga om en extra kostnad.
Mot detta skulle kunna invändas att en alternativ markanvändning skulle varit mer samhällsekonomiskt lönsam. Här finns främst två eventuella externaliteter: välbefinnande och estetik.
Bilismen skulle i sig leda till att "för litet" skulle satsas på välbefinnande i form av rekreation, bostäder och butiker. Och detta skulle möjligen kunna motivera "straffbeskattning". En analogi skulle kunna göras med beskattningen av latrin- och hotproducerande hundar. Hundskatten har dock avskaffats med motiveringen att hundägarna fått rastplatser och latrintunnor samt kopplingstvång att efterleva.
Avvägningen mellan trafikanläggningar och parker etc kan inte göras automatiskt av marknaden. Det är istället genom attitydkanalisering (opinionsundersökningar och/eller medborgarrepresentation) som man skall komma fram till "rätt" avvägning. Om denna leder till låg vägkapacitet inom vissa tätorter måste konsekvensen också bli trängselavgifter. Någon generell hög beskattning av vägtrafiken i hela landet genom bensinen kan inte denna externalitet motivera.
Liknande gäller estetiska externaliteter. Här finns dock möjligheten att öka de estetiska kvaliteterna genom större satsningar på trafikapparatens visuella utformning. Problemet är emellertid att bilister ute i landet som inte kan erfara de större estetiska värdena knappast kan förmås att bära kostnaderna för dessa.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home