-Marginalskatternas inverkan på BNP
När marginalskatterna började stiga vid slutet av 1960-talet började också BNP-ökningen per arbetad timme att sjunka. Den verkliga utförsbacken kom med 1971 års skattereform som höjde marginalskatterna kraftigt. Detta framgår av nedanstående diagram från Konjunkturinstitutets nyligen publicerade rapport om lönebildningen.
Källa: Lönebildningsrapport 2005, Konjunkturinstitutet, sid 57Den ekonomiska effektiviteten uttryckt som BNP per arbetad timme fortsatte att sjunka till ingången av 1980-talet. Några mindre marginalskattesänkningar gjordes till följd av "den underbara nattens skattereform" 1983-85. Produktiviteten låg dock på en konstant låg nivå ända mot slutet av 1980-talet då ytterligare marginalskattesänkningar gjordes.
När dedan den stora skattereformen vidtogs 1990-91 kan man se att effektiviteten ökade. Kurvan är rensad för effekterna av den ekonomiska krisen och kan alltså stiga trots att BNP i absoluta tal minskade vissa år under början av 1990-talet.
Naturligtvis har även andra faktorer spelat in på utvecklingen. Men diagrammet visar i varje fall att det inte är sant att man inte kan spåra några effekter av skatterna på den ekonomiska tillväxten.
Länk till rapporten.
posted by Danne Nordling @ 01:15
2 comments
2 Comments:
Rapporten ger ingen positiv bild
KI-rapporten verkar inte ge någon positiv bild på längre sikt. På kort sikt tror KI på att 2006 blir ett bra år pga en "expansiv finanspolitik". Översatt till svenska så kommer valårsbudgeten finansieras över "sedelpressarna".
På längre sikt så anser KI att produktiviteten utvecklas lite bättre än i omvärlden samtidigt som antalet arbetstimmar inte ökar i någon större utsträckning. De offentliga utgifterna blir svårare att finansiera mellan 2008-2015. Rapporten sträcker sig fram till 2015.
Gissningsvis så blir det snart dags för årliga minskningar av de offentliga utgifterna. Blir protesterna för stora så blir det kanske ständig upplåning till de offentliga utgifterna. Så gick det till i många länder i Latinamerika tills militären tog över.
Konjunkturnedgången kan dock börja redan nu om USA faller ned i en recession. Denna recession blir svår att vända med sänkt ränta och utlåningsexpansion. Genomsnittsamerikanen är nämligen redan överskuldsatt och måste kanske beta av skulderna under många år.
Här är en länk till en rapport om den amerikanska konjunkturen:
http://www.financialsense.com/editorials/bronson/2005/1021.html
Hög skattenivå i kombination med höga marginalskatter minskar utbudet av arbetskraft och ökar andelen svarta jobb så att det ändå blir något över i plånboken.
De höga marginalskatterna minskar dessutom viljan till extra arbetsinsatser och då inkomsterna i ett längre tidsperspektiv inte blir väsentligt högre så får vi alltför få med akademisk skolning.
Men höga marginalskatter samt den verkliga skattenivån måste också "de fattiga" i samhället ta hänsyn till när de bedriver sina löneförhandlingar. Det finns alltså en inflationsdrivande effekt i detta med höga marginalskatter.
Att ta ut höga skatter, särskilt då av de rika, motiveras också med att man därmed kan rädda befintliga jobb och göra samhälleliga insatser för att ta fram ny företagsamhet.Studier visar att motsatsen blir fallet.
De med höga marginalskatter drabbas som regel även av andra skatter med s k omfördelningsverkan. Det gäller t ex reavinstskatter och förmögenhetsskatter. Det finns dock i dessa fall olika metoder att undvika sådana skatter. Annars flyr man landet.
Skicka en kommentar
<< Home