lördag, oktober 15, 2005

- Skattetrycket i världen - hela listan

Sverige kommer på första plats bland världens 30 industriläder när det gäller skatternas totala storlek. Här visas hela listan från högsta till lägsta skattetryck. Sverige har dubbelt så höga skatter som USA och Japan, och ca 50 procent högre än i Kanada, Tyskland, Australien, Nya Zeeland, Schweiz och Irland.

Med skattetryck eller skattekvot menas samtliga skatter i procent av repektive lands totalproduktion (BNP). Uppgifterna avser senaste år (2004) och kommer från OECD (pdf).

1. Sverige 50,7
2. Danmark 49,6
3. Belgien 45,6
4. Norge 44,9
5. Finland 44,3
6. Frankrike 43,7
7. Österrike 42,9
8. Italien 42,2
9. Island 41,9
10. Luxemburg 40,6
11. Nederländerna 39,3
12. Ungern 37,7
13. Tjeckien 37,6
14. Portugal* 37,1
15. Storbritannien 36,1
16. Grekland* 35,7
17. Nya Zeeland 35,4
18. Spanien 35,1
19. Tyskland 34,6
20. Polen* 34,2
21. Kanada 33,0
22. Australien 31,6
23. Turkiet 31,1
24. Slovakien 30,8
25. Irland 30,2
26. Schweiz 29,4
27. USA 25,7
28. Japan* 25,3
29. Korea 24,6
30. Mexiko 18,5
________
* Uppgiften avser år 2003

Genomsnittet för de 30 ländernas uppgifter på listan är 36,3 procents skattetryck. Om vi exkluderar Sverige har de andra länderna ett genomsnitt på 35,8 procent. Det svenska skattetrycket är alltså relativt sett 42 procent högre än resten av OECD-genomsnittet.

Sverige är det enda landet med ett skattetryck högre än 50 procent.

Det finns 14 länder som ligger mellan 18 och 35 procent.

Sverige har 47 procents högre skattetryck än Tyskland.

19 Comments:

At 15 oktober, 2005 15:48, Blogger Mamselamsen said...

Visst är det konstigt. Och ändå räcker inte pengarna.

 
At 15 oktober, 2005 17:33, Blogger Wilhelm Svensson said...

Sverige har 47 procents högre skattetryck än Tyskland.

Det är bättre att säga att Sverige har 16,1 procentenheter högre skatt än Tyskland.

 
At 16 oktober, 2005 00:19, Anonymous Skatt är Stöld said...

1% av BNP är ca 25 miljarder. Moderaterna har väl talat om att sänka skatten 50 miljarder(eller 2 procentenheter) på en mandatperiod.

Ska vi hålla den taketn så krävs det över 30 år i sträck med Moderatstyre innan vi kommer ner till Tysklands höga nivå.

Meningslöst att rösta borgarna. De är lika sossiga som sossarna.

 
At 16 oktober, 2005 03:46, Blogger Per-Olof Persson said...

Skadeverkningarna av skatter

Jag tror att många människor tror att skatterna bara drabbar de rika. Många tror antagligen också att vi får mycket för skatterna och därför är höga skatter värt sitt pris. Frågan är hur man på ett bra sätt kan visa skadeverkningarna av höga skatter?

Ett sätt skulle kanske kunna vara att även tala om att skatter har en real effekt. Eftersom vi fortfarande har byteshandel (i indirekt form), så är det konsumtion, sparande och investeringar som förs över från företaget och privatpersonen till den offentliga sektorn.

Konsumtion, sparande och investeringar är producerade varor och tjänster (produkter). Dessa produkter använder den offentliga sektorn till att byta till sig den typ av produkter den offentliga sektorn vill konsumera (läroböcker, sjukvårdsartiklar etc). Överförs produkterna till andra privatpersoner (bidrag, pension etc) så används produkterna i huvudsak till konsumtion.

Den slutsats vi kan dra är att den privata konsumtionen minskar och att den offentliga konsumtionen ökar. Den allvarligaste effekten på längre sikt är att sparande och investeringar minskar. Detta kan leda till kapitalkonsumtion, att realkapitalet minskar per invånare i landet. U-länder är fattiga för att de har ett litet realkapital per invånare.

Ökade investeringar kräver ökat sparande. Det monetära sparandet innebär att pengar sätts in på banken. Det viktigaste begreppet är dock det reala sparande. För att beskriva det reala sparandet måste näringslivet delas in i två typer av företag: a) företag som tillverkar konsumentprodukter, samt b) företag som tillverkar investeringsprodukter.

Eftersom vi fortfarande har byteshandel trots alla pengar, så måste människors arbete betalas i konsumentprodukter. I annat fall så skulle de få svälta, vara utan kläder och bostad etc. Därför måste de människor som arbetar med att tillverka konsumentprodukter spara en del av de konsumentprodukter de får betalt i för att även de som arbetar i industrin för investeringsvaror ska kunna få lönen utbetald i konsumentprodukter.

De sparade konsumentprodukterna används till köp av investeringsvaror. Detta är en förutsättning för att det ska finnas en industri som tillverkar investeringsvaror. Människor som arbetar inom denna industri får då betalt i konsumentprodukter och behöver då inte svälta eller vara bostadslösa.

Om exempelvis de människor som arbetar inom industrin för konsumentprodukter konsumerar hela sin betalning av konsumentprodukter, så kan inga investeringar ske och ingen industri för investeringsvaror kan finnas. Om dessa människor i stället sparar exempalvis 30 % av sin lön, så kan detta sparande användas till investeringsprodukter samtidigt som en industri för investeringsprodukter kan finnas.

 
At 16 oktober, 2005 11:42, Anonymous Per Fredö said...

Skatt är stöld tycker att borgarna, som bara i ett första steg, är lika sossiga som sossarna.

Detta därför att skillnaden bara blir 50 miljarder.

Problemet Stat är stöld att den budget på 100 miljarder i skattesänkning som moderaterna la under Bo Lundgrens ledadskap
inte var finansierad på ett trovärdigt sätt.

Nu vill Reinfeldt ha ett överskott i stasfinnserna på 2 % dessutom för att klara påfresstningar kommande år och för att beta av på statsskulden. Hedervärt.

Dessutom måste moderaterna nu ta hänsyn till allianspartierna.

Sossen Göran Persson har öppet deklarerat att att hans parti kan behöva höja skattenivån med 3 till 4 skattekronor under de kommande 10 åren.

Därutöver samregerar han med två partier, som vill höja skattetrycket betydligt mer.

Vänsterpartiet har därutöver deklarerat att det vill förstatliga betydande delar av svensk näringsliv.

Alliasnsen har ytterligare ett problem och det är att skattesänkningarna kräver omfattande förändringar i socialförsäkringssystemet, vilket i nuläget är Göran Persson trumfkort.

 
At 16 oktober, 2005 13:17, Blogger Per-Olof Persson said...

Förändringar i socialförsäkringssystemet

Socialförsäkringarna är en fråga som skulle kunna desarmeras för alltid genom att arbetsgivaravgiften tas bort och överföres helt eller delvis till löntagarna. Löntagarna betalar sedan själva in avgifter som motsvarar den försäkringsnivå de själva valt.

Samtidigt kan man passa på att ta bort landstingen. Man överför all vård till privata aktörer. Möjligtvis kan man dela upp landstingens skulder på de inrättningar som förs över till de privata aktörerna. Människor får sedan välja mellan ett antal konkurrerande försäkringsbolag. För den fattigaste delen av befolkningen betalar staten sjukförsäkringspremien.

Det finns en del offentliga utgifter som inte gynnar de fattiga. Dessa utgifter ger dessutom ingen positiv effekt, de ger snarare en negativ effekt. Exempel på sådana utgifter är arbetsmarknadspolitik, näringslivspolitik, glesbygdspolitik etc. Det bör inte vara svårt att definiera mängder av små utgiftsområden som är totalt meningslösa. Det bästa är att i ett alexanderhugg göra processen kort med onödiga utgifter.

 
At 16 oktober, 2005 13:40, Blogger Danne Nordling said...

Är överhetsstaten det realistiska framtidsperspektivet?

Den faktiska konsekvensen av sosse-light-strategin blir ett cementerande av överhetsstaten. Vad är då vunnet utom på några ytterst marginella områden? Mot detta kan ställas invändningen att ett radikalt annorlunda alternativ aldrig kan komma till makten och genomföra sina mer angelägna förändringar.

Så överhetsstaten kommer att cementeras hur vi än gör? Det tror jag är fel. Ett alternativ fordrar långvarigt upplysningsarbete. Det måste utbildas en förståelse för den "bias" som public choiceskolan har pekat på. Då får inte SN vackla på det sätt de gjort sedan slutet av 1990-talet. Inte heller får "frihetens parti" snegla mot köttgrytorna och överge systemkritiken. Även andra institutioner måste leva upp till en mera principiell samhällskritik.

Nu har detta inte skett. Viljan saknas hos dem som har ett sådant inflytande att systemkritiken skulle ha kunnat bibehållas. Historien kommer att döma dem.

Sannolikt kommer överhetssamhället att utvecklas ännu längre i tangentens riktning innan nästa och ännu svårare kris ställer problemet på sin spets. Vi kan hoppas på kris - det vore värre om det istället bara blev ett sakta avtynande.
/DNg

 
At 16 oktober, 2005 14:12, Anonymous Anonym said...

Intressant att japanska partierna i senaste valet tävlade i att utlova sänkningar av skatter och statens omfång från vad de anser vara dess ohållbart stora nivå.

 
At 16 oktober, 2005 15:02, Blogger stefankarlsson said...

Det ska ju dock i och för sig sägas att om man tar hänsyn till olikheter i vilken grad bidrag beskattas för att då inte tala om offentliga underskott/överskott så är Sverige inte fullt så hemsk som denna tabell ger sken av då Sverige har starkare statsfinanser än de flesta andra länder och i högre grad än andra beskattar bidrag

 
At 16 oktober, 2005 15:21, Blogger stefankarlsson said...

En till teknikalitet är ju att skattetrycket i alla länder underskattas genom att skatteintäkterna sätts i relation mot bruttonationalproduktionen, när nettonationalinkomsten vore ett mer relevant mått. De investeringar som görs för att kompensera kapitalförslitning utgör ju ingen inkomst.

Sen angående debatten i kommentartråden om sossarna vs de borgerliga bör det påpekas för det första att sossarna ju backat från sitt tidigare tal om skattehöjningar efter att det visade sig dåligt valstrategiskt. Nu säger man att det bara var filosoferande om en mycket avlägsen framtid. Istället så genomför man ju en mindre skattesäkning nu (tillsammans med utgiftsökningarna) inför valet. Samtidigt så är det så att mycket av de där borgerliga skattesänkningarna faktist betalas med skattehöjningar som den där trafikförsäkrings"avgiften" som egentligen är en skatt på bilism eftersom den är obligatorisk. På samma sätt kommer man göra a-kassan obligatorisk och höja "avgiften" där, vilket i praktiken också är en skattehöjning. Tillsammans med en del avskaffande av avdrag så slutar det hela med att större delen av de där 50 miljarderna äts upp av skattehöjningar. De borgerliga vill med andra ord inte ens sänka skattetrycket med en enda procentenhet. De borgerliga är med andra ord socialdemokratiska parteir.

 
At 16 oktober, 2005 18:34, Blogger Per-Olof Persson said...

Nu är vi alla socialdemokrater

President Richard Nixon sa en gång i början av 1970-talet - "nu är vi alla keynesianer". De flesta människor hade under årtionden förvandlats till troende keynesianer. Plötsligt uppkom den fruktansvärda omöjligheten att man kunde ha hög inflation och hög arbetslöshet samtidigt. Den gamla sanningen vittrade bort.

Idag är vi alla socialdemokrater efter årtionden av socialdemokratisk politik. Frågan är nu när den socialdemokratiska sanningen ska vittra bort?

Det är viktigt att skilja på påtvingade avgifter och frivilliga avgifter. Den sociala nyttan ökar om avgifter är frivilliga. Om vi tar avgiften till A-kassan som exempel, så är det sämsta alternativet att tvinga människor att betala en viss avgift. Om individen anser att nyttan blir större om pengarna används till något annat, så ökar den sociala nyttan.

Att skatter och bidrag blir högre för att bidragen beskattas ökar både skatternas och bidragens skadeverkningar. Därför kan en (liten?) vinst göras om beskattningen av bidrag tas bort. Varför inte ta bort alla typer av avdrag (reseavdrag, avdrag för ränteutgifter, grundavdrag etc) och ha en lägre skatt.

 
At 16 oktober, 2005 23:42, Anonymous Per Fredö said...

Danne Nordling har naturligtvis rätt i att radikalt omstörtande förändring av vårt välfärdssystem måste ske.

Inget politiskt parti vågar föreslå något sådant och det kommer inte heller att godtas av den allmänna opinionen. Däremot har faktiskt Alliansen på detta område gått längre än vad vi nånsin sett prov på.

Vi ser emellertid nu att socialdemokraterna inte ens vågar göra några marginella förändringar av våra socialförsäkringar oaktat de framtida kostnadsökningar som kommer att leda till statsfinansiellt sammanbrott .

De är inte heller beredda vidta några mera omfattande åtgärder mot sådant överslussningen av arbetslösa till långtidssjukskrivning och förtidspensionering.
Inte heller sker det en rimlig kontroll av allt fusk mellan olika bidragsformer t ex en kombination av bidrag och eget arbete, eller kanske svartjobb.

Regeringspartiet har blivit- och vill bli av politiskt
taktiska skäl - förbli ett bidragsparti.
Det avser nu också att höja inkomstnivån för att de med inkomster över 24 000 ska få ut 80 % av sin inkomst t ex vid arbetslöshet.

Regeringspartiet har blivit för att uttrycka sig lite populistiskt de rikas parti, vilket i sig strider mot det system Per-Olof Persson förespråkar, att "de fattiga" ska få sina socialförsäkringar och sin sjukvård via ett skatteuttag.'

Vi debattörer i denna blog förefaller överens om att betydande förändringar av välfärdsstaten är nödvändiga och att vi därutöver får en politisk debatt på detta tema.
Motsvarande förändringar har nu inletts i andra OECD-länder men även där under betydande vånda.

 
At 17 oktober, 2005 16:10, Anonymous Per Fredö said...

Vi har ett debattklimat i Sverige som total kännetecknas av brister i den offentliga sektons verksamheter. Denna typ av analys skulle aldrig näringslivet acceptera eftersom företagen i så fall får bristande lönsamhet.lägreesteringsnivåer och lägre vinster.

Likaså är den behövliga debatten om skatte-eller avgiftsfinnsiering klart bristfällig. Den borde omfatta högst betyandedelar av välfärdsstatens konstruktion som Per-Olof Persson visat på.

Ekonomer och politiker diskuterar däremot gärna vilka incitamenten är baakom välfärdsstatens tillväxt. Där spelar skattenivån en viktig roll och de ekonomiska studier som ställt frågan vad betyder ökade skatter har nästan samstämmigt fått till resultat att tillväxten minskar.

Det är ju också naturligt att ställa frågan vad som ger ökad respektive minska tillväxt och hur en stor offentlig sektor påverkar enskilda människors handlande.

En kontroversiell sak är en ökad invandring. Den enkla slutsatsen där är att om ett lands ekonomi efterfrågar mer arbetskraft så växer tillväxten mer. Så är fallet i USA. Om däremot invandringen resulterar i ökad arbetslöshet och ökad segregation så blir resultatet det motsatta.

Ökade kostnaader för arbetslöshet , sjukskrivning samt förtidspensionering visar också på ett samhälle i obalans, vilket den offentliga sektorn måste hantera efter skilda riktlinjer.

Ökade skatter får vi också via en utbildningspolitiken som medför försämrade kunskaper samt att skolungdomen i växande omfattning inte kommer in på arbetsmarknaden.


Vi får också en försämrad samhällsmoral med fusk, svartjobb, ekobrottslighet, kriminalitet samt ett bidragstänkande.

Det finns självfallet en maximal nivå för skattenivån. Dn offentliga sektorn kan inte längre finansieras. Löntagarna hmnar i ett läge med sänkta relativlöner. Och företagsamheten hamnar i ett katastrofläge.

 
At 18 oktober, 2005 14:24, Anonymous Per Fredö said...

Per-Olof Persons förslag om att socialförsäkingssystemet skulle kunna läggas om så att det i huvudsak bygger på avgifter är självfallet rent politiskt problematiskt.

Men nu har socialdemokraterna tagit till storsläggan. De vill höja taket i sjukförsäkringen från 18 000 till hela 33 000.

Detta innebär ytterligare påfrestningar på en sjukförsäkring, som rerdan i dag inte låter sig finansieras.
Det innebär också att det blir allt svårare att via sänkt nivå på procentsatserna öka incitamenten att minska antalet bidragstagare och i stället få ut delar av dem i arbete.
Inte heller kan man då använda besparingarna till att sänka skatterna.

Nu är det förstås i sig en orättvisa i att de med högre inkomster dels betalar höga progressiva skatter dels även relativt sett diskrimineras i de olika välfärdssystemen.

Detta vill alltså nu de fattigas parti göra något åt via ett alexanderhugg.

Svenska Dagbladet tar upp detta ämne i en huvudledare betitlad Det behövs fler sjukförsäkringar.

Kritik riktas i den mot båda de politiska blocken och säger sig förespråka "en sjukförsäkring för alla", hur det nu ska tolkas.

Men ändå: Svenskans ledarskribenter verkar ha läst vad Per-Olof Persson skrivit och säger nu att man borde pröva en minskning på avgiftssidan, i stället för på förmånssidan.

Det skulle vara bra om tidningen närmare preciserar hur den vill ha ett sådant system utformat. Vågar den till äventyrs gå lika långt som Per-Olof?

 
At 20 oktober, 2005 09:10, Anonymous Johan Tibell said...

Per-Olof Persson,

Jag har en liten invändning mot din indelning av produkter i konsumentprodukter och investeringsprodukter. Vi måste vara försiktiga så att vi inte tror att en sådan indelning har något med produkterna i sig själva att göra. Investeringsprodukter är sådana endast i vårat huvud eftersom vi avser att använda dem för produktion av någon annan produkt istället för att konsumera dem direkt. En bit bröd är t.ex. en konsumentprodukt som jag avser äta den för att mätta min hunger men en investeringsprodukt om jag avser spara och sedan äta den medans jag tillverkar en ny stol.

 
At 21 oktober, 2005 13:02, Blogger Danne Nordling said...

Till Stefan Karlsson:
Även om man korrigerar för beskattade transfereringar och förekomsten av avdrag istället för bidrag hamnar Sverige på första plats. Alla länder sjunker ner en del vad gäller procentsatserna och avstånden blir litet olika. Men någon väsentligt annorlunda bild av skattetryckets utseende relativt sett blir det inte (1998).

Beträffande Alliansen borde de skattesänkningar som finansieras med besparingar genom sämre förmåner i bidragssystemen registreras som en sänkning av skattetrycket.
/DNg

 
At 04 november, 2005 00:27, Blogger Roberto Iza Valdes said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 16 november, 2005 17:34, Blogger Antonio Hicks said...

i was just browsing through the blog world searching for the keyword posters and it brought me to your site. You have a great site however it is not exactly what i was looking for. Good luck on your site. sincerely, antonio.

 
At 01 januari, 2014 10:33, Anonymous Anonym said...

Skattetryck är ett borgeligt skamord för att fövanska och tala illa om det vi gemensamt betalar till oss själva.
Sådant som ingen skapar vinster av och kan förtrycka andra.

Skattetryck används på samma nedlåtande sätt som socualförsäkringar för moderater kallar sådant bidrag.

Att man sedan själv är största myglarna med olika former av skattemygel och skatteundanhållande försöker man dölja.

Idag betala sjuka, arbetslösa, mer i skatt än en med 36000kr/ mån
ändå så gnäller höginkomsttagare och förmögna över skatter.

Länder med optimala skatter har bättre jämlikhet. mindre kriminalitet och mindre antal som lider av sjukåkommor.
Ändå väljer råkapitalistmoderater att hela tiden ljuga och förvanska ord.
Reinfeldt är en lika stor manipulatör som Hitler så illa är det.

 

Skicka en kommentar

<< Home