fredag, oktober 14, 2005

Offentliga sektorn har inte minskat


Tycker ni att den offentliga sektorn inte gör lika mycket som tidigare? Det är konstigt eftersom dess verksamhet ökat med 9 procent de senaste åtta åren. Beror detta på att den måste ta igen gamla nedskärningar? Nej, verksamheten blev aldrig mindre än 1990 års högkonjunkturnivå.

Den offentliga sektorns ansvariga chefer lever högt på myten om nedskärningarna. Eftersom man fick prioritera hårdare vid mitten av 1990-talet, när verksamheten tillfälligt stagnerade, måste vissa nedskärningar göras för att annat skulle kunna öka. Det fick stor uppmärksamhet i massmedia. Därför tyckte många synd om den misshandlade offentliga verksamheten (vård, skola och omsorg mm). Det ledde till överseende med allt som inte fungerade så bra.

Tyvärr verkar det som om denna medkänsla med offentlig verksamhet har medfört att ineffektiviteten kunnat breda ut sig. Det är helt enkelt inte opportunt att ställa krav på en verksamhet som drabbats av så "svåra" nedskärningar. Men statistiken över verksamheterna talar ett annat språk. Under 14-årsperioden 1990-2004 ökade den offentliga verksamheten (konsumtionen, inte transfereringarna) med 13 procent!

Detta framgår av nationalräkenskaperna över offentlig konsumtion i fasta priser från SCB och för de senaste åren av motsvarande uppgifter från Konjunkturinstitutet.

Vi kan där se att den borgerliga regeringen ökade verksamheten mellan 1990 och 1993 med 5,7 procent i volym. Sedan kom en stagnationsperiod där det skedde en nedgång med 0,85 procent 1994 och med ytterligare 0,64 procent 1994-97. Den lägsta nivån 1997 låg alltså fortfarande 4,1 procent över nivån 1990. Det kan inte kallas nedskärningar i någon total mening.

I varje fall är problemen ganska gamla och borde med en effektiv förvaltning kunnat hanteras under den expansionsperiod som rått sedan dess. Statens, kommunernas och landstingens verksamheter i genomsnitt ökade med 8,6 procent under de 8 senaste åren - dvs 1997-2004. Men slutresultatet verkar ha blivit mindre, inte större.

Alla politiska partier verkar vilja satsa mer på den offentliga sektorn för att den "har för lite resurser". Men det är inte sant. Den har för dålig effektivitet i användningen av de redan ökade resurserna. Det behövs effektivisering. Men vem vågar kräva det när många av de offentligt anställda i så fall byter politiskt parti i nästa val?

3 Comments:

At 14 oktober, 2005 14:37, Blogger Per-Olof Persson said...

Ingen brist på pengar

Svenskar beskattas hårdast. Sverige är fortfarande det land av de 30 medlemsländerna i den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som tar ut mest skatt i förhållande till sin bruttonationalprodukt (BNP).

I fjol motsvarade det svenska skatteuttaget 50,7 procent av BNP, jämfört med 50,6 procent 2003, enligt OECD:s statistik. Danmark kommer tvåa i skatteligan med ett skatteuttag på 49,6 procent, följt av Belgien med 45,6 procent.

Lägst är skatteuttaget i Mexiko, 18,5 procent, Korea, 24,6 procent och USA, 25,4 procent. Det genomsnittliga skatteuttaget i OECD ligger kring 36 procent.

Det behövs en svår ekonomisk kris för att resurserna ska användas effektivare. När denna kris så småningom kommer så är det viktigt att införa en konstitution, med grundlag och författningsdomstol samt en självständig revision, som tvingar fram ett effektivt resursutnyttjande.

 
At 14 oktober, 2005 16:54, Anonymous Anonym said...

Har tidigare redovisat synpunkter på detta tema. Detta har också Skattebetalarna gjort på ett förtjänstfullt sätt.

Som OECD nyligen visat ligger vi inte bara i topp i skatteligan utan vi är också det enda land där skattetrycket överstiger 50 procent.

Vi har också en sådan progressivitet i vårt skattesystem att det drabbar enskilda med marginaleffekter på mer än 65 procent.

Även om nu kommunerna avsevärt kan förbättra sin effektivitet så måste det samtidigt påpekas att de inte har byggt upp fonder för de kostnadsökningar, som beror på att alltfler äldre ska ha sin äldre-och sjukvård och medel för de avtalspensioner, som de kommunanställda har förhandlat sig fram till.

Kommunerna har därutöver förvaltat sina kärnuppgifter på ett extremt dåligt sätt. Det gäller t ex sådant som utbildningsväsendet, vårdgarantin och psykiatrin.

Av dessa skäl räcker det inte med att generellt efterlysa krav på en ökad effektivisering.

Kommunerna måste därutöver prioritera sina verksamhetsområden på ett betydligt mer restriktivt sätt än för närvarande.
En förfbättrad kommunal effektivitet medför även en ökad BNP, vilket i sin tur skulle möjliggöra skattesänkningar.

Lika viktigt är det att statsmakterna, myndigheterna och alla politiska partier äntligen förstår att de inte kan fortsätta med att år efter år kräva av kommunerna att de måste uppfylla skilda krav relaterade till lagstiftning och till olika normer.

Men vi måste självfallet också få en ideologisk förnyelse såtillvida att alltfler kommunala uppgifter konkurrensutsätts och läggs ut på privata företag och på entreprenad.

Kommunala bolag kan också i betydande omfattning avvecklas, vilket inte minst skulle förstärka de kommunala kasskistorna.

Vi måste också få gehör för ett nytt tänkande vad gäller löner och pensioner. Även inom dessa områden så finns det inte de
resursutrymmen, som skilda glädjespridare påstår.

ATP:n har havererat. Det nya pensionssystemet är i princip anpassat till den ekonomiska tillväxten, vilket självfallet också beror på ökad effektivitet.

När ska våra kommunpolitiker och de kommunanställda förstå sådna samband? Det gäller inte minst deras framtida välfärd.

 
At 01 januari, 2014 10:48, Anonymous Anonym said...

Högre skatter på rika och högt avlönade De bör i alla fall betala tillbaka 500-600 miljarder till statskassan som de stulit främst från socialförsäkringarna.

En skattechok på 600 miljarder är en mild skattepålaga.
Den kan åstadskommas under fem år därefter kan skatter succesivt höjas.

Ska det gå åt helvete ska alla med. Inte som nu där en rik elit tar för sig från svaga grupper och struntar i konsekvenserna.

Världen är idag på väg mot undergång .
Atmosfärens hinna har redan överskridit den gräns där vi är på väg mot undergång.
Ändå så fortsätter rovdriften och
ingen fattar så små händelser som behövs för att Jorden ska drabbas av en ekonomisk katastrof.

Behövs bara en Solstorm eller ett enormt Vulkanutbrott så rasar världen. Därför höj skatter så välbärgade lär sig veta hut.

 

Skicka en kommentar

<< Home