Oenighet om fastighetsskatten?
Alliansens oenighet om fastighetsskatten kanske bara är partitaktik? Det går att se var den kommande kompromissen kommer att hamna. Men sedan blir det ingen ytterligare sänkning.
De borgerliga allianspartierna väljer att inte gå ut med någon enighet om fastighetsskatten i sina partimotioner. Skall vi tro att det är partitaktik eller är det verkligen djupt kända krav som ligger bakom de skilda ståndpunkterna? Kanske vill taktikerna inbjuda till spekulation kring vad som skall bli resultatet. Då kan intresset för Alliansens politik hållas uppe och till slut kan en gemensam politik presenteras lagom före valet.
Det är litet märkligt att moderaterna backat mest. Nu vill man det första året endast införa ett tak för fastighetsskatten på 80 kronor per kvadratmeter värdeyta och 5 000 kr för tomten. Det är ganska modest och kostar knappast mer än ett par hundra miljoner. Andra året vill man sänka den nuvarande skattesatsen på 1 procent till 0,9 procent. Det kostar 1,5 mdr kr.
Folkpartiet vill sänka skattesatsen med 0,15 procent och det redan första året. Centerpartiet bjuder över med 0,25 procent och vill dessutom ha ett tak för skatten i likhet med moderaterna.
Klart avvikande är kristdemokraterna som vill "avskaffa" fastighetsskatten helt och bl a ersätta den med en kommunal avgift på max 2 800 kronor per år. Det är ett populistiskt förslag som skenbart ser vederhäftigt ut men som inrymmer antingen en oansvarig underfinansiering eller dolda inkomstförstärkningar, som väljarna inte får ta ställning till. När detta förslag kommer in på allvar i alliansens diskussioner är ett säkert tips att detta inte kan genomföras 2007. Rimligtvis måste det utredas närmare och om det klarar detta hinder är det sannolikt att det tar flera år att införa.
Alliansens inbjudan till spekulationer om vad som komma skall vad gäller fastighetsskatten borde därför leda till att det blir en kompromiss mellan de tre partier som har likartade förslag medan kd får finna sig i att dess kommunala avgifter och andra oklarheter ställs på framtiden. Denna kompromiss ser rimligtvis ut ungefär så här:
Fastighetsskatten sänks det första året med 0,1 procent till ett uttag på 0,9 procent av taxeringsvärdet. Ett tak införs på 100 kr per kvadratmeter. Regeringens utökade begränsningsregel från 5 till max 4 procent av hushållsinkomsten i skatt behålls. Eventuellt lättas begränsningen av denna till från 3 miljoner i taxeringsvärde till 4, såsom vänsterpartiet krävt.
Det andra året sänks fastighetsskatten till 0,8 procent och taket sätts till 80 kr per kvadrat. Därefter blir det inte mer på ett tag. Förmögenhetsskatten skall ju halveras och skatten på arbete sänkas. Då räcker inte pengarna till för att ge gåvor till småhusägarna. Taktiken kommer att bli lindringar för dem som är mest illa ute. Då kommer resten av småhusägarna som inte har några större problem att förbli tysta. Denna taktik har Perssons regering också försökt med, men utan att klara att införa en tillräckligt frikostig konstruktion.
Mest synd blir det om äldre fritidshusägare, som inte alls har de inkomster som krävs för att betala full fastighetsskatt på de fantasipriser som snart kommer att råda på marknaden för sommarställen. Där blir det nog bara att sälja släktstället. Vem ömmar för sommarvillor?
posted by Danne Nordling @ 16:32
8 comments
8 Comments:
En effektiv men orättvis skatt
Fastighetsskatten är en bra skatt om man vill få in mycket skatteintäkter. Skatteintäkterna kan inte fly utomlands. Fastigheterna stannar där de är och politikerna kan hävda att de rika får betala när fastighetspriserna stiger.
Jämfört med att beskatta kapital och inkomster så kan fastighetsskatten teoretiskt sett vara ett bättre alternativ. Jag tror att fastighetsskatten är en skatt som kommer att höjas på längre sikt för att man ska kunna sänka andra mer skadliga skatter. Kanske man sänker kommunalskatten och låter kommunerna sätta sin egen skatt på fastigheter.
Nackdelen med fastighetsskatten är att den betalas med redan beskattade pengar. Men å andra sidan så betalar man med skattade pengar när man betalar moms på köpta varor. Troligtvis så sätts en spärr så att låginkomsttagarna kan bo kvar.
Den stora fastighetssmällen?
Ska den då komma den stora fastighetskraschen i USA? Sverige hade sin fastighetskrasch i början av 1990-talet. Det som skapade den kraftiga prisuppgången på fastigheter var avregleringen på bankmarknaden i mitten av 1980-talet. När tillgången på lån blev obegränsat stor så bjöds priserna på fastigheter upp.
Teorin bakom den tidigare regleringen på bankmarknaden var att man ville ha fördelen av en låg ränta men inte ha en för kraftig låneökning. Detta skulle kunna vara inflationsdrivande. Nackdelen med regleringen är dock att sparräntan blir låg och då blir sparandet också lågt. En annan nackdel är att det uppkommer en svart lånemarknad.
Den historiska bakgrunden till att USA avreglerade bankmarknaden 1980 är lång. Men det handlar om att man vill ha låg inflation samtidigt som man vill kunna låna till de offentliga utgifterna. Tidigare har detta varit kraftigt inflationsdrivande. Tricket är att centralbanken kan få ner räntan på de kortfristiga banklånen så att dessa räntor är lägre än räntorna på statsobligationer. Bankerna får lov att låna ut obegränsat med pengar tack vare avregleringen.
Sedan skapar man världens största spekulationsmarknad - marknaden för statsobligationer. Det blir då näst intill riskfritt att låna till en låg ränta för att köpa obligationer som ger en högre ränta. Priset på obligationer kommer att stiga och pressa ner räntorna på både korta och långa lån.
Lägre räntor kan artificiellt sänka inflationstakten under många år, 25-35 år. Dock så vänder utvecklingen till sin motsatts när obligationsräntorna och räntorna på korta lån är ungefär lika höga. Då är det slut på vinstmöjligheterna och när priset på obligationer börjar falla så måste ett par trillioner dollar lämna marknaden samtidigt. Detta kommer att bli ett mäktigt skådespel.
Eftersom bankerna kan låna ut obegränsat med pengar och det hittills inte lett till någon högre inflationstakt, så kan vanliga människor låna stora belopp till att köpa sig en bostad. Priserna på bostäder i USA har stigit mycket kraftigt. Det stora problemet är dock att det då går att låna ännu mer på sin fastighet och använda pengarna till konsumtion. Amerikanerna idag är enormt skuldsatta samtidigt som sparandet är negativt. Fallande fastighetspriser och stigande räntor kommer att få ekonomin att krascha. Frågan är bara när det kommer att ske?
Jag tycker att samtliga partier har fel i sina uppfattningar om fastighetsskatten. Bortsett från statens behov av inkomster utan att motiverwa fastighetsskatten, så finns det en realistisk motivering av en sådan skatt.
Varje fastighet förorsakar vissa kostnader för kommun eller annan samhällighet, t.ex. för infrastrukturen, säkerheten i olika avseenden tec. Jag anser det rimligt att fastigheten står för dessa kostnader, så att de inte belastar andra. Men det är löjligt att vid värderingen ta hänsyn till sådana saker som färgen på toilettens sanitetsgods e. d. , vilket nu är fallet
Axel Th Carlander
Saint-Raphaël
Fördelar med fastighetsskatten
Om vi antar att kommunerna skulle använda fastighetsskatten istället för inkomstskatten, så skulle en fördel vara att skatteintäkterna blir konjunkturoberoende. Varierande skatteintäkter är ett problem för kommunerna. En annan fördel är att man även beskattar de svarta inkomsterna. Svart arbete kan då byta namn till fritt arbete.
Varför inte kunna låna till skatten genom att inteckna fastigheten? Har ägaren råd med räntor och amorteringar så borde det inte finnas något hinder för detta. Pensionärer skulle kunna få låna upp till fastighetens marknadsvärde. Arvingarna behöver inte få något.
Det går även att införa fastighetsskatt på hyreslägenheter som hyresgästen betalar. Dock inte samma nivå som för ägda bostäder. Sedan får människor rätta mun efter unikaboxens storlek. Skaffar de tio barn och tio hundar så får de skylla sig själva och flytta in i en etta.
I Sverige betraktas fastighetsköp som en investering och därför skall den beskattas för avkastningen på det i fastigheten nedlagda kapitalet. Dessutom skall eventuell kapitalvinst genom värdestegring också beskattas. Detta motiverar att avdrag för ränteutgifter får göras mot andra kapitalinkomster. Varför ränteutgifter också får dras av mot inkomst av tjänst är en gåta som bara kan förklaras med historiska förhållanden.
Om man går över till en beskattning för att finansiera fastigheternas belastning på kommunerna övergår man till en helt annan princip. Fastigheten blir då konsumtion och den teoretiska motiveringen för varje ränteavdrag bortfaller. Det verkar inte som om kd beaktat detta. Men när prof Stellan Lundström (KTH) idag i DN tycker att en kommunal avgift är en bra modell borde han ha nämnt att ränteavdragen skulle avskaffas (det har han sagt tidigare).
Det finns därför inte en chans att kd:s förslag skulle kunna införas utan vidare. Det är dessutom så att fastigheternas belastning redan idag beskattas genom ägarnas inkomstskatt till kommunerna. Möjligen skulle man kunna ändra fritidshusens beskattning till en kommunal avgift eftersom sådana fastigheter mer kan likställas med konsumtion än flerbostadsfastigheter och villor. Det kan verka paradoxalt men med synsättet att rika personer kan placera sina pengar i hyresfastigheter och då får betala skatt på sin avkastning smittar detta av sig genom ett kongruensresonemang på beskattningen av småhus. Att ägaren till ett fritidshus ofta inte bor i kommunen är också ett motiv för att särbehandla dessa.
/DNg
De borgerliga partierna är i princip överens om att fastighetsskatten ska avskaffas.
Som de ser måste i nuläget andra skattesänkningar prioriteras. Därför kan de endast under kommande mandatperiod komma med diverse förslag som kan mildra effekterna av den höjning av fastighetsskatten, som nuvarande regeringsallians avser att driva igenom.
Även om det vore önskvärt att alliansen helt skulle kunna avskaffa fastighetsskatten tycker jag att man ändå får ha respekt för dessa ställningstaganden.
Att beskatta egendom är rättsligt tveksamt. Så är fallet inte minst därför att stat och kommuner även tar ut rader av andra skatter och avgifter på fastighetsägarna.
Betydande grupper får dock del av enorma subventioner;det gäller hyresgäster i allmännyttan. Enskilda fastighetsägare däremot bedöms ha ekonomiska förutsättningar att klara av de belastningar som beräknas efter rent fiktiva värden på deras fastigheter.
Dessa värden blir sedan på nytt beskattade vid försäljningar av fastigheter i form av reavinstbeskattning.
Ställer man sig sedan frågan vad det är förenat med för kostnader att byta boende så kan det bli rena förlustaffären.
För att ta ett exempel: att byta en villa , som vid försäljning kanske gett en vinst på 500 000 kronor,mot en nybyggd bostadsrätt resulterar ofta i avsevärt högre bostadskostnader.
Här i Alingsås begär t ex HSB i insats 1,2 miljoner för en bostadsrätt på 55 kvm och därutöver med en månadshyra på 4 500 kronor.
Så bostadsmarknaden är i obalans. Den måste avregleras.
Skatter på boendet måste bort.
Fri konkurrens ska råda.
Den kommunala allmännyttan måste omgestaltas.
Och minskade inkomstskatter kan bidra till att mildra effekterna av det borttagande av hyresregleringen, som kommer att ge vissa hyreshöjningar.
Samtidigt kommer avregleringen att råda bot på alla de svartabörsaffärer på attraktiva hyreslägenheter som nu pågår.
Ett högre bostadsbyggande
Om vi antar att det i framtiden är uteslutet med byggsubventioner, så är enda möjligheten att få ett tillräckligt stort byggande att avskaffa hyresregleringen. Det måste också bli billigare att bygga och därefter äga bostaden. I så fall är ett avskaffande av fastighetsskatten ett bra alternativ.
Om politikerna inte vågar att sänka de offentliga utgifterna så är en höjning av matmomsen trolig. Därefter så är det olika miljöskatter samt fastighetsskatten som är troliga höjningsobjekt. Dock så införs troligtvis en spärr för låginkomsttagarna.
Det går också använda bostaden som en "poll tax". Människor betalar per kvadratmeter oavsett om bostaden är ägd eller hyrd. Margaret Thatcher fick avgå efter att ha infört "poll tax". En fast summa betalas oavsett inkomst. Fördelen är jämna skatteinkomster. Jag tror att varierande skatteintäkter över tiden ger skador på samhällsekonomin.
Självklart skall man beskatta den investering man götr i ett boende. Jag som hyr mitt boende betalar ju ränta på det kapital som är satsat i hyresobjektet, varför skulle inte den som själv äger beskattas för motsvarande? Detta skall inte förväxlas med vinst på kapital vilket är det som det handlar om vid försäljning. Fastighetsskatten är den kompensator som ger lite rättvisa åt systemet. Varför skall individer med kapital främjas framför de som inte har ? Lever vi inte i en rättsstat med lika rätt åt alla (även skyldihet) ?? Även det faktum att man inte skall behandla valet av boendeform skattemässigt ickeneutralt är centralt i denna diskussion.
Jag har läst igenom de ordrika kommentererna, som tycks komma från väldigt kunniga och insiktsfulla personer. Dock en stilla undring! Inläggen har vad man kan kalla ett "stuprörsperspektiv. Finns det inga dynamiska effekter över huvudtaget av typen mer jobb, om 32 miljarder frigörs. Är det inte så att direkta och indirekta skatteintäkter trillar in samt att mindre pengar behöver läggas ut på sysselsättnigsåtgärder och divers bidrag. Eller är det så att de 32 miljarderna bara går upp i rök?
Så fort en skattesänkning kommer på tal verkar det som om de pengar som skattebetalarna slipper betala bara på något underligt sätt försvinner!
Skicka en kommentar
<< Home