Nozicks teori om likabehandling

Alla medlemmar i staten skall behandlas lika. Deras rättigheter att inte tvingas skall respekteras. Då blir skatterna låga. Några skatter för att utjämna inkomster får inte förekomma. "Oförtjänta" inkomster som är berättigade får inte beslagtas. Rawls och utilitarismen har fel.

< Individer har rättigheter, och det finns handlingar som ingen får utföra mot dem (utan att kränka dessa rättigheter), skriver harvardfilosofen Robert Nozick i förordet till sin epokgörande bok Anarcy, State and Utopia (1974). Dessa rättigheter bildar utgångspunkten för hans samhällsteori om den minimala staten där någon tvångsbaserad omfördelning inte kan tillåtas.

Om var och en har rätt att inte skadas till liv, hälsa, frihet och egendom är det lätt att inse att några skatter, i syfte att omfördela mellan individer eller ens för dessas eget bästa, inte får tas ut av en stat som respekterar dessa rättigheter [förbudet mot "koersion"]. En stor del av Nozicks samhällsteori handlar om hur en stat ändå kan ta ut skatt för att täcka kostnaderna för att skydda medborgarnas rättigheter. Han ger dessutom i tredje delen av sin bok en utblick mot hur en rad verksamheter kan bedrivas på frivillig grund som alternativ till tvångsfinansierad statlig verksamhet.

Alla medlemmar i staten skall behandlas lika av dess rättssystem. I princip är alla berättigade till den inkomst och egendom som de på ett rättmätigt sätt erhållit. Det finns inget legitimt sätt att lägga beslag på inkomster och egendom som många eller starka personer eller grupper anser vara oförtjänta men som enligt Nozicks teori är berättigade. Vi kan göra en analogi med den konventionella civilrättsliga juridiken.

Den praktiska konsekvensen blir att skatterna blir mycket låga och någon skattebaserad omfördelning av inkomster mellan olika personer inte får förekomma. Därför måste olika sociala arrangemang organiseras genom frivilliga avgifter och försäkringar. Om medborgarna önskar någon ytterligare omfördelning måste de som skall avstå inomster övertalas att frivilligt göra detta.

En god del av Nozicks bok innehåller kritik mot utilitarismen och mot Rawls´teori. Han menar att det inte är möjligt att upprätthålla ett visst mönster för inkomstfördelningen ens utifrån dessa teoriers egna utgångspunkter. Detta förutsätter dock, enligt min mening, att man inte kan betrakta ett tänkt samhällskontrakt som giltigt. Om alla medborgarna är med på avstå stora delar av sina inkomster för att gynna de sämst ställda måste de rimligen få göra detta. Nozick skulle invända att detta är fullt möjligt inom den utopiska aspekten i hans samhällsteori. Det som inte framgår är hur han skulle ställa sig till att kommande generationer skulle bindas av det ursprungliga kontraktet.

Förvärv av oägda nyttigheter
En ofta framdragen oklarhet i Nozicks teori är problemet med det ursprungliga förvärvet av oägd egendom. Nozick stöder sig på John Lockes arbetsteori och den begränsning som brukar kallas 'Lockes förbehåll'. Det går ut på att kolonisterna måste lämna kvar så mycket naturliga resurser att det räcker till andra. Personligen tycker jag att Nozick skulle ha kunnat utveckla en förvärvsteori baserad på Henry Georges synsätt - alltså någon sorts auktionsförfarfarande av egendoms- eller förfogandekontrakt. Nu avfärdar han George på två rader.

Det är fullt möjligt att Nozick har utvecklat en koherent moralisk teori för samhällets institutioner. För individerna ger en rättighetsmoral avsevärda frihetsgrader, men det finns uppenbarligen fortfarande stora möjligheter att utöva exempelvis en radikalutilitaristisk personlig moral och att försöka övertyga andra. Det är bara när man försöker ta statens hjälp för att genomdriva sin egen moraluppfattning med tvång som Nozick säger stopp.

Praktiska problem upprättar Rawls
Problemet med Nozicks teori är inte moraliskt utan praktiskt. Eftersom stora delar av dagens egendomsinnehav ursprungligen har kommit till stånd genom våld, tvång, bedrägeri eller utpressning kan inte sådana innehav legitimeras som berättigade i hela kedjan bakåt. Vi ställs alltså inför betydande korrigerings problem om vi skall införa ett rättsligt korrekt system i ett gammalt samhälle.

För att klara en korrigering i praktiken kan det enligt Nozick finnas anledning att tillämpa Rawls´teori som en approximation för en mera exakt korrigering. Den borde enligt min mening begränsas till andra utkomstmöjligheter än arbete (eftersom arbetskapacitet inte lätt kan skaffas med koersion) och bara gälla under en övergångsperiod.

Översikten Skatter och rättvisa 18/3-05