Effektivisering omöjlig, säger Reinfeldt

Junilistan vill effektivisera den offentliga sektorn med 3 procent om året. Det är ansvarslöst och en upprepning av Ny Demokratis ölbackar, svarar Fredrik Reinfeldt. Det framgår inte var besparingarna görs.

I morgonekot (14/11) intervjuades Nils Lundgren från Junilistan, som fick 3,7 procent i Sifos söndagsmätning. Han säger där att fler måste komma i arbete, skatterna bör sänkas på det sätt som alliansen föreslagit och att det går att effektivisera den offentliga verksamheten med 3 procent om året. Den offentliga sektorn är fruktansvärt ineffektiv och därför finns det betydande möjligheter att sänka skattetrycket. Genom att inte ge staten höjda utgiftstak i takt med den ekonomiska tillväxten kan effektiviseringar tvingas fram, likaså genom att avskaffa landstingen.

Skattebetalarnas förening ligger bakom

Den som är uppmärksam finner att Junilistan nu framför de grundläggande principerna från Skattebetalarnas förenings stora tioårsprogram från februari 2002. Och det är inte så konstigt eftersom Nils Lundgren varit vice ordförande i föreningens styrelse till för två år sedan. Enda undantaget är att marginalskattesänkningarna från en reducering av statsskatten inte finns med. Varför ställde inte Stefan Winiger på Ekot frågan hur Junilistan ställer sig till värnskatten?

Ödets ironi har alltså medfört att Skattebetalarnas förening återigen har påverkat den grundläggande skattedebatten. Förra gången var det när "hälften kvar" skulle genomföras 1991. Nu är det mer oglamourösa förändringar som är på tapeten. Den nya ledningen i föreningen ville 2001 gärna flirta med nya grupper för att göra sig kvitt motståndarnas utstämpling av föreningen. Det skulle därför utarbetas ett förslag som gav låg- och mellaninkomsttagarna skattesänkningar (LoM-grupperna).

Såvitt jag kan förstå var det fråga om ren populism. Frågan är om Nils Lundgren var med på en så rå motivering. I varje fall ändrades motiveringen av dessa skattesänkningar till att de skulle stimulera arbetsutbudet istället. Nu skulle inte skatterna sänkas för LoM-grupperna på bekostnad av höginkomsttagarna rakt av, utan de senare skulle kunna tillgodogöra sig en allmänt sund samhällsekonomisk effekt genom att fler kom i arbete.

Detta förslag var precis vad de väljartörstande allianspartierna sökte efter (bl 15/9). De nya moderaterna anammade ganska snabbt Skattebetalarnas förslag som skulle kunna köpa röster från LoM-grupperna utan att övriga kunde kritisera detta som ett utslag av "populistisk omfördelning av socialistisk modell". Det var ju gudbevars samhällsekonomiskt nödvändigt. Övriga partier anslöt senare. Och Reinfeldt välkomnar i all sin naivitet Junilistans program:

– Det tycker jag är en stor framgång för oss, att de rakt av kopierar idén om att rikta skattesänkningarna till låg och normalinkomsttagare, säger Reinfeldt i Lunchekot.

Effektivisering oansvarig

Fredrik Reinfeldt opponerar däremot starkt mot Junilistans finansiering av skattesänkningarna som också innefattar skatterna på företagandet. Vad Lundgren lanserar är det som kallas 'osthyvelmetoden'. Då pekar man inte ut särskilda områden som skall omstruktureras eller privatiseras. Det borde gå att effektivisera en tjänsteproduktion som i praktiken har levt under ett monopol och därför aldrig behövt utveckla någon verklig effektivitet. Frågan är om det finns en potential på 3 procent om året. Det är i varje fall fem gånger så mycket som fanns med i Skattebetalarnas finansiering av förslaget från 2002.

Ett räkneexempel kan illustrera vad Junilistan kalkylerar med. Den offentliga konsumtionen förutses av KI bli 765 mdr kr år 2006. Om den kunde göras 3 procent effektivare skulle 23 mdr kronor kunna sparas in. En fortgående årlig effektivisering med 3 procent skulle efter fem år ge 14 procent mer resurser till annat jämfört med utgångsläget. Det är 107 miljarder! Därefter får man nog räkna med en lägre takt i effektiviseringen.

Mot detta vänder sig Fredrik Reinfeldt med viss indignation (lunchekot 14/11). Han vill att Junilistan pekar ut de områden som skall effektiviseras. Men här sticker bockfoten fram. Det är ju uppenbart att detta skulle leda till att moderaterna kunde kritisera och begabba just dessa besparingsförslag från en konkurrent. Så har redan skett när Reinfeldt hoppar på Lundgrens i förbigående nämnda exempel att avskaffa landstingen. Det gör moderatledaren till huvudsak och menar att det är lika oansvarigt som Ny Demokratis flyttande av ölbackar (en illustration av offentlig ekonomi) när det begav sig i början av 1990-talet.

Att sjukvården är ineffektiv har visats flera gånger i olika utredningar. Nu senast presenterade Svenskt Näringsliv i förra veckan en studie som visar att jämförelser av privat och offentlig sjukvård i ett hundratal fall visar att mindre än en procent av den offentliga verksamheten var effektivare än den privata (länk pdf).

Vad håller Reinfeldt egntligen på med?