Platt skatt en avlägsen reform?

Är proportionell inkomstskatt nära förestående? Nej, säger akdemikernas och näringslivets intresseorganisationer något oväntat, trots gårdagens attack mot jämlikheten från SNS. Dock inför Sveriges nya konkurrentländer platt skatt. Det kommer att öka trycket på Sverige när globaliseringens effekter skall motverkas.

Idag 25/1 anordnade Skattebetalarnas förening ett seminarium om platt skatt. Där presenterade docent Göran Normann en rapport som innehöll ett tekniskt utarbetat förslag till en "komplett platt skatt" (komps - jfr proms). Det innebär att även andra skattestser inordnas under den enhetliga skattesats som inkomster för privatpersoner beskattas med (se även Normanns artikel i SvD Brännpunkt).

Den vanliga betydelsen av platt skatt är annars 'proportionell skatt', särskilt för förvärvsinkomster. Men som framgick av inläggen från de slovakiska och estniska representanterna arbetar man i dessa länder med den större samordningen. Det är knappast nödvändigt i Sverige av brådskande sakliga skäl. Om istället statsskatten skulle avskaffas skulle incitamenten till expansivt småföretagande öka både därför att entrprenörerna får behålla mera av arbetsresultatet och därför att de krångliga 3:12-reglerna blir överflödiga.

Men det tråkiga och lätt uppseendeväckande var dock attityden från Sacos ordförande Anna Ekström och Svenskt Näringslivs ekonom Per Juth, som båda var skeptiska till platt skatt definierad som "komps" och än mer kritiska till att avskaffa statsskatten. Anna Ekström försökte göra det goda till det bästas fiende genom att förespråka ett borttagande av arbetsgivaravgifterna över taket för förmånerna. Det är förvisso principiellt bra men i praktiken alltför listigt. Varför smyga med en för den stora allmänheten obegriplig reform? Är det för att slippa sticka ut huvudet med den mer kontroversiella men statsfinansiellt billigare reformen att slopa statsskatten?

Per Juth försökte försvara sin ståndpunkt att det var viktigare att satsa på förvärvsavdrag med ett grumligt resonemang om arbetsutbudet i tjänstesektorn. Han tror på allvar att förvärvsavdrag (EITC) är nödvändigt för att folk skall jobba istället för att lyfta bidrag. Men det borde räcka med att sänka bidragen, vilket redan föreslagits, och begränsa förvärvsavdragen till särskilda grupper såsom ensamstående mödrar. Tjänstesekrorn i övrigt kan stimuleras med ROT/RUT-avdrag som blir mycket mindre kostsamma för statskassan än förvärvsavdrag.

Platt skatt motverkar globaliseringens effekter

Det viktiga på litet sikt är att stimulera arbets- och utbildningsincitamenten inom den högteknologiska innovationssektorn. "Snart sätts de svenska lönerna i Peking" som NBER-gruppen uttryckte saken. Det är alltså den oroande tendensen till att Sverige blir alltmer konkurrensutsatt från Balt-staterna, Kina och Indien som redan nu måste åtgärdas med ordentliga incitament för innovativ svensk ingenjörsförmåga och expansivt entreprenörsskap. Det kräver rimligtvis elitutbildning och ostentativ ekonomisk lönsamhet för personliga insatser inom olika spetsteknologiska områden. Alltsammans är dock fullständigt främmande för den svenska egalitära modellen, trots att just de nya konkurrenterna inför platt skatt överlag.

Om Sverige inte klarar att hitta nya högteknologiska exportprodukter kommer den traditionella exporten att ge allt lägre intäkter. Priserna kommer att sjunka eftersom lönerna i våra konkurrentländer är så mycket lägre. Det betyder att svenska industrianställdas löner också kommer att sjunka. Och då kan övrigas löner inte heller hållas uppe. Alla kommer att få det sämre om vi inte kan utveckla vår export och hålla ett teknologiskt försprång i relation till låglöneländerna.

Globaliseringen utgör uppenbarligen ett inte negligerbart hot mot vårt välstånd och är definitivt inte förenlig med den egalitära svenska modellen. Om det går riktigt illa vidtar Sverige inga åtgärder förrän jobben faktiskt flyttar utomlands. Vi kan i teorin hålla uppe löneläget i en alltmer krympande exportsektor och låta arbetslösheten och skatterna stiga. Men även detta leder till en välståndsminskning - kanske ännu större än om vi åtminstone satsar på löneanpassning.

Att i detta läge inget politiskt parti och inte ens akademikernas och näringslivets främsta intresseorganisationer anser att platt skatt snarast bör införas förefaller vara ett exempel på det som brukar kallas "strutspolitik". Det enda vi skulle kunna hoppas på är att det tillsätts en ny skatteutredning, vilket Anna Ekström också litet raljant föreslog. Men hur gick det med den interna skatteutredning som socialdemokraterna tillsatte för snart ett år sedan? Ingen har hört talas om den trots att den skulle lägga sina första förslag redan före förra sommaren.