Maud Olofsson klarade inte skatterna
Maud Olofsson har sagt att hon vill sänka skattetrycket till EU:s nivå på åtta år. Men i Ekots lördagsintervu slingrade hon sig. Teoretiskt men inte i praktiken kan ökad sysselsättning leda till en sänkning av skattetrycket från 50 till 40 procent.
I Ekots lördagsintervju idag 25/3 med Tomas Ramberg kom man i mitten av programmet in på det framtida skattetrycket. Maud Olofsson har på liknande sätt som Fredrik Reinfeldt sagt att skattetrycket i Sverige borde komma ner på EU:s nivå i framtiden. Detta har hon i intervjun i Sunt Förnuft (organ för Skattebetalarnas förening) preciserat med "inom två mandatperioder", vilket Ramberg också hade kollationerat med reportern som gjorde intervjun. Frågan var dp hur detta skulle gå till.
Pinsamt nog verkade det som om Olofsson inte ville stå för sitt uttalande. Hon slingrade sig en lång stund med dimridåer om att det var det svenska näringslivets kostnadsläge och konkurrenskraft som hon hade avsett. Ett tag verkade det rentav som om hon hade uttalat sig om bolagsskatten i Sverige jämfört med utlandet. Det hela gav ett mycket svagt intryck.
Slutligen grep hon om halmstrået att det var miljonen i "utanförskap" som var lösningen. Om folk jobbade istället för att lyfta bidrag skulle skatterna kunna sänkas utan att de offentliga utgifterna skulle behöva sänkas. Då skulle framförallt arbetsgivaravgifterna men även inkomstskatten kunna sänkas. Tomas Ramberg nöjde sig med dessa besked men borde ha frågat två saker: 1) Har Maud Olofsson en rimlig kalkyl för att det hon säger är realistiskt? 2) Beror EU:s lägre skattetryck verkligen på att fler är i arbete, är inte istället förklaringen att vissa utgifter är privata?
Grovt sett skulle en sänkning av skattetrycket till EU:s nivå fordra att Sverige reducerade skattetrycket från 50 till 40 procent av BNP, vilket motsvarar ungefär 250 miljarder kronor. Det betyder att om BNP ökar med 25 procent så kommer skatteintäkterna att bi lika stora med ett skattetryck på 40 procent som tidigare med 50 procent.
Det är höga krav, men teoretiskt nätt och jämnt möjliga. Jag har tidigare räknat ut om alla som "egentligen" kan anses vara arbetslösa (ca 950 000) skulle arbeta kommer arbetsmängden att öka 25 procent. Men jag kan inte tro att hela denna maximala potential skulle kunna realiseras ens på 10 år. Maud Olofsson har alltså i praktiken fel när hon hänvisar till arbetsmarknadseffekter. Hon måste kombinera detta med utgiftsminskningar också!
Slutligen måste lyssnarna ställa frågan: Hur kan centerpartiets ordförande komma så dåligt förberedd till en viktig intervju? Grattis Ramberg!
posted by Danne Nordling @ 14:49
2 comments
2 Comments:
Sambandet skatter och sysselsättning
Det finns enbart ett indirekt samband mellan skatter och sysselsättning. Därför blir den logiska analysen inte helt klar.
(1) Först vill jag visa att det inte är lönerna som skapar efterfrågan i samhällsekonomin. Den monetära efterfrågan i ekonomin beror enbart på penningmängden (M) och omloppshastigheten (V), dvs hur många gånger en kr används under ett år. Den monetära efterfrågan är då enligt formeln:
M x V = D
Om penningmängden (M) är 100 och omloppshastigheten (V) är 10 så blir den monetära efterfrågan 1000. Den monetära efterfrågan är samma sak som spenderandet i ekonomin, dvs det köps varor och tjänster för 1000 under ett år. 1000 är blir då företagens sammanlagda försäljningsintäkt under ett år förutom för exportintäkterna.
Exportintäkter i utländsk valuta ökar inte den monetära efterfrågan i ekonomin eftersom företagen inte kan betala ut löner och betala sina svenska underleverantörer med utländsk valuta. Om utländsk valuta växlas in till kronor är det någon annan som går miste om sin köpkraft i Sverige. Exportledd tillväxt innebär i praktiken att exportföretagen växer på de inhemska företagens bekostnad.
(2) Vid ett visst givet tillfälle så kan företagens försäljningsintäkter enbart bli 1000. Detta innebär att företagens kostnader vid detta givna tillfälle inte får överstiga 1000. I annat fall blir det olönsamt att producera varor och tjänster och då hämmas den ekonomiska tillväxten.
Alla skatter som drabbar företagen är kostnader för företagen. Detta innebär att skatterna också leder till att en del av produktionen blir ekonomiskt olönsam. Produktionen hämmas och detta leder till en lägre ekonomisk tillväxt.
Vi behöver således inga empiriska undersökningar för att få reda på att skatter hämmar den ekonomiska tillväxten. I praktiken räcker det att vi kan bevisa något genom logisk deduktion - härledning med hjälp av läran om logik - förutsatt att härledningen är riktig.
(3) Under depressionen i USA 1930-42 låg den genomsnittliga arbetslösheten på 19 %. Detta liknar situationen i dagens Sverige med den skillnaden att vi inte känner av någon depression.
Detta beror på att vi idag har mer realkapital investerat per individ samtidigt som den teknologiska utvecklingen gått framåt. I dagens Sverige produceras det trots en hög arbetslöshet mer varor och tjänster per individ.
Under depressionen i USA togs det mängder av politiska beslut som innebar att lönerna blev för höga i förhållande till företagens försäljningsintäkter. Om vi antar att det vid full sysselsättning i dagens Sverige och i dåtidens USA ser ut så här:
Företagens sammanlagda försäljningsintäkter är 1000, lönerna är 400 och övriga kostnader är 500. Då blir näringslivets sammanlagda vinst 100. Om vi då antar att lönesumman plötsligt stiger till 500 och försäljningsintäkterna ligger kvar på samma nivå, 1000, så blir en del av produktionen och en del av de sysselsatta ekonomiskt olönsamma.
Skälet till att försäljningsintäkterna ligger kvar på samma nivå beror på att den monetära efterfrågan i ekonomin inte har ökat. I praktiken ligger penningmängden (M) kvar på samma nivå som tidigare. Det är alltså antalet pengar i ekonomin som i praktiken bestämmer företagens försäljningsintäkter.
Om lönesumman ökar från 400 till 500 måste i praktiken företagen skära ned lönesumman med 100. Detta innebär att 20 % av lönesumman och cirka 20 % av arbetskraften kommer att försvinna.
"Det finns enbart ett indirekt samband mellan skatter och sysselsättning"
Eh, nej, det finns direkta och mycket starka empiriska samband, fran bada hallen:
1. Skatter leder till lagre sysselsattningsgrad arbetade timmar. Aggregerade Elasticiteten ar mycket hogt.
2. Hogre sysselsattning ger mer skatteinkomster och mindre utgifter. Jag tror inte nagon kan forneka detta.
Visserligen ar arbetslosheten i Sverige jamforbar med USA under depressionen, men orsaken ar ej samma. Vi har strukturell jamviktarbetsloshet, de hade arbetsloshet pa grund av alltfor lag efterfragan.
Sverige ar idag i en hogkonjunktur, utan att arbetslosheten namnvart sjunker (ligger kring 17-20%). Tex. 50 ariga invandrare som har gatt i fortidspension vinner inte pa att ta jobb oavsett konjunkturslaget. Sa var det inte i USA under depressionen.
Skicka en kommentar
<< Home