fredag, april 07, 2006

Kapitalflykten orsakar 280 000 uteblivna jobb?

Varje år försvinner 80-90 mdr kr från den svenska ekonomin. Det mesta går utomlands. Skulle dessa pengar börja cirkuleras i Sverige kan det leda till 280 000 nya jobb. Förmögenhetsskatten tycks vara en förlustaffär.

Kapitalflykten från Sverige pågår både som en legal och en illegal verksamhet. För lekmannen är nationalekonomins sätt att beskriva dessa fenomen svårbegripliga. Dessutom är statistiken osäker - den förs dels i Nationalräkenskaperna och dels i Finansräkenskaperna och dessa stämmer inte överens. Men inte heller betalningsbalansens statistik är säker. I båda fallen påverkas statistiken av illegal kapitalflykt och andra icke registrerade sparandeaktiviteter ("madrassen").

Grundläggande är att Sverige exporterar varor och tjänster för 1,4 biljoner kronor. Men importen är inte lika stor. Därför blir det ett överskott i utrikeshandeln på 171 miljarder kronor 2006. Dessa pengar använder Sverige för att betala tillbaka lån i utlandet eller för att placera i utlandet. Dessutom kan företagen göra direkta investeringar i utlandet och utländska företag kan göra detsamma i Sverige.

Av tabellen nedan framgår att bytesbalansöverskottet håller sig kring 6 procent av BNP. Det är definitionsmässigt också Sveriges sparandeöverskott som alltså ställs till förfogande för utländsk konsumtion eller investering. En del av pengarna registreras som legala kapitaltransaktioner, vilkas avkastning kommer att beskattas i Sverige. En annan del framkommer enbart indirekt som en statistisk dikrepans och registreras bara som en restpost.


Hur stort det totala kapitalutflödet är vet ingen riktigt exakt. Om bytesbalansen stämmer måste dess överskott motsvaras av ett lika stort underskott i kapitalbalansen och restposten, annars har valutareserven förändrats. Och den är i princip avvecklad när vi har flytande valuta. Det betyder alltså att det flödar ut ett kapital på 170-180 mdr kr varje år, eller 6 procent av BNP. Mer än hälften av detta flyter ut illegalt enligt undersökningar från Svenskt Näringsliv. Detta kapital är nu värt 974 miljarder, uppger Johan Fall på SN.

Förmögenhetsskatten blir en förlustaffär?


SN har jämfört Nationalräkenskaperna med Finansräkenskaperna. Enligt förra årets undersökning var utflödet 83 mdr kr och årets pekar på omkring 100 mdr. Principen är sedan att räkna ihop utfödena ett par decennier tillbaka i tiden (när valutaregleringen avskaffades) och anta att pengarna placerats med en avkastning på 5 procent. I förra årets undersökning var beloppet före avkastning uppe i nästan 500 mdr kr och med avkastning 831 mdr. I den i klippet beskrivna undersökningen är beloppen 600 mdr kr resp 974 mdr.

Men alla exakta siffror är osäkra. De bygger på att väldigt stora aggregat av komponenter är någorlunda korrekt beräknade och då är skillnaden den viktiga delen för fortsatta beräkningar. Nationalräkenskaperna mäter produktion och konsumtion (för hushållen). Skillnaden är sparandet, som nu ligger på 90 mdr kr. När sedan Finansräkenskaperna mäter hur sparandet placeras blev resultatet i förra undersökningen 8 mdr kr och i den nu refererade tydligen uttag. En del pengar kan naturligtvis gå till "madrassen" men huvvuddelen måste man nog anta att placeras utomlands. Detta bekräftas av restposten i betalningsbalansstatistiken men någon bra överensstämmelse finns inte.

Förklaringen till bristen på jobb?

Det anses allmänt att orsaken till den av privatpersoner initierade kapitalflykten till utlandet är skatterna på kapital i Sverige. Genom att placera pengarna i utlandet behöver man inte betala skatt där, utan detta skall ske i Sverige. Men om man inte uppger att man har pengar utomlands blir deras avkastning i praktiken skattefri om man undviker bankinsättningar. Den av svenska sparare som orättfärdig uppfattade förmögenhetsskatten och i viss mån reavinstskatten har medfört att de upptäckt ett sätt att få ner skatten till noll (0%) som har liten risk. Den härav följande illegala kapitalflykten är kanske förklaringen till bristen på jobb i Sverige.

Låt oss pröva följande resonemang. Kapitalflykten från hushållen motsvarar nästan hela hushållsparandet eller 3 procent av BNP. Om dessa pengar hade satts in på den svenska kapitalmarknaden hade ceteris paribus 90 miljarder i andra ändan blivit överflödiga och därmed gått till konsumtion. Då hade 90 mdr om året räckt till att avlöna 280 000 personer med 20 000 kr/mån. Så kan man naturligtvis inte resonera eftrsom en del inte hade blivit konsumtion och en del av konsumtionen hade riktats mot utlandet.

Men den del som inte hade blivit konsumtion skulle delvis ha kunnat satsas i riktigt små företag. Det är ju så att forskningen visat att nya och nystartade företag är synnerligen beroende av att kapitalstarka personer i företagarens närhet (mostrar, onklar och vänner etc) sätter in en del riskkapital. Om dessa pengar finns utomlands blir det inte möjligt. Dessa företag efterfrågar i sin tur lokaler, utrustning, hantverkshjälp och anställda. Det satsade kapitalet ökar alltså efterfrågan i Sverige. Det är bara den del av de 90 miljarderna som riktas mot import som inte genererar jobb i Sverige.

Men vi borde också ta hänsyn till nästa led. När fler får jobb kan de efterfråga mer. När fler kan sälja till de nystartade företagen och därför behöver nyanställa kommer ännu fler att få jobb och efterfråga mer. Att kapitalflykten består av pengar som sparas och nu sänds till utlandet betyder inte att det inte skulle bli någon effekt på den svenska ekonomin om pengarna istället stannade i Sverige. Kanske de skulle motsvara de först beräknade 280 000 jobben i alla fall...

För detta fordras att förmögenhetsskatten avskaffas och reavinsten på aktier lindras (t ex vid långtidsinnehav). Effekten skulle kunna bli ännu starkare än ovan (temporärt) om det dessutom kom tillbaka kapital från utlandet. Om bara 100 000 nya jobb skulle skapas får den offentliga sektorn åtminstone in 29 miljarder kronor. Det är mer än fem gånger så mycket som kommer in från förmögenhetsskatten. Det verkar som om den skatten är en förlustaffär för Pär Nuder.

5 Comments:

At 07 april, 2006 21:23, Blogger Per-Olof Persson said...

Exempel USA

Ett smart drag av Bush var att införa en låg skatt (6 %) på kapital som bolagen förde tillbaka till USA. Internationella bolag har en viss möjlighet att visa vinst och skatta i ett lågskatteland.

Skatten var tidsbegränsad och gällde till 31/12-2005. Mycket kapital fördes tillbaka till USA och blev i detta avseende en framgång.

Det ledde dock inte till några större ökningar av företagens investeringarna. Troligtvis beror detta på att avkastningen är för låg på investeringar inom tillverkningsindustrin. Amerikanerna konsumerar mycket men inte amerikanska varor.

Eftersom de nya pengarna hamnar hos en bank så går det att hålla kvar utlåningen till privatpersoner på en hög nivå, trots centralbankens räntehöjningar. En del av staten säger att människor ska konsumera mindre, medan annan del av staten säger att människor ska konsumera mer. Slutresultatet är att konsumtionen har hållit konjunkturen uppe men till priset av en hög skuldsättning hos hushållen.

Detta var ett exempel på att planekonomi bara skapar nya allvarligare problem. Men är det bara lönsamt att investera och att starta företag så kommer det också att ske.

Pengar kan ses som en andel av konsumtionskakan. Vill staten ha in mycket pengar så innebär detta att staten vill konsumera mycket medan andra får konsumera mindre. De som får konsumera mindre (eller investera mindre) är företagarna och de passiva finansiärerna.

 
At 08 april, 2006 12:03, Blogger Tino_G said...

Att höja avkastningen på investeringar i Sverige netto av skatt borde göra att mer av sparandet investeras här, visst.

Men är det inte troligt att förklaringen är delvis demografiskt? Sverige blir äldre, och tillväxten kommer att vara ganska låg framöver. Då är det ganska rimligt att spara en del utomlands nu (genom över-export) och få tillbaks det om några årtionden.


Jämför USA där exakta motsatsen gäller, hög tillväxt, relativt mycket investeringar och låg sparande.

 
At 10 april, 2006 10:27, Anonymous Per Fredö said...

Hans Rausing har i en artikel Vi kan inte tvinga folk att älska staten berättat om sina erfarenheter som företagsledare.

Det var t ex inte alls länge sedan som svenska företag inte fick göra utländska investeringar med pengar lånade i utlandet, alltså pengar som svenska staten överhuvudtaget inte hade att göra med.

Volvo fick också avslag på sin ansökan att investera ien försäljningsorgnisation i USA. Motiveringen var att s-regeringet och LO menade atty svenska bilbolag ändå inte skulle kunna sälja bilar där. Så detta med förmögenhetsskatten är bara ett exempel på våramakthavares enfald.








































svenska fö

 
At 10 april, 2006 11:56, Blogger Danne Nordling said...

Drygt hälften av exportöverskottet investeras i utlandet av de företag som tjänar in pengarna. Det tyder på att företagsklimatet i Sverige inte är så bra. Denna del påverkas knappast av demografiska faktorer om man inte kan visa att dessa skulle inverka på lönsamheten.

Knappt hälften utgörs av privatpersoners obenägenhet att satsa på Sverige - inte ens svenska bankkonton. Det kan ju bero på dåliga räntabilitetsutsikter, men framförallt är det skatterna som driver ut kapitalet. Om dessa anpassades och det blev lättare att starta och driva småföretag är det väl rimligt att denna del skulle investeras i Sverige? Det har inte heller med demografin att göra.
/DNg

 
At 01 maj, 2006 12:03, Anonymous Anonym said...

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

iwqreiqjOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

kamfosfOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

kmadfokOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

 

Skicka en kommentar

<< Home