Räntepolitiken skall beakta bostadspriserna
I framtiden kommer huspriserna att beaktas mera explicit när Riksbankens ränteställningstagande redovisas, lovade Stefan Ingves. Men frågan hur prisprognoserna skulle påverkas av ett regimskifte undvek prognosmakarna som diskuterade på Handelshögskolan.
Vid Nationalekonomiska föreningens möte igår diskuterade riksbankschefen Stefan Ingves med Konjunkturinstitutets Ingemar Hansson, LO:s Dan Andersson och moderaternas Anders Borg. Diskussionen kretsade kring om huruvida prisstabilitetsmålet var tillräckligt för Riksbankens räntepolitik. Grundproblemet är att inflationsmålet inte nödvändigtvis ger en stabil realekonomisk utveckling - i varje fall inte med en god sysselsättning.
Det framkom nu tydligt att Stefan Ingves ansåg att bostadspriserna också skall beaktas vid räntebesluten. Motiveringen var att en alltför snabb utveckling skulle kunna leda till svårigheter för många boende om räntan stiger. Tydligen skulle det kunna leda till att de och andra som uppfattar sig i farozonen kommer att öka sparandet kraftigt. Det skulle kunna ge upphov till en kontraktion i ekonomin med ökande arbetslöshet och fallande priser. Och då skulle räntan ocskå behöva sänkas.
Jag påpekade att det i den senaste inflationsrapporten inte fanns något resonemang om hur bostadsmarknaden ser ut. Det skulle behövas en analys av bostadsprisernas utveckling, hur Tobins Q ser ut i olika kommuner (i flertalet är Q under ett - dvs det är dyrare att bygga nytt än att köpa begagnat), hur byggandet totalt ser ut i historiskt perspektiv (byggandet är fortfarande lägre än på 80-talet) samt hur känsliga hushållen verkligen är för räntehöjningar. Att det skulle bli en bättre redovisning på något sätt utlovade Stefan Ingves.
Jag ställde också frågan hur inflationsprognoserna ställde sig till ett regimskifte. Ingemar Hansson hade t ex redovisat ett diagram som visade inflationen framöver som en funktion av arbetsmarknadsgapet (hur behovet av arbetskraft kan mötas av utbudet). Detta samband går via löneökningarna (och i viss mån minskad produktivitet) och visas i nedanstående diagram:
Det är uppenbart att det minskade arbetsmarknadsgapet är en funktion av det begränsade arbetsutbud som kan förväntas med i stort sett oförändrat regelverk på arbetsmarknaden och i socialförsäkringssystemet. Men det är betingat av att det inte blir regimskifte i valet i september. Det ligger därför implicit i denna prognos liksom i Riksbankens att det inte blir något regimskifte. Alliansen har ju föreslagit åtgärder som borde öka arbetsutbudet med 3-4 procent och alltså vända den gråa stapelserien till en viss minskning. I så fall borde inflationsprognoserna bli helt annorlunda. Behövs det inte alternativa prognoser?Detta var en känslig fråga som inte ens fick något svar av Anders Borg. Han menade att han inte var någon representant för Alliansens politik men medgav att om det blev regimskifte skulle nog en hel del av resonemangen komma att behöva omprövas. Här finns det möjlighet för kritiska journalister att grilla åtminstone prognosmakare utanför Riksbanken om vilken prisutveckling det kan bli efter ett regimskifte.
Min tidigare kritik mot Riksbanken
posted by Danne Nordling @ 16:57
3 comments
3 Comments:
Jag representerar gärna alliansens politik. Vad jag avsåg var att jag inte vill kommentera hur alliansens politik påverkar penningpolitiken.
Ur ett vetenskapligt perspektiv
Om vi ser räntepolitiken ur ett mer vetenskapligt perspektiv så är det egentliga problemet att det är bankerna som skapar samhällsekonomisk instabilitet. Ur detta perspektiv är det då rationellt att ha en centralbank som håller bankerna under kontroll.
Närmare bestämt är problemet att vi har ett banksystem med fraktionella reserver. Eftersom bankerna inte har ett system med hundraprocentiga reserver så innebär detta att bankerna fungerar som en "sedelpress". Det är denna "sedelpress" som skapar den samhällsekonomiska instabiliteten.
Ett exempel visar hur "sedelpressen" fungerar. Antag att A sätter in 100 kr på sitt konto. Då är penningmängden 100 kr eftersom A kan använda pengarna när som helst.
Nu kan banken låna ut pengar som banken egentligen inte är ägare till. När banken lånar ut dessa 100 kr till B så sätts pengarna in på B:s konto. Men pengarna finns ändå kvar på A:s konto och kan användas av A när som helst.
Nu har har plötsligt penningmängden fördubblats till 200 kr eftersom både A och B kan använda vars 100 kr när de vill. Så kan det fortsätta tills det monetära systemet kraschar. Ur detta perspektiv kan det vara rationellt att ha en kontrollerande centralbank.
Skälet till att det är bankerna som skapar konjunktursvängningarna beror på att en högkonjunktur endast kan uppkomma om ekonomin tillförs mer pengar. Det behövs pengar för att kunna köpa varor och tjänster.
Kommer människor över ännu mer pengar från banksystemet så ökar spenderandet i ekonomin. Produktionen och sysselsättningen ökar och en högkonjunktur uppkommer. Det finns ingen annan faktor som kan skapa en högkonjunktur.
Konjunkturnedgångar kan enbart uppkomma om människor drar ned på sitt spenderande. Det räcker att den procentuella ökningstakten av penningmängden avtar. Detta skapar lågkonjunkturer eftersom de flesta producenter är inriktade på en hög ökningstakt av efterfrågan.
En företagare är alltid inställd på att förse sina kunder med de varor och tjänster de efterfrågar. Om de inte gör detta så är i stället någon annan som förser kunderna med produkter. Detta kan vara förödande för en företagare även om företagaren inser att risken är hög på längre sikt.
Så det som sker är att producenterna kommer att stå med en för stor produktionsapparat och för många anställda vid toppen av konjunkturen. Det räcker att ökningstakten i spenderandet minskar för att en lågkonjunktur ska inledas.
De neddragningar som detta leder till av anställda och gjorda investeringar, skapar i sin tur en ännu lägre efterfrågan i ekonomin. Det monetära spenderandet sjunker ytterligare och spiralen nedåt är inledd.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
okOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
ok
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
ok
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
ok
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
ok
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
ok
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
ok
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
okOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
koOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
okOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
oOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
okOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
okOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
vvvvvvvvvvOm inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.
Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja
Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:
Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.
Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.
En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.
Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.
Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.
Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.
Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.
Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.
Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997
© Copyright HVR, 1999
1999-01-25
Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.
Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)
Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.
Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.
Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.
Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.
Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.
Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.
Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.
Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.
Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?
Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)
[Startsidan]
--------------------------------------------------------------------------------
Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se
Växthuseffekten - ett hot?
--------------------------------------------------------------------------------
Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.
Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.
Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.
Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag
och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.
Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.
Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)
Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan
Naturvårdsverket
Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här
Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger
Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.
Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.
Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.
Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).
Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16
Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet
Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter
Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.
I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.
Skicka en kommentar
<< Home