Långsinthet är inte altruism
Apforskningen visar att schimpanser är medfött ogenerösa och inte altruistiska. När människor utsätts för risken av blockering och hämnd visar de däremot "generositet". Det beror på att de missnöjda är beredda att offra konventionell nytta för att få hämnas. Och dessutom njuter de av sin långsinthet.
Ett växande forskningsfält inom nationalekonomin använder modern hjärnforskning för att avslöja människans ekonomiska natur. Homo economicus är inte så egoistisk och rationell som ekonomerna alltid förutsatt. Så skriver DN i en artikel 16/12-07 om schimpansernas beteende i det s k ultimatumspelet under rubriken:
Schimpansen mer självisk än människan
Frodo är ogenerös och äter helst själv upp hela frukten. De andra schimpanserna får se på.Ultimatumspelet går ut på att två personer skall dela på en belöning (inte något de själva åstadkommit). Den ena personen får välja hur pengarna ska fördelas. Den andra spelaren kan antingen acceptera förslaget eller förkasta det. Om fördelningen accepteras får försökspersonerna behålla pengarna. Men förkastas förslaget får ingen av dem några pengar.
DN refererar forskningens resultat på följande sätt (bloggaren Ulf Pettersson har spårat underlaget hit Science, Science, PNAS, Science) :
"När människor spelar ultimatumspelet beter de sig inte som Homo economicus. De flesta delar ganska lika. Och när fördelningen hamnar ner mot 20 procent till person två brukar han eller hon stolt förkasta anbudet, trots att det betyder att båda parterna blir helt utan belöning.Betyder då detta att det är relevant att som DN dra slutsatsen: "Ett nästa steg är att utforska bakgrunden till att människor är altruistiska." (Annika Nilsson) Det är forskaren Ernst Fehr, professor i nationalekonomi i Zürich som beskriver sina resultat i dessa termer (observera dock att han aldrig uttalat sig för att altruismen är medfödd). Om detta skrev jag 13/6-05.
För schimpanser däremot är två russin alltid bättre än inget. De är just så rationella som Homo economicus antas vara, visar den tyska studien."
Grundfrågan gäller huruvida attityden att dela med sig i ultimatumspelet är ett bevis för altruism. Det tror jag inte Fehr menar. Men han pekar på att själva uppoffringen att bestraffa är ett bevis för altruism. Han tar neuroekonomin till hjälp men hamnar ändå fel.
Forskningen visar att schimpanser är ogenerösa och icke-altruister. Däremot saknas det bevis för att de skulle vara verkliga egoister i meningen att individerna hela tiden försöker gynna sig själva på andra individers bekostnad. En viss tendens i den riktningen finns kanske i jämförelse med bonobon-apor.
Economic man
Att altruism och osjälviskhet enbart är att "inte nyttomaximera", som Fehr menar, är att glida med definitionerna. Altruism är något mer än så: man gör gott för andra genom att uppoffra sig själv. Och då gäller fortfarande nationalekonomins antagande om den abstrakta "economic man".
Antag att du skall sälja din bostadsrätt. Vid budgivningen trissas priset upp. Du tänker sälja till den som bjöd mest. Varför undersöker du inte istället om du kan vara altruistisk och sälja till lägre pris, kanske till dem som försöker hitta sin första lägenhet?
Och skall vi tro Fehr kan följande inträffa: Du får reda på att den som bjöd mest nyss har förlorat en budgivning på en precis likadan lägenhet där hans bud låg 100 000 kronor över vad du nu skulle få. Struntar du då i hans bud för att han "vinner" 100 000 medan du inte får något av denna vinst? Och vad gör du istället? Bor du kvar enligt ultimatumspelet?
Apforskningen misslyckades
Det intressanta med DN:s artikel är också att den tidigare ansatsen inom apforskningen var helt fel. Tidigare trodde många socialister att människan egentligen var altruistisk och genetiskt anpassad för ett ursprungligt kommunistiskt samhälle utan privat egendom. För att bevisa detta försökte apforskningen visa att schimpanser var osjälviska vilket skulle vara en indikator för att även människan var det innan "kulturen" gjorde henne nyttomaximerande.
Nu visar det sig att schimpansen är en medfödd "egoist". Borde vi då inte dra slutsatsen att människan också är medfött egoistisk och att det är kulturen som gjort henne mer osjälvisk? Alltså motsatsen till J J Rouessaus ansats.
Fehrs forskning visar ju att det är hotet om repressalier (ingen får något) som gör att man delar relativt lika i ultimatumspelet. Den som hittade på att det är rätt att hämnas vid ojämn fördelning var den förste socialisten. Här finns en orsak till mycket av den strid och aggressivitet som karaktäriserat människans utveckling.
Jag har försökt väva in kommentarer till bloggarna liberum-weto, johnnyzell, motkraft, tiggarenstal, davidekstrand, bjornbrum, klokbok, kajraving i texten ovan. De är alla med något undantag överens om att Fehr visat att antagandet om economic man inte längre gäller.
Läs mer i min artikelserie om människans natur med början juni 2005.
Fortsättning: "Altruistisk" bestraffning bra för samarbetsförmågan? 27/12
Andra bloggar om: människans natur, altruism, egoism, moral, filosofi, ultimatumspelet, apforskning, politik, ekonomi, economic man på intressant.se
Etiketter: altruism
posted by Danne Nordling @ 20:54
12 comments
12 Comments:
Intressanta synpunkter.. Jag blir ändå lite trött på sökandet inom biologin. Vi kan finna vissa mönster, eventuellt, vilka pekar på vissa predispositioner. Men att utifrån sådant dra slutsatser om vad som är önskvärt eller rätt ter sig i sammanhanget malplacerat. Anta: människan är inte altruistisk (biologiskt); detta utesluter inte altruistiskt handlande. Eller, kvinnor är disponerade att föda barn: men de är inte disponerade att ta ut hela föräldraledigheten. Alltså, det som sökes finnes. Icke tas hänsyn till vad som är önskvärt!
Jag skrev en bloggpost som delvis är en svarspost till din. Du hittar den här.
Viljan att bestraffa brukar ju kallas för "altruistisk bestraffning" men är ju snarast ett slags kooperativ mekanism - det beror dock på hur man definierar termen altruism.
Personligen är jag osäker på om man egentligen borde tillämpa termen altruism på något annat än det strikt biologiska ursprungsfallet - där vinsten och kostnaden mäts i ökad och minskad fitness (dvs förmåga att föra sina gener vidare). Mer om detta i min bloggpost.
Kan inte låta bli att påpeka dock att utifrån ett evolutionärt perspektiv så torde ju altruistisk bestraffning snarast vara en försvarsmekanism mot egoistiskt beteende och det går knappast att spåra aggessiviteten hos människan tillbaka till "den förste socialisten" (- knappast heller till den förste egoisten eller altruisten - det är ju ingens fel att vi är som vi är).
Det går inte att anta att människan som art är egoistisk eller alternativt altruistisk. Det finns även yttre faktorer som påverkar människors beteende som inte har med biologin att göra. En sådan faktor är att resurser är knappa och en annan faktor är att det finns ekonomiska lagar.
Om exempelvis resursen mat är knapp så kommer en individ att bli mer egoistisk för att kunna överleva. Om det i stället finns ett överflöd av mat så är det inte livshotande att bli mer altruistisk och skänka mat till individer som svälter.
Det finns också ekonomiska lagar som lägger ett hinder för människors beteende. Det viktigaste skälet till att kommunistiska planekonomier inte fungerar, är att ekonomisk kalkylering inte kan ske i en ekonomi som inte har marknadspriser och privat äganderätt. Det går inte att samordna efterfrågan av konsumtionsvaror med produktionen av konsumtionsvaror.
Om i stället formell logik används så är det sant att (A) människor försöker uppnå sitt för tillfället högst värderade mål. Om exempelvis en individ blir hungrig så är det troligt att individens högst värderade mål är att äta. Det är också sant att (B) människor har olika mål och värderar målen olika. Exempelvis kan individ A ha målet att spara pengar till en ny bil medan individ B har målet att skänka pengar till välgörenhet.
Det är också sant att (C) människor har tillgång till olika medel (knappa resurser). Människor måste äga medel för att kunna uppnå sina högst värderade mål. (D) Människor kommer alltid att vara ojämlika när det gäller tillgången till resurser. Exempelvis är individ A högproduktiv och kan därför skaffa sig mer medel. Individ B är handikappad och kan inte själv skaffa sig medel.
En slutsats av detta är att förenklade modeller av verkligheten, som exempelvis "Economic Man", aldrig kan ge en verklig beskrivning av verkligheten. De ekonomiska teorierna kommer därför att bli felaktiga.
Men det går i stället att använda ovanstående modell byggd på formell logik eftersom den inte förenklar verkligheten. Förutsättningen är dock att det går att komma fram till sanna premisser. En sann premiss är att människor försöker uppnå sitt för tillfället högst värderade mål. En annan sann premiss är att människor måste äga medel (knappa resurser) för att kunna uppnå sina mål. Sanna premisser som leder till andra premisser kommer också att vara sanna. Detta leder till sanna slutsatser.
Svar till Anonym:
Biologin är en sidoaspekt för diskussionen inom den politiska teorin. Om människan blivit vinstmaximerande genom kulturens inverkan trots att hon är genetisk altruist finns förhoppningen att konstruera ett socialistiskt samhälle. Det förutsätter dock att vi också kan lösa informationsproblemet inom samhällsekonomin, vilket Per-Olof påpekar är svårt för att inte säga omöjligt.
Svar till Harald Cederlund:
Definitionen av altruism
Jag brukar tillämpa den definition som du anför i din bloggartikel: altruism är att gynna någon annan på din egen bekostnad. Därför blir egoism att gynna sig själv på någon annans bekostnad. Det utesluter alltså att man är egoist om man tillgodoser sina egna intressen utan att direkt påverka andra.
Ett sådant "neutralt egenintresse" är därför en mera adekvat etikett för schimpansen Frodos beteende när han får en frukt av skötaren (eller hittar den själv) på DN:s bild (se ovan). Att kalla Frodo egoist är inadekvat - "ogenerös" tycker jag passar bättre. Så långt DN:s ordbruk.
Om någon gynnar en annan för att själv tjäna på det är det fråga om kooperativt beteende. Socialantropologerna kallar det transaktivt beteende. Men det är här den verkliga språkförbistringen har inträffat. Några ser, som du skriver, detta som altruism B. För säkerhets skull säger en del istället "reciprok altruism". Men i politiken ses handel mellan två parter ofta som "typisk egoism".
Vad betyder då "altruistisk bestraffning"? Flera kulturer har ställt ett starkt moraliskt krav på alla ärbara personer att hämnas en oförrätt. Det tyder på att det föreligger en avsevärd uppoffring att personligen bestraffa. Om det var naturligt medfött skulle t ex inte tragedin Orestes ha blivit skriven. Wallace et al (PNAS ovan) konstaterar också att bara ca 40 procent av bestraffningsbeteendet i ultimatumexperimentet beror på genetiska faktorer.
Altruism i strikt mening är inte medfödd. Inte heller "altruistisk bestraffning" är entydigt medfödd men det finns ett genetiskt inslag.
Economic man
Vetskapen om förekomsten av vendettor har funnits länge. Spår av detta beteende kan konstateras med hjälp av ultimatumspelet. Varför skulle vi nu plötsligt revidera nationalekonomernas generella antagen bakom "economic man"?
Som nationalekonom försökte jag göra ett test av Fehrs anspråk på revidering med hjälp av de två exemplen med försäljning av en bostadsrätt. Vi är nog överens om att Fehr har fel.
Det exempel du tar upp om utköp av ens lägenhet är intressant. Jag skulle naturligtvis argumentera för att min lägenhet var lika mycket värd som grannens (om den var det). Om jag kunde blockera företagets affär skulle jag också kunna sätta hårt mot hårt. Men detta skulle jag göra i eget intresse - inte för att straffa.
Vi får nog försöka konstruera andra exempel innan vi kan säga att några (smärre) revideringar av antagandena bakom 'economic man' borde göras.
Rousseau
Slutligen vill jag förklara bakgrunden till den förste socialisten. Rousseau anklagade den förste bonden som gjorde anspråk på att den inhängnade odligen var hans utsådde split och osämja. Jag vänder på detta genom att hävda att den som hävdar att bondens skörd tillhör alla är socialisten som därefter gett legitimitet åt mångas aggressiva egoism under årtusenden. Vendettor är illa - varför sprida detta till matproduktionen?
/DNg
Så du menar att socialism är egoism? Det ställer synen på socialismen som altruistisk helt på huvudet. En fråga om perspektiv.
Hallå!
Anonym: "Så du menar att socialism är egoism? Det ställer synen på socialismen som altruistisk helt på huvudet. En fråga om perspektiv."
Finns det någon som ens trott att socialism är något annat än egoism? Visst har vi hört socialister försvara sig med att socialism är något annat, t.ex. motsatsen men har någon någonsin trott på det?
Jag har alltid stridit mot den kommunistiska egoismen. Jag har aldrig tålt deras anspråk på att dela lika på det jag knogat ihop. Jag har alltid lågaktat dessa parasiter för deras gnidenhet, oginhet och själviskhet.
Finns det NÅGON som trott att socialister är altruistiska annat än i sin egen propaganda?
Jag skulle nog säga att utifrån en biologs perspektiv ter sig både socialism och ekonomisk handel (rättvis ekonomisk handel som gynnar båda parter) som kooperativa mekanismer. Att bestraffa dem som tar ut orättvist mycket av de gemensamma resurserna (dvs. altruistisk bestraffning – kalla det socialism om du vill men sådana mekanismer finns säkerligen i alla politiska läger!) – är helt klart ett kooperativt beteende som förhindrar att samarbetet inom gruppen bryter samman (vilket det ju gör om alla vinstmaximerar utan hänsyn till andra). Det handlar ju heller inte direkt om vendettor utan oftast om betydligt mer subtila typer av bestraffningar.
Att däremot avstå från att bestraffa – om bestraffning är förknippat med en kostnad är ett egoistisk beteende. När man avstår från att bestraffa är man vad som brukar kallas för en ”social cheater” – man räknar helt enkelt med att någon annan tar på sig kostnaden som är förknippad med att hålla relativ ordning i populationen samtidigt som man njuter av fördelarna med gruppens samarbete. Det är lite grann som att se på när någon blir rånad på gatan utan att ingripa (fast kanske inte fullt så illa – kostnaden både för att ingripa och för att avstå är förmodligen lägre).
Jag måste också bara påpeka att om man använder din definition av altruism och diskuterar vinst och kostnad som kortsiktiga ekonomiska vinster och kostnader (och inte som skillnader i biologisk fitness) så finns det inget som från ett biologiskt perspektiv motsäger att (sådan) altruism skulle vara utbredd hos människor. Tvärtom kan det ofta vara evolutionärt gynnsamt att bete sig ekonomiskt orationellt, ge pengar till välgörenhet, dela med sig av sin mat till främlingar etc. – att vara osjälvisk kan nämligen vara en väldigt kraftfull signal till det motsatta könet om att man bär på bra gener. Det är attraktivt att vara altruist!
"Den som hittade på att det är rätt att hämnas vid ojämn fördelning var den förste socialisten. Här finns en orsak till mycket av den strid och aggressivitet som karaktäriserat människans utveckling."
Hur förklarar då Danne att schimpanser är ännu mer våldsamma än människor?
Till Harald Cederlund:
Socialism och handel kan förvisso båda ses som kooperativa mekanismer, vilket var vanligt på 1930-talet när man diskuterade marknadssocialism. Men efter det att socialismen uppgett teorin att den är effektivare på produktion än marknadshushållning har läget förändrats.
Socialismens (implicit) främsta argument är såvitt jag förstår idag att den är bättre på omfördelning. Om även detta skall anses falla inom ramen för kooperativt beteende avgörs om det finns en rimlig teori om vad som är berättigad omfördelning. Det ligger mycket i Leifs kritik mot socialismen för en egoistiskt betonad omfördelning.
Traditionellt har man nätt och jämnt kunnat klassa tjuvars och bedragares omfördelning som oberättigad och statens återställning som berättigad. Dessutom ses inte "omfördelning" via försäkringar som något oberättigat.
John Rawls framlade 1971 en intressant teori om vilken omfördelning staten kunde driva på en samarbetsgrund (ett hypotetiskt samhällskontrakt). Han drog slutsatsen att det skulle räcka med proportionell skatt. En närmare analys visar att även denna slutsats kan tänkas vara för långtgående om skatten måste vara så hög som i "välfärdsstaterna".
Att avstå från att bestraffa klassar du som egoistiskt beteende - "social cheating". Nationalekonomiskt kan man beskriva detta som att man inte bidrar till den kollektiva nyttigheten "ordning". Man blir en "free rider" och botemedlet är traditionellt obligatoriska skatter. De är dock inte principiellt omfördelande.
Att den sk "talionsprincipen" inte är förenlig med den krista (nytestamentliga) uppfattningen om ovillkorlig altruism behöver jag knappast påpeka ytterligare.
Det finns förvisso en hel del mer eller mindre altruistiskt beteende i det moderna samhället. Det har man vetat länge och har inte påverkat relevansen i antagandena om 'economic man'. En del av detta är snarast ett långsiktigt kooperativt beteende (en begränsad gästfrihet, hjälpsamhet i vardagen, hövlighet etc). Men religiösa och moraliska föreställningar kan naturligtvis utlösa verklig altruism.
Du pekar på ytterligare en förklaring: manifesterad altruism är evolutionärt fördelaktig. Jag har för mig att det finns någon teori om detta i termer av givandet av stora gåvor och hållandet av stora fester.
Den politisk-filosofiska relevansen är dock liten så länge man inte kan visa att altruismen egentligen är mycket mera utbredd (medfödd) och möjlig att "befria" i ett annat samhällssystem.
Till Thomas Palm:
Det är möjligt att schimpanser är aggressiva av delvis andra orsaker än människor. En del av människans aggressivitet kommer sannolikt från det långsinta hämndbegäret. Men samma egenskap kan också tänkas befordra ett fredligt samarbete av en karaktär som inte finns hos schimpanser.
/DNg
Danne, schimpanser dödar dels i inbördes rangstrider och dels i "krig" med granngrupper. Detta skiljer sig inte speciellt mycket från människor. Det handlar om att nå framgång till varje pris, även att gå över lik. Rena motsatsen till socialism med andra ord. Vår "långsinthet" innebär att vi straffar för uppenbara opportunister, och även om lösningen inte är perfekt så har den minskat mängden våld.
F.ö. så kan man med sådana här experiment nå ungefär det resultat man vill. I andra situationer visar schimpanser såväl som andra primater exempel på altruistiskt beteende.
Thomas, det gäller att granska hur seriösa experimenten är. Vi vet för det första att schimpanser inte visar "tillmötesgående beteende". Att dra fram mat så att den kan nås av icke besläktade artfränder förekom inte i ett experiment som jag redovisade tidigare. Detta förekommer hos människor och är förmodligen medfött.
För det andra visar människan ett fuskdetekterande beteende (olika bestraffningar i ultimatumspel). Detta finns inte hos schimpanser men faktiskt hos vampyrfladdermöss. De är beroende av blodtillförsel inom 24 timmar och kan få det från artfränder som de själva tidigare hjälpt på samma sätt (genom en vomeringstransaktion), se GS Wilkinson: Reciprocal Food Sharing in the Vampire Bat, Nature 308 (-84). Men trots att Lasse Berg gärna skulle vilja klassa detta som altruism fick han erkänna att det bara var fråga om (avancerat) samarbete.
Du skriver: "...visar schimpanser såväl som andra primater exempel på altruistiskt beteende." Kan du då ge exempel på detta och att det är verklig altruism och inte enkel reciprocitet (typ jag kliar dig så kliar du mig) eller släktskapsaltruism?
/DNg
@ Danne
Lite sent, men är det inte så att människor generellt även är generösa när möjlighet till bestraffning inte finns och det råder total anonymitet och då spelet aldrig upprepas? Diktatorspelet ger väl liknande resultat, dvs att människor oftast inte tar hela kakan själv?
Skicka en kommentar
<< Home