Vindkraft behövs inte för 20 procents förnybar energi
EU:s mål att 20 procent av energin totalt skall komma från förnybar energi klarar Sverige enkelt eftersom vi redan ligger på 17 procent (mot 4,4 i EU). Men det låtsas Energimyndighetens GD inte om när han kräver 6 000 vindsnurror. I ingressen i DN står det dessutom felaktigt att vi inte klarar målet utan utbyggd vindkraft.
Vindkraften ger idag ett bidrag till elproduktionen med 1 procent (av 146 TWh el). Enligt en artikel på DN-debatt 30/11 av Energimyndighetens GD Thomas Korsfeldt och Klas Tennberg kommer detta bidrag från 800 vindkraftverk i Sverige. Det betyder 1,75 GWh per vindsnurra, vilket ger 1,4 TWh totalt. För tidsperspektivet fram till 2020 finns det enligt författarna bara tre realistiska alternativ för förnybar energiproduktion: biobränslebaserad elproduktion, biodrivmedel och vindkraft.
Som jag skrev i min förra artikel är biobaserad energi inte något som löser Sveriges problem om man tolkar miljömålen allvarligt (om Vetenskapsakademiens uttalande). Men EU:s miljömål att 20 procent av den totala energiproduktionen skall vara förnybar till 2020 kommer Sverige lätt att kunna uppnå. Redan idag är 17 procent förnybar i Sverige mot 4,4 procent i EU-25 och 3 procent i USA samt 10 procent i världen (KVA). Vid oförändrad energiproduktion kan enligt KVA 6 procentenheter (ca 40 TWh) fossil energi ersättas med biobaserad till 2020 i Sverige.
Detta verkar Energimyndighetens GD inte vara medveten om. (I ingressen i DN står det t o m att vi inte klarar de 20 procenten utan utbyggnad, men så står det inte i texten.) Redan tidigare finns det ett tentativt utbyggnadsmål för vindkraften till 2015. Det går ut på en ökning med nästan 9 TWh till totalt 10 TWh år 2015. Med sin artikel vill Energimyndigheten göra gällande att detta är otillräckligt (underlagsrapport, pdf). Istället borde vindkraften byggas ut till 30 TWh år 2020. Det skulle kräva 3 000 nya vindsnurror (kanske 6 000) skriver författarna.
Varför talar Korsfeldt och Tennberg inte om hur enorma snurror de kalkylerar med? Vanliga moderna vindkraftverk ger 2 GWh per styck. Det skulle alltså krävas nästan 15 000 nya sådana för att generera 30 TWh el. Om det skall räcka med 3 000 nya måste de alltså generera 10 GWh per styck. Även om verkningsgraden kan höjas med högre höjd är det inte något som motsäger att det är enorma apparater som skall placeras ut i de svenska skogarna (2/3) och i havet.
Kravet på denna stora utbyggnad är dåligt motiverat (och felaktigt "förbättrat" av DN?). Författarna ger dessutom ingen vink om hur stora kostnaderna skulle bli. Enligt IPCC skulle man kunna producera för 40 öre per kWh (bloggart). Vattenfall har i sin årsredovisning angett kostnaden för ny vindkraft till mellan 66 och 82 öre mot 34-40 öre för ny kärnkraft (tips från Olaus). Men om man måste bygga ut elproduktionen är vattenkraften, vågkraften och solel inga alternativ enligt Energimyndigheten.
Problemet är bara att EU:s mål om förnybar energi inte kräver detta. Däremot kräver ett ensidigt svenskt åtagande att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent att vindkraften byggs ut. Det hänvisar författarna inte till. Vi får anta att elen då skulle användas till elbilar på 20-talet. Sannolikt blir detta mycket dyrbart. Men olika milöfundamentalister och deras medlöpare kan idag framträda med kategoriska krav på ekonomiska fantasterier utan vare sig självkritik eller ifrågasättanden från den politiska oppositionen eller medierna.
Att i detta läge dessutom lägga ned kärnkraften som socialdemokraterna formellt vill förefaller helt overkligt. Det finns dock viss realism hos en del sossar såsom Rolf Alsing (tidigare chefred på AB) som i en debattartikel idag i DN uppmanar Mona Sahlin att göra upp med regeringen för att säkra kärnkraften.
Andra bloggar om: vindkraft, energiproduktion, kärnkraft, energimyndigheten, växthuseffekten, miljö, klimat, EUs miljömål, politik, samhälle på intressant.se
Etiketter: växthuseffekten
posted by Danne Nordling @ 01:52
13 comments
13 Comments:
Det verkar som om alla har blivit panikslagna, inte av klimatförändringarna, utan av risken att koldioxid-utsläpp kanske inte är det stora problemet?
Att bara jobba med miljöanpassningar ger inte samma rubriker och inte samma möjligheter att styra och ställa, hota och beskatta.
DN leder nästan korståget, utan minsta darr på manschetten publicerar man alla klimathot som resultat av mänskliga koldioxidutsläpp!
Det verkar vara mycket pengar på spel, som till exempel i extrem vindkraftsutbyggnad. Att allt plötsligt blivit så bråttom känns som en varningsklocka i sig...
/M
Om man söker på google efter "gröna företag" får man 1 900 000 träffar. Överst är "Välfärdsbulletinen" från scb där väl den kända välfärdsdebattören Vogel är med?
Svenska politiker har talat sig varma för Gröna Företag eller "Environment Industry" alternativt "clean tec". Bolag som Morphic rusar på börsen.
Det finns starka ekonomiska intressen i att framhålla koldioxidhotet som reellt. Investerarna vill ha utdelning och industrin profiterar på människors ångest inför jordens undergång.
Är det inte så man börjar känna att det är något smutsigt i branschen med rena företag?
Ett modernt vindkraftverk på 2-3 MW producerar 5-8 GWh/år.
Ja M, på intresseorganisationen "Svensk Vindkraft" är man jublande glad. Idag säger Matthias Rapp att förslaget kräver investeringar utifrån dagens kostnadsnivå på 150 miljarder kronor. Det blir närmare 6 procent av BNP.
På DN är det väl Karin Boijs som anger tonen. Vad kan hon ha för syften?
Vet någon om EU kan ålägga Sverige att trots att vi nästan når upp till 20-procentsmålet om förnybar energi ändå skall upp i 30-40 procent för att övriga länder i EU som bara ligger på 4 procent skall slippa göra så mycket?
Ett modernt vindkraftverk har en effekt på 1 MW och genererar drygt 2 GWh i bra vindläge, enligt Wikipedia. Det är litet mera än vad som gäller i genomsnitt för redan byggda i Sverige. Men det finns säkert några mycket större apparater som Energimyndigheten har i åtanke.
/DNg
Det är rätt rimligt om Sverige som glesbefolkat land med mycket skog, vattenkraft och lägen för vindkraft skaffar sig större andel förnyelsebar energi än EU-genomsnittet.
Det har vi redan gjort - i synnerhet om vi räknar in vattenkraften. Men varför skall vi åläggas bygga ut mycket mera av förnybar produktion som vi redan byggt ut? En del ny vindkraft kan tyckas rimlig men den är dyr och innebär koldioxidpolitiskt resursslöseri. Men vi kan inte hugga ner vår skog för att elda upp den. Det är grenar, toppar och stubbar som kan användas. Ökad avverkning och förbränning ökar koldioxidutsläppen de närmaste 50 åren (kanske upp till 100). Snart kommer kraven att avverkning för pappersproduktion måste motarbetas eftersom papper ganska snart eldas upp.
Det som återstår är att Sverige tar i anspråk jordbruksmark för salixodlingar. Det kan väl andra EU-länder också göra? Eller tycker du Thomas att EU skall få kräva att de orörda älvarna i Sverige byggs ut? Det vore det billigaste sättet att öka förnyelsebar energiproduktion.
Våra älvar offras så att brunkolskraften kan upprätthållas på Kontinenten.?
/DNg
Nej, Danne, jag vill inte bygga ut våra sista älvar och inte heller genomföra någon dramatisk ökning av användning av biobränslen. Att t ex tro att det skulle vara miljövänligt att öra på som vanligt med ett bilsamhälle om man bara övergår till etanol i tanken är idiotiskt, om än bekvämt för politiker som inte vill stöta sig med bilisterna.
Nu var dock rubriken på tråden vindkraft, och den tycker jag gott vi kan bygga ut. Anser du EU lägger för stor börda på Sverige kan du börja kräva bidrag från EU. Det är väl det EU är till för?
De fyra nationalälvarna kan tillsammans endast ge 15 TWh/år, eller lika mycket som Stora och Lilla Lule älv. Vindkraft kan utan vidare täcka den energiproduktionen.
Intressant, Göran - 15 TWh är hälften av vad som fattas för att Sverige skall kunna leva upp till EU:s planerade krav på förnybar energi. Det är efter att Energimyndighetens utbyggnad från 1 till 30 TWh inräknats. Så något val mellan vattenkraft och vindkraft finns nog inte. Det blir både och. Dessutom ytterligare något, oklart vad.
Sverige med sina 26-40 procent förnybar energi skall straffas medan Storbritannien med 2, Tyskland med 6 och Frankrike med 15 procent kommer lindrigare undan.
/DNg
"Sverige har en betryggande vindkraftspotential som med råge överstiger vad som behövs för utbyggnad enligt detta mål, skriver Thomas Korsfeldt och Klas Tennberg"
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=720138
Göran, du hänvisar till en rent vilseledande formulering i Energimyndighetens artikel. De tror ju inte själva på att de 29 TWh som de själva kräver i vindkraft till 2020 skulle byggas. Hur skulle vi då kunna bygga ut kanske 90 TWh vindkraft? Det är vad EU kan komma att kräva för att Sverige skall "gå före" med förnybar energi till 2020.
Det enda som är betryggande är att Sverige självt lever upp till 20 procent förnybar energi (vi överskrider detta mål redan).
/DNg
Ja, Energimyndigheten har valt att arbeta med planeringsmål istället för att göra konkreta åtaganden eftersom elcertifikatsystemet vid varje tidpunkt avser att gynna den för tillfället mest kostnadseffektiva energiproduktionsformen. Det finns idag betydligt fler vindkraftsprojekt på ritbordet än vad som omfattas av det i artikeln föreslagna planeringsmålet på 30 TWh till 2020.
Vindkraftsdebatten har tagit snudd på sekteristisk karaktär o diverse lobbyister gör allt för att den ohemult dyra vindelen ska vara framtidens frälsning. Detta meddels allehanda former av tricks för att [be-]hålla de som tvingas betala på fortsatt dumdum-nivån, dvs. kvar i sektens irrläror.. [inkl. politikerna!] Suck!
Skicka en kommentar
<< Home