Vad kostar alternativ energi?

För att ersätta fossila bränslen vid elproduktion är ny kärnkraft och vindkraft billigast. Men även koldioxidlagring från kolkraftverk kan bli konkurrenskraftig. Solceller är däremot 5-10 gånger dyrare. Och även ersättning av bensin med etanol är dyrt.

Det nobelprisbelönta IPCC är inte särskilt pedagogiskt i sin senaste sammanfattande rapport för beslutsfattare på 23 sidor (pdf). Bortsett från att man som vanligt inte ger någon beskrivning av varför växthuseffeten är den adekvata förklaringen till den sedan 1600-talet pågående uppvärmningen så finns där inte heller någon översikt över vilken alternativ energi det finns till fossila bränslen. Framförallt skulle man vilja veta vilka kostnader de innebär och helst också vilken ekonomisk potential de har.

Jag har därför letat efter uppgifter om detta och kan redovisa följande för elproduktionen:

Vindkraft: Kostnaden för 1 kWh beräknas till ca 40 öre (Elforsk -03). Det stämmer med vad IPCC enligt uppgift redovisar i genomsnitt (dollarkurs 7 kr).

Solceller: Kostnaden beräknas till mellan 2 och 5 kr/kWH vilket är runt 5-10 gånger mera än för vindkraft. Den högre kostnaden brukar anges för Tyskland. I DI berättas idag (20/11 pdf) om Nanosolar i Palo Alto som med kopparbaserade solceller räknar med att kunna producera el för 2 kr/kWh.

Termisk solel: Speglar koncentrerar värmen som driver en ångturbin. Kostnaden beräknas enligt IPCC till omkring knappt 2 kr/kWh eller mellan 84-300 öre.

Vågkraft: Inga kommersiella anläggningar finns i drift. En spekulation från IPCC är en kostnad kring 67 öre/kWh eller mellan 56-77 öre. Anses osäkert.

Kärnkraft: Idag finns det 439 reaktorer i drift. 33 är under byggnad och 94 är beställda (finansiering med tidsram mindre än 8 år). Dessutom är 222 planerade på längre sikt. (Källa: Rapport 19/11) Kostnaden för ny kärnkraft uppskattades av IEA -06 till ca 40 öre/kWh (som för vindkraft).

Avskiljning och lagring av CO2: IPCC bedömde kostnaden -05 för denna hantering (CCS) till mellan 14 och 56 öre/kg CO2 vilket blir omkring 11 till 44 öre per KWh omräknat till ett brunkolskraftverk. Bedömningen är ännu osäker (Vattenfall bygger en anläggning som sägs kosta knappt 20 öre/kg.) Detta skulle betyda att kolkraftverkets kostnad skulle bli 39-72 öre/kWh.

För Sveriges del skulle det också vara intressant att veta hur mycket olika typer av biomassa kostar för elframställning och för uppvärmning. Uppvärmning kan dessutom kombineras med värmepumpar som minskar bränsleåtgången men som ger en elkostnad, investeringskostnad och driftskostnad istället. Även detta borde belysas på ett överskådligt och hanterligt sätt. Solvärme för tappvatten kanske går att använda i Sverige men är främst något som länder längre söderut borde satsa på eftersom konkurrenskraften verkar hygglig.

Ett ytterligare problem för Sverige redovisades i Studio 1 igår 19/11. Där hävdades det att det tar 50 år innan avverkad skog som anväds till förbränning ger en minskning av koldioxiden. Jag kan inte komma fram till annat än att om det är bråttom att få ner koldioxidutsläppen är det bäst att inte bränna någon skog alls. Tron att biobaserat bilbränsle skulle vara bra för växthusgasutsläppen är rimligtvis felaktig.

Det är dock svårt att dra slutsatser redan från siffrorna ovan. Vindkraft och kärnkraft förefaller vara billigast som nya energikällor för elproduktion. Men båda har svårhanterliga sidoproblem som medför att kostnaden inte är utslagsgivande. På längre sikt finns bara kvar den stora potentialen i koldioxidlagring. Det är ändå kolkraften som står för den mesta elproduktionen. Den kan rimligtvis inte ersättas med kärnkraft eller vindkraft och allraminst med biobränslekraft. Solceller ligger långt fram i tiden.

Är det då inte underligt att så stor uppmärksamhet i Sverige koncentreras på bilismen och flyget? Hela transportsektorn svarar för bara ca 13 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. När bensin ersätts med ren etanol subventioneras detta med ca 150 öre per kg CO2. Det är åtta gånger mer än kostnaden för CCS enligt Vattenfalls prognos. Det betyder rimligen att en rad andra åtgärder i elproduktionen är mer nyttiga för klimatpolitiken per satsad krona än produktion av etanol för bilar.

En del av uppgifterna finns hos forskningsgruppen för miljöstrategisk analys på KTH (länk)
Andra bloggar om: energi, klimat, miljö, växthuseffekten, bilism, IPCC, politik, ekonomi på intressant.se