Borg borde vara missnöjd med AKU

Nu har arbetslöshetsstatistiken kommit med för första gången den nya definitionen av arbetslöshet. Arbetslösheten i oktober var 5,7 procent mot 4,2 enligt den gamla definitionen. Det väsentliga är dock att arbetslösheten på ett år med den nya regeringen sjönk från med 0,3 procenteheter från 6,0 procent. Eller enligt gamla definitionen med 0,4 från 4,6 procent förra året. Det kan tyckas vara ett magert resultat.

Sverige befinner sig på toppen av en högkonjunktur. Regeringen har stimulerat den privata konsumtionen genom sina reformer från årsskiftet 2006/07. En jobbstimulerande politik av Anders Borgs märke har påbörjats. Vi bör åtminstone kunna se effekterna av 10 månaders ny politik i arbetsmarknadssiffrorna. Men en stor del av de positiva förändringarna är rimligen en följd av konjunkturen och stimulansen. Men kanske jobbpolitiken bara kan ge effekt på lång sikt?

En arbetslöshetsminskning med bara 14 000 personer på ett år (nya def av AKU från SCB) är förvisso inte mycket att stoltsera med. Enligt KI är en nivå på 5,7 procent dessutom något över den gräns (NAIRU) då inflationen börjar öka (se bloggartikel 3/9 och mer om definitioner 31/8). Detta verkar också vara Riksbankens åsikt när den börjat höja räntan för att öka arbetslösheten. Om inte jobbpolitiken kan sänka NAIRU-punkten har regeringens politik redan misslyckats.

En positiv effekt som regeringen kan peka på inför Riksbankens räntehökar är ökningen av arbetsutbudet inom ramen för antalet arbetade timmar. Dessa har ökat med motsvarande 41 000 nya jobb (antagande 40-timmarsvecka). Denna förbättring som beror på minskad sjukskrivning syns inte i sysselsättningsstatistiken eftersom sjukskrivna redan räknas som sysselsatta. Grovt sett har minskade sjukskrivningar motsvarat ökad arbetslöshet med 1 procent.

Utöver detta har sysselsättningen också ökat genom minskningen av latent arbetslösa med 35 000 personer och med ca 6 000 personer (heltid) genom minskad deltidsarbetslöshet (undersysselsatta).

Hela sysselsättningsökningen är 81 000 personer okt-okt - från 4 477' -06 till 4 558' -07 eller med 0,5 procentenheter (från 66,3 % till 66,8 % av befolkningen 15-74 år). För att få jämförbarhet med arbetslösheten blir 81' pers 1,8 procent av antalet sysselsatta i oktober 2007. Minskad öppen arbetslöshet med 0,4 procentenheter svarar alltså för mindre än en fjärddedel av den förbättrade sysselsättningen.

Man kunde tycka att denna andel för arbetslösheten är ett magert resultat (som SvD, blart 11/10) men för att lyckas med jobbpolitiken är problemet för regeringen det motsatta: det gäller att hålla arbetslösheten uppe genom att minska utanförskapet - annars bryter Riksbanken nacken av hela operationen genom höjda räntor.

Hur politiken egentligen har lyckats kan endast utvärderas om man vet hur mycket de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har minskat, vilket SCB inte klarar att redovisa. Eftersom vi vet att denna minskning är kraftig och att minskningen av utanförskapet är modest enligt KI:s prognoser, kan man nog ändå säga att det minskningen av det allvarliga och stora utanförskapet (förtidspensioneringar och i viss mån långtidssjukskrivningar samt långtidsarbetslöshet) inte är något som visar att jobbpolitiken har lyckats ännu. Borg har anledning att vara missnöjd med ettårsavstämningen av arbetsmarknadsstatistiken.

Vilken "tur" att omläggningen av statistiken gjordes precis vid regeringens ettårsjubileum.

Länk DN.

Andra bloggar om: arbetslöshet, sysselsättning, AKU, nya jobb, regeringen, ekonomi, politik på intressant.se