Blir USA:s klimatpolitik dyr?

Med Al Gores förslag till helt förnybar el på 10 år skulle den privata levnadsstandarden stå stilla i ett årtionde. Med McCains politik skulle kanske 0,4 procentenheter av BNP förloras. Och med Obamas politik kanske 0,8 procentenheter. Tycker väljarna att det blir dyrt?

I Dagens Industri idag 19/8 finns ett reportage på sidorna 14-15 där Mikael Törnvall gjort ett försök att uppskatta vad USA:s framtida klimatpolitik skulle kosta. Rubriken är "Dyr nota när USA blir grönt". Båda presidentkandidaterna har utlovat en krävande klimatpolitik. John McCain vill minska GHG-utsläppen med 50 procent till 2050, vilket ligger i linje med Sveriges intentioner. Barack Obama vill minska med 80 procent (jämfört med 1990), vilket är mer i linje med vad miljöaktivisterna i Sverige förordar. Al Gore föreslog tidigare i år att all elström från olja, kol och naturgas på 10 år skulle ersättas med förnybar energi. (Drygt 70 % av elen kommer från fossila bränslen, 3,1 PWh av 4,3 2005.)

En beräkning från American Council on Renewable Energy (Acore) visar att det skulle kosta nästan 3 000 miljarder dollar att förverkliga Gores förslag (hur uppges inte). På 10 år betyder detta 0,3 biljoner dollar per år att jämföra med en BNP som i år är ca 13,5 biljoner. Siffran borde rimligen avse själva utbyggnaden av förnybar el och inte hur mycket högre driftskostnaden sedan blir. Investeringen är alltså så stor att drygt 2 procent av BNP måste avdelas under 10 år om Acore och dess VD Michael Eckhart räknat rätt. Det betyder i praktiken stillastående privat levnadsstandard i 10 år med Gores förslag enligt mina beräkningar.

Tankesmedjan Rand Institute har räknat på vad en övergång till 25 procent förnybara bränslen i elproduktionen och 25 procent förnybara drivmedel för bilarna år 2025 skulle kosta. Den mer pessimistiska beräkningen landar på 250 miljarder dollar per år. I relation till BNP blir det bara knappt 0,2 procent. Vad detta skulle betyda i form av minskade utsläpp skriver Törnwall ingenting om. Men om 7 procent av den totala energianvändningen kommer från förnybara bränslen idag blir effekten en del mindre än 18 procent av dagens utsläpp eftersom elproduktion och drivmedel inte utgör all energianvändning.

En antydan till hur en satsning på förnybara källor skall gå till finns i slutet av artikeln. Solkraft kan byggas ut i södra USA och vindkraft i Texas och Mellanvästern. Då uppstår ett problem med elöverföringen till bosättningsområdena längs kusterna. Det finns inget nationellt elnät för överföringen. Ett sådant kostar ca 200 miljarder dollar att bygga. Därtill kommer problemet med lagringen av elen när den produceras med hjälp av sol och vind.

Det blir intressant att se om det kommer några krav på beräkningar av vad presidentkandidaternas respektive klimatpolitik skulle kosta. Med ledning av beräkningarna från Rand Institute kan man gissa att McCains klimatpolitik fram till 2020 kommer att kosta ca 0,4 procent av BNP varje år om vi antar en 20-procentig minskning av utsläppen till detta år. Obamas politik är 60 procent mer ambitiös men genom den forcering som den förutsätter blir den rimligtvis uppemot 100 procent dyrare än McCains. Med Obama som president försvinner åtminstone en tredjedel av den privata ökningen av levnadsstandarden för överskådlig tid.

Kommer de amerikanska väljarna att få underlag för att bedöma huruvida de olika klimatpolitiska alternativen är alltför dyra? Att döma av Törnwalls artikel blir det nog svårt att få fram fakta.

Andra bloggar om: växthuseffekten, klimatpolitik, USA, ekonomi, miljö, utsläppsminskning, kol, energi, el, Obama, McCain, politik på intressant.se