Vänstermoderaterna

Moderaterna håller på att ta över vänsterpolitiken menar flera bedömare. Andrers Borg och Per Schlingmann pekas särskilt ut som vänstermoderater. Kommer det att bli uppror?

I en kolumn i SvD 25/3 skriver Lars Adaktusson om moderaternas vänstervridning. Han återger ett skämt från riksdagskorridorerna där Anders Borg (M) sitter kvar som finansminister efter ett regimskifte 2010 om Mona Sahlin (S) bildar regering. Man får gå tillbaka till Gunnar Strängs tid för att hitta en liknande stark förankring i arbetarrörelsens värderingar, menar Adaktusson.

Han tar upp Ekots lördagsintervju där Anders Borg angrep organisationen Svenskt Näringsliv:

[Borgs] "utspel nyligen om Svenskt Näringsliv som ett ”särintresse för väldigt rika personer”, kunde lika gärna ha formulerats i S-högkvarteret. Hans påstående att näringslivets krav på förändrad arbetsrätt är ”lite tondövt”, skulle kunna vara hämtat från LO-borgen."

Att ett politiskt parti tar avstånd från eget idémässiga ursprung hör till ovanligheterna, menar han. Detta väcker oro i moderatleden. Kanhända är ledningens företrädare mera intresserade av makten än av politiken? Adaktusson avslutar med risken för att moderaterna "vinner hela världen men förlorar sin själ".

Idag gör partisekreteraren Per Schlingmann (M) en uppföljning genom ett nytt angrepp på hela näringslivet i meningen företagsamheten. I Nordegren i P1 ansåg man att artikeln kunde ha stått i Norrskensflamman för något år sedan. På Brännpunkt i SvD skriver Schlingmann:

"I denna tid när marknadsekonomin ifrågasätts och där girigheten pekas ut som en av de viktigaste förklaringarna är det viktigt att företagare, företag och näringslivets organisationer agerar med samhällsansvar och visar på den nytta och lust som företagande medför för människor och samhället."

Det betyder tydligen att företagen skall börja tjuta med ulvarna och bli megafoner för den vänsteropinion mot höga ersättningar som LO envist har piskat upp med sina årliga avundsjukerapporter om de bäst avlönade 100 direktörerna. Denna opinion har Moderaterna alldeles nyligen anslutit sig genom att förbjuda bonussystem i de statliga företagen. De har alltså backat från även de modesta bonusbestämmelser som Socialdemokraterna genomförde under den förra mandatperioden.

Detta är inte bara "triangulering" utan en rockad i bonusdebatten. Den kan tyckas skicklig men har implikationer för framtiden. Det är taktik och röstfiske inför valrörelsen och inte någon seriös kritik av företagen. Näringslivet måste få driva sin verksamhet för att öka företagens lönsamhet inom de ramar som sätts av lagar och förordningar. Det är ett svaghetstecken av politikerna att de skall behöva sätta upp "halmdockor" som alla sedan skall bespotta. Nu när tiderna är dåliga är det inte mobbing mot näringslivet som är någon bra metod för att förbättra den ekonomiska situationen.

Var finns de ansvarskännande politiker som kan försvara marknadsekonomin utan att opportunistiskt sparka på några undantag som om de vore det gängse förfarandet? I själva verket är ett system med mycket höga ersättningar för ett fåtal ett kostnadseffektivt sätt att sporra alla de tävlingsmänniskor som tänker att de har chansen till att bli lika framgångsrika. Då kan de arbeta med ganska låg ersättning i hopp om att en gång få "högsta vinsten". Därför skall man inte urskillningslöst storma mot höga ersättningar, som Schlingmann nu bjuder in till.

Han använder dessutom ett mycket tvivelaktigt argument när han vänder sig mot Svenskt Näringslivs förslag till stabiliseringspolitiska åtgärder. Schlingmann skriver:

"många har svårt att förstå hur näringslivsaktörer på olika sätt kräver att statsfinanserna ska äventyras genom krav på offentliga medel och allmänna efterfrågestimulanser. För den som bär det nationella ledarskapet är bland det allra svåraste att hålla hårt i statsfinanserna."

Det är att blanda ihop skäll mot girighet med fullt legitima krav på ekonomisk-politiska stimulansåtgärder vid en hotande svår lågkonjunktur. Nu skall tydligen även diskussionen om stabiliseringspolitik göras till exempel på girighet.

Vänstermoderaten avslutar med att antyda att näringslivet är konservativt därför att man inte tar intryck av behovet av kvotering av kvinnor och invandrare i ledningar och styrelser. Han hotar understucket med ren lagstiftning: "det är bara en tidsfråga innan vi kommer att få se mera av lagstiftning". Vän av ordning skulle kunna ifrågasätta huruvida detta är moderata uppfattningar överhuvudtaget. Kommer det att bli revolter?

[Uppdatering: SN:s ordförande Signhild Arnegård Hansen svarar Schlingmann i SvD 31/3.]

Läs även andra bloggares åsikter om Moderaterna, vänsterpolitik, vänstermoderater, bonus, näringslivet, lön, Schlingmann, Anders Borg, Svenskt Näringsliv, stabiliseringspolitik, nationalekonomi, politik på intressant.se