fredag, mars 20, 2009

Blir det hyperinflation?

Genom att centralbankerna sänker räntorna genom att köpa upp statsobligationer blir det finansiering med "sedelpressarna". Då blir det hyperinflation varnar Penser. Men Reinfeldt och Borg tror att lånen till budgetunderskottet i USA höjer räntorna och tränger ut u-länderna.

För några veckor sedan aviserade Storbritannien att centralbanken skulle börja köpa upp statsobligationer och i förra veckan började avsättningen på 75 mdr pund användas. Sent i onsdags aviserade USA samma sak (DN). Fed-chefen Ben Bernanke skall låta Fed köpa statsobligationer med längre löptid för 300 mdr USD. Dessutom skall man köpa ytterligare bostadsobligationer för 750 mdr (SvD). (850 mdr "skuldpapper" enl DI)

Den som följt domedagsprofeternas debatt om stimulanspolitik som ett säkert sätt att åstadkomma galopperande inflation vet att det är nu det avgörs. Kanke finansmannen Erik Penser hör till dem. Han gick ut i DI igår 19/3 och varnade för hyperinflation. "Jag är orolig för att inflationen kommer att galoppera om några år" sade han med hänsyftning på den brittiska centralbankens obligationsköp.

Att det uppstår oro i vissa kretsar beror på att cenralbankernas åtgärder nu ses som liktydiga med att "låta sedelpressarna rulla". När styrräntan är i botten men de längre räntorna fortfarande är höga ger "öppna marknadsoperationer" i form av obligationsköp från centralbanken upphov till höjda priser på värdepapperen. Och höjda priser med konstant nominell ränta blir lägre marknadsränta - det är tanken.

Men domedagsprofeterna ser istället att centralbanken pumpar ut mer pengar i marknaden. Säljarnas bankkonton sväller. Förr i tiden skulle de ha fått sedlar i handen - därav talesättet med sedelpressarna. Hur detta skiljer sig mot de tidigare massiva "likviditetsinjektionerna" från centralbankernas sida förklaras inte. Om de var vällovliga är väl obligationsköp det också?

Varför skulle centralbankernas utlåning till banker och företag mot certifikat som säkerhet vara acceptabla medan öppna uppköp av värdepapper inte skulle vara det? Det är ju bara fråga om ett mera definitivt övertagande av säkerheten.

Penser är ingen nationalekonom. Han vet inte riktigt vad han talar om. Sålunda tror han att hyperinflationen i Tyskland pågick under 1930-talet (det var i början av 20-talet). Men han drar sig inte för att utan underbyggnad komma med kategoriska råd: "vi i stället för att spendera oss ur krisen ska spara". När reportern Göran Jonsson frågar om det inte leder till deflation blir det lakoniska svaret: "Förmodligen". Penser fortsätter:
"Mina synpunkter är smärtsamma, mycket smärtsamma, men jag tror att det är rätt medicin på lång sikt i alla fall."
Han menar att det kan gå som i Japan. Alternativet att spendera oss ur lågkonjunkturen är dock inte bättre eftersom vi inte heller då "kommer någonstans". Penser säger att han varit pessimist sedan början av 1990-talet.

Varför skall vi lyssna på Penser? Den springande punkten utifrån hans egen teori är ju inte att centralbankerna ökar likviditeten i marknaden genom långivning eller uppköp. Det är istället om staten i steg två utger nya statsobligationer istället för att höja skatterna eller dra åt svångremmen. Det är statens finansiering med lån i centralbanken som brukar anses leda till hyperinflation. Tanken är att om staten försöker lägga beslag på en del av produktionen utan att ta ifrån medborgarnas möjlighet att köpa denna produktion så uppstår inflation. Mer pengar försöker köpa en konstant varumängd.

Men inte heller detta gäller i dagens konjunkturläge. Konsumtionen kan öka kraftigt efersom allmänheten redan avstått från att köpa varorna. Stimulansen går i princip ut på att återställa efterfrågan till den kapacitet som byggts upp - inte att komma undan en impopulär finansiering av populära reformer. Att detta sedan kan feltajmas eller missbrukas är två andra frågor. Så varför skulle det bli hyperinflation?

Snart kanske sedelpressarna också tas till hjälp i Sverige. Enligt DI 20/3 (Gunnar Örn) anser man på Danske Consensus att Riksbanken kan försöka trycka ner räntan på samma sätt som i England, Japan, Schweiz och USA. Och på Swedbank skriver Cecilia Skingsley och Mats Hydén följande i ett marknadsbrev:
"Vår bedömning är att Feds beslut på marginalen ökar sannolikheten för att också Riksbanken väljer att slå in på en likartad politik."

Det är i linje med vad Swedbanks chefsekonom Cecilia Hermansson sade på ABF-seminariet häromdagen.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg verkar inte ha fattat galoppen. De går ut i di.se idag med ett angrepp på USA:s stimulanspolitik och varnar för att USA drar sig åt för mycket kreditgivning i världen. Det ökar räntorna för utvecklingsländer såsom Indonesien.

För det första är det USA:s (minskande) bytesbalansunderkott som måste finansieras utomlands - inte budgetunderskottet.

För det andra är det en spontan placering av pengar från utlandets sida i USA som pågår - inte en motsvarighet till den svenska tiggarstråten i början av 90-talet.

För det tredje innebär möjligheten att placera budgetunderskottet i Federal Reserve att både den befarade utträngningen minskar och den ökade "bördan på u-länderna" reduceras. USA "knuffar inte u-länderna över kanten" som Borg säger.

Hyperinflation eller kreditutträngning? Gasa eller bromsa? Ekonomerna, politkerna och finansmännen är helt förvirrade.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

4 Comments:

At 20 mars, 2009 15:37, Blogger Tino said...

Man brukar väl säga att hyperinflation är minst 50% inflation I månaden. Önskar att de skulle sluta använda termen när de egentligen menar extra 2-3% inflation per per.
“För det första är det USA:s (minskande) bytesbalansunderkott som måste finansieras utomlands - inte budgetunderskottet.”
Det är samtidigt så att Indonesiska statsobligationer är närmare substitut mot Amerikanska statsobligationer än de är med direktinvesteringar i USA odyl.
“Gasa eller bromsa? Ekonomerna, politkerna och finansmännen är helt förvirrade.”

Det är inte så konstigt att folk är förvirrade, det rör sig om strukturell osäkerhet. Ingen vet exakt vilken effekt olika policy ger. Nu är det lätt (och riktigt) att kritisera folk som uppenbart har fel I delanalys som Penser.
Men att betyder inte att det är lätt att bedriva konjunkturpolitik. Ekonomer vet efter 70-år fortfarande inte vad den keynsianska multiplikatorn av utgifter är! (jag tror generellt under ett, med tanke på att till och med extremfallen tysk och amerikansk expansion av millitära efter stora depressionen trängde ut privat konsumption).

Kanske inte förvirringen men osäkerheten bland politiker och ekonomer måsta tas I beräkning I kost-benefit analysen av att bedriva politik, och är ett argument för försiktighet.

 
At 20 mars, 2009 19:49, Anonymous miljövänlig avfuktare för krypgrund och vind said...

Jag vet inte om jag tycker lånefinansierad konsumtion är ett så bra botemedel mot lånefinansierad konsumtion. Bara för att staten byter roll med medborgare blir det inte något annat än en ny bubbla. Konsumtionen måste minska eftersom den drivits av fiktiva värdeökningar istället för inkomster. Kommer FEDs politik att minska framtida köpkraft? Ja. Är det rimligen detsamma som inflation? Ja, om man låter bli att exegera nationalekonomiska termer...

 
At 20 mars, 2009 21:19, Anonymous Skatt är Stöld said...

Tror oxå sparande är vägen ut ur krisen.

När man sparar går ju inte pengarna in i madrassen, de lånas ut till andra individer som kan använda kapitalet för att tex. starta ett nytt företag. Varor måste trots allt produceras innan de kan konsumeras. Japan har en statsskuld på 170-180% av BNP. Känns som de har spenderat så det räcker.

Sen undrar jag vad Penser menar med deflation, fallande priser eller minskande penningmägd?

 
At 21 mars, 2009 01:55, Blogger Per-Olof Persson said...

Hyperinflation blir det inte

Hyperinflation blir det inte om centralbankerna sköter sitt arbete och under en eventuellt kommande uppgång höjer räntan och drar tillbaka pengarna igen. Om centralbankerna gör sitt arbete kommer de i stället att skapa en ny depression efter den nuvarande depressionen. Detta kallas den "sekundära nedgången" och denna nedgång uppkommer om "problemen" inte är avvecklade.


Å andra sidan kommer hyperinflation också att med tiden skapa en ny depression. Men hyperinflation blir det enbart om politikerna ändrar spelreglerna och tillåter skapandet av hyperinflation. Om miljontals människor demonstrerar (som i Frankrike) och i depressionen blir långvarig, så ändras kanske spelreglerna.


Lösningen är ökat sparande

Lösningen är ökat sparande och avveckling av den ej långsiktigt hållbara överproduktionen. Ekonomiska kriser beror inte på att konsumtionen plötsligt sjunker (finns inga empiriska belägg för detta) utan på att produktionen har blivit olönsam.

De stora nedskärningar av sysselsättningen (kolla statistiken) sker idag inte inom de företag som säljer/tillverkar konsumentprodukter utan inom industrin. Det är främst manliga industriarbetare som idag blir friställda.

Sedan är det en helt annan sak att det efter ett tag också drabbar personal inom andra branscher. Men detta beror på att det är produktionen som skapar efterfrågan på konsumentvaror och när produktionen faller så måste också efterfrågan på konsumentvaror falla. Den riktigt stora efterfrågan i ekonomin är företagens inköp ifrån andra företag och det är här efterfrågan börjar att falla.

I verkligheten existerar inte begreppet "konsument" utan det existerar enbart producenter. Människor måste först producera för att kunna efterfråga andra människors produktion. Faller produktionen måste också efterfrågan på produktionen falla.

Idén med begreppet "kapitalister" är att det finns människor som konsumerar mindre än de producerar. Kapitalisterna sparar och betalar ut lönerna innan försäljningsintäkterna kommer in till företagen. Naturresurser, halvfabrikat och investeringsvaror betalas också ur sparandet. Försäljningsintäkterna för konsumentvarorna kan komma in årtionden efter det att produktionen har börjat.


“För det första är det USA:s (minskande) bytesbalansunderskott som måste finansieras utomlands - inte budgetunderskottet.”

Bytesbalansunderskottet finansieras enbart genom dollarn som valuta. Bytesbalansunderskottet finansieras inte genom att penningmängden sjunker inom USA. Detta innebär att utlänningar köper statsobligationer (och liknande finansiella tillgångar) och dollarn kommer tillbaka igen till USA. MEN problemet är att stora bytesbalansunderskott enbart uppkommer om ökningen av penningmängden är hög samtidigt som valutan är övervärderad.

Bytesbalansunderskottet finansieras således ändå över "sedelpressarna". I annat fall har utlänningarna inga dollar att använda vid köp av statsobligationer etc.


"Ekonomer vet efter 70-år fortfarande inte vad den keynsianska multiplikatorn av utgifter är!"

Stimulans av produktionen kommer alltid att gynna viss produktion på annan produktions bekostnad. Om politikerna satsar på vägbyggen etc kommer just denna produktion att öka. Men samtidigt kommer resurser att tas ifrån annan produktion och produktionen kommer att minska här i stället.

Även om lediga resurser åter kommer i arbete så kommer en icke-uthållig produktionsökning att ske inom vissa delar av ekonomin. Exempelvis kan detta skapa överinvesteringar inom vissa branscher som inte är långsiktigt hållbart. När politikerna måste dra in svängremmen så blir dessa överinvesteringar olönsamma och en ny kris kan uppkomma.

 

Skicka en kommentar

<< Home