Reinfeldt och Ingves driver på mot depressionen

Konjunkturinstitutet förutsätter stimulanser på nästan 60 mdr kr. Detta avvisas bestämt av Fredrik Reinfeldt. Samtidigt antyder Riksbankschefen Stefan Ingves att någon ytterligare stimulans genom uppköp av statsobligationer inte behövs. Men ekonomin blir allt sämre...

Jag var på Nationalekonomiska föreningens möte i går kväll. Där uppträdde Riksbankschefen Stefan Ingves med ett föredrag betitlat "Det penningpolitiska landskapet i en finansiell kris". Det finns på Riksbankens website och jag återger deras egen sammanfattning nedan:

”Globala makroekonomiska obalanser, fundamentala brister i de finansiella aktörernas riskhantering, och brister i regelverk och tillsyn ledde tillsammans till den finansiella och ekonomiska kris vi nu upplever. För att få de finansiella marknaderna att klara sig själva måste vi hitta instrument för en mer balanserad utveckling.”

Det var en bred översikt som Ingves målade upp utan så mycket konkreta uppgifter. En viktig tanke var dock att han betonade att pengarnas omloppshatighet sjunkit mycket kraftigt i den finansiella krisen. Han visade upp den gamla bytesekvationen:

M x V = P x Y

Kvantitetsekvationen, som den också kallas, säger som bekant att penningmängden (M) multiplicerad med omloppshatigheten (V) måste motsvara den nominella bruttonationalprodukten - dvs prisnivån (P) multiplicerad med den reala BNP (Y). Real BNP betecknades tidigare med T som står för transaktionsvolym.

Problemet för Riksbanken är nu, enligt Ingves, att öka M på ett adekvat sätt för att kompensera nedgången i V så att man kan hålla uppe PxY på ett önskvärt sätt. Det gäller alltså, kan tilläggas, att undvika reala produktionsförluster och ökad arbetslöshet så bra som möjligt.

Stefan Ingves illustrerade hur detta går till med två bilder (7a och b) av Riksbankens balansräkning 30/6 respektive 31/12 förra året. Balansräkningen hade där blåsts upp från 192 mdr kr till 700 mdr genom en formidabel ökning av utlåningen främst till bankerna (tillgångssidan). På skuldsidan uppträder samma belopp som inlåning från bankerna och i någon mån som riksbankscertifikat (ett resultat av sk repor). Detta är i princip ett resultat av att räntesänkningarna gjort det billigt att låna i Riksbanken samtidigt som den övriga kapitalmarknaden kämpat med olika låsningar.

Men hur genomför Riksbanken en ökning av penningmängden när räntan närmar sig noll? Svaret gav Ingves genom att visa en bild (ej med i dokumentationen) av hur den brittiska centralbanken har gjort i sin balansräkning. Banken har köpt statsobligationer. Kring detta stora principiella steg uppehöll sig Ingves inte alls. Är ämnet måhända kontroversiellt?

Nationalekonomer vet att detta att köpa statsobligationer gärna av propagandister, som predikar olika ekonomiska frälsningsläror, brukar kallas att "trycka pengar". Det är ägnat att oroa den stora allmänheten och okunniga sparare samt anhängarna till ogenomtänkta ekonomiläror som inte kan se skillnad på 20-talets hyperinflation i Tyskland och modern penningpolitik. Därför vill varken regeringen eller Riksbanken prata för mycket om sådant.

Jag försökte dock få Stefan Ingves att avslöja något mera om hur han resonerade kring denna problematik genom att ställa två frågor om stimulanspolitik.

Den första frågan anknöt till gårdagens rapport från Konjunkturinstitutet där man förordar en finanspolitisk stimulans på 8 mdr kr i år och 50 mdr nästa år. Tillsammans blir det nästan 2 procent av BNP vilket i ett underskottsläge måste finansieras med lån. Kommer dessa att tränga ut andra låntagare eller är det lämpligt att Riksbanken köper upp en del av dessa statsobligationer?

Riksbankschefen slog ifrån sig denna förgripliga(?) tanke med att förklara att Sverige har en fungerande obligationsmarknad som helt visst kan ta sig an en sådan upplåning. Det var till och med fallet under bankkrisen på 90-talet.

Tiden vid frågestunden medgav inte något replikskifte. Men jag hade varit intresserad av Ingves' syn på huruvida kreditgivningen till företagen under 90-talskrisen var något lyckat exempel på en fungerande kreditmarknad. (Kan Ingves ta till sig någon kritik för detta då han var chef för bankstödsnämnden?) Dessutom var staten i början på 90-talet tvungen att låna utomlands genom bytesbalansunderskottet. Det behövs inte idag så varför skall staten konkurrera med företagen på kreditmarknaden när syftet är att få ner räntan?

Min andra fråga tog fasta på att statsminister Fredrik Reinfeldt explicit redan tagit avstånd från Konjunkturinstitutets prognoser om en ytterligare finanspolitisk stmulans på 2 procent av BNP. Som en reaktion på detta framhåller prognoschefen Kerstin Hallsten i TV att detta skulle innebära en ytterligare allvarlig försämring av lågkonjunkturen.

Frågan till Ingves var huruvida Riksbanken kunde tänka sig att som ett sämre substitut för en finanspolitisk stimulans med 58 miljarder, som inte blir av, istället ändå köpa statsobligationer? Detta undvek Ingves att svara på med sitt kringgående resonemang om den utmärkt fungerande obligationsmarknaden. Ett känsligt ämne uppenbarligen! Skall vi tolka det som att Riksbanken inte kommer att följa den brittiska m fl centralbankers stimulanspolitik genom kvantitativa åtgärder såsom uppköp av statsobligationer? En räntesänkning på en halv procent eller så, blir all ytterligare stimulans.

Slutsatsen av beskeden från Reinfeldt och Ingves är tydligen att en djup försämring av lågkonjunkturen, där BNP kommer att sjunka mer än de 3,9 procent som KI nu förutser, inte skall mötas med vare sig finanspolitisk stimulans eller penningpolitisk. Vi medborgare i Sverige får stå bredvid medan Reinfeldt och Ingves driver på ekonomin mot en riktig depression.

Det enda vi kan glädjas åt är att Reinfeldt hänvisar till ekonomisk-politisk maktlöshet och inte till att krisen skall rena oss från moralisk ruttenhet, som likvidationisterna gjorde på 30-talet. Men hur stor är den reella skillnaden?

Läs även andra bloggares åsikter om finanskrisen, stimulanspolitik, Riksbanken, regeringen, Reinfeldt, Ingves, finanskris, stabiliseringspolitik, krispolitik, kris, depression, finanspolitik, sedelpressar, ränta, statsobligationer, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se