Skattepolitiken kan göras tung
Skattepolitik berör i sin tekniska del tunga frågor. När det en bit in på sommaren presenterades ett mastigt förslag från näringslivet kommer skattedebatten knappast att få en nytändning. Något mera behövs.
Organisationen Svenskt Näringsliv kom i går (DN) med ett skatteförslag i en rapport på 50 sidor (pdf). Det bygger på sänkt ägarbeskattning, utökat jobbskatteavdrag, mer utplattade skatter, mer försäkringsmässighet i systemet med arbetsgivaravgifter samt enkelhet och transparens. Skattebortfallet uppges bli 55 mdr kr (1,7 procent av BNP). Det finns bara en ganska abstrakt sammanfattning.
Sverige har ett skattetryck på 48,2 procent av BNP (2007). Det gav en andraplats i OECD:s lista efter Danmark på 48,9 procent. Man kunde tycka att det då skulle behövas en mer radikal skattedebatt än ett förslag som före finansieringen (med andra skatter?) som bara omfattar 1,7 procentenheter av skattekvoten.
Genom att SN inte kommit med något finansieringsförslag blir skatteprogrammet endast ett allmänt inlägg i den skattepolitiska debatten. Och denna debatt blir väldigt tung när det endast i allmänna termer talas om ett behov av skattesänkningar. Näringslivets företrädare har här två sätt att vinna inflytande för sin skattepolitiska syn: 1) genom auktoritet, 2) genom argumentation som andra kan finna övertygande.
Jag tror inte att den auktoritativa prägeln i rapporten och skattekommissionens kringresande verksamhet är tillräcklig för att vare sig de bestämmande politikerna eller oppositionen skulle ta intryck. Det är alltså genom argumentation som SN kan vinna anhängare hos alla intresserade av skattepolitik.
En argumentation kan ske på två plan: hur skall skatterna bli mer rättvisa och hur skall skatterna ge mer gynnsamma effekter för alla? Det gäller då att visa varför t ex lägre kapitalskatter eventuellt är mer rättvisa jämfört med skatten på löneinkomster; dessutom borde man visa hur detta skulle öka tillväxten och ge större fördelar för alla än om skatterna behölls i nuvarande omfattning. Och varför behövs ytterligare jobbskatteavdrag? Är inte effektivare kontroll av bidrag för att inte arbeta bättre? Det är i varje fall mer rättvist.
Nu framstår näringslivets skattepolitiska ansats som väldigt tung och krävande för dem som ser som sin uppgift att följa upp alla vettiga förslag. Det skulle åtminstone behövas en argumenterande sammanfattning. Men ytterst skulle en ansats som engagerar större grupper behövas. Annars tas debatten över av andra frågor som framstår som mer angelägna för de bredare grupperna i samhällsdebatten. Att ett mastigt förslag presenteras när vädret är vackert och många börjat semestern gör inte heller det lättare att föra ut tunga frågor i debatten.
Andra bloggar om: skattepolitik, skatter, skatt, Svenskt Näringsliv, jobbskatteavdrag, kapitalskatt, arbetsgivaravgifter, rättvisa, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
posted by Danne Nordling @ 17:50
3 comments
3 Comments:
Hur rätt Skattekommissionen än har och hur angelägna de föreslagen åtgärderna är, är deras krav hopplöst orealistiska. Det räcker med en snabb blick på de olika kommentarer som lämnats på nätet och bloggarna för att inse att allmänheten är fullständigt oemottaglig för krav på lägre ägarbeskattning. Vem bryr sig om dubbelbeskattningen av bolagsvinster? När nu dessutom KD går ut med krav på att nästa skattesänkning ska ges till pensionärerna blir kapital- och ägarbeskattningen totalt ointressant.
Mycket av det kommissionen vill uppnå på kapitalbeskattningsområdet uppnås genom att bolagsbeskattningen avskaffas. Då behövs inget riskkapitalavdrag. En sådan skattereform kostar nästan ingenting. Dels eftersom bolagskatterna är obetydliga (motsvarar ca 7 procent av totala skatter och avgifter), dels eftersom de avskaffade bolagsskatterna resulterar i höjda utdelningar och ökade lönebetalningar, som beskattas, och skatteadminstrationen och andra rättsvårdande myndigheter och domstolar befrias från en oerhört betungande arbetsuppgift. För övrigt kanske det inte blir några bolagsskatter alls med tanke på resultaten under 2008 och 2009.
Det måste väl också vara politiskt mer lättsmält med stärkta företag i stället för arbetsfria skattefria inkomster.
Jag ställde frågan till kommissionens ledamöter om varför de över huvud taget inte berört bolagsskatten, men enligt dem hade inga företagare eller företagsledare upplevt den som ett problem. Jag kan tänka mig varför. Bolagsskatter övervältras lätt och är inget ekonomiskt problem och i ägarnas ögon är de egna skatterna tydligare och mera kännbara. Ekonomiskt kan det dock inte betyda något om dubbelbeskattningen avskaffas genom att man tar bort det första ledet (bolagsskatten) i stället för det andra ledet (utdelningsskatten). Så länge vinsterna behålls i företagen finns det inget skäl att beskatta dem.
Det är logiskt sett svårt att förstå keynesianismen teori om att det är konsumtionen som finansierar produktionen och att det samtidigt kan förekomma kapitalvinster inom näringsverksamheter?
Om det är sant att det är konsumtionen som finansierar produktionen så är det inte sparandet i ekonomin som finansierar produktionen. Om detta är sant så kan det inte förekomma kapitalvinster och en beskattning på kapitalvinster.
Om det ändå finns en kapitalbeskattning så kan denna skatt inte ha några skatteverkningar. Om det är sant att det är konsumtionen som finansierar produktionen så är det skadligt att pengarna stannar kvar inom näringslivet eftersom detta sänker konsumtionen i ekonomin. Detta skulle i så fall sänka näringslivets intäkter och vinster samt leda till lägre investeringar.
Det som dock är sant är att sparandet i ekonomin finansierar alla utgifter (utbetalningar i pengar) som görs inom näringslivet. Därefter kommer intäkterna ifrån konsumenterna och dessa intäkter kan komma många år efter det produktionen har startat.
Tack vare keynesianismen har man inbillat människor att kapitalbeskattningen inte har några skadeverkningar. Det behövs inga kapitalister som genom sitt sparande finansierar näringslivets produktion.
Niclas Virin, nästan alla skattepolitiska krav idag är politiskt orealistiska eftersom vi har en regering som inte lägger vikt vid de realekonomiska konsekvenserna. Den är enbart intresserad av politiska poäng som ligger i linje med den låginkomstprofil som den försöker etablera.
Om dubbelbeskattningen är en samhällsekonomisk nackdel borde man för de rationella visa hur förlusterna kan beräknas och jämföra med andra länder. För de principiellt intresserade borde man föra ett resonemang hur orimligt det är att de som riskerar sitt sparande i företagen genom aktiesatsningar oftast drabbas av en mycket högre skatt än de som lånar ut sina pengar.
Ett avskaffande av bolagsskatten upplevs av företagarna som alltför abstrakt och av allmänheten som äventyrligt för fördelningspolitiken. Här skulle behövas mycket mer analyser av konsekvenserna.
Per-Olof Persson, du använder en terminologi som leder till förvirring. Beskattningen av kapital och bolagsvinster kan ändå beskrivas som skadlig genom effekter på agerandet gentemot utlandet. Bolagsskatten påverkar utländska företags investeringar i Sverige. Ägarbeskattningen leder till kapitalflykt. Den sammanlagda beskattningen minskar tillgången på riskkapital - åtminstone för mindre företag.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home