Osjälviskhet en följd av stamkrig?

En forskare menar att människan är altruistisk mot den egna gruppen. Det är en medfödd egenskap som utvecklats sedan förhistorisk tid i krig mellan olika konkurrerande grupper. Någon generell osjälviskhet är det inte fråga om.

I brittiska The Independent skriver vetenskapsredaktören den 5 juni om hur krigen under människans utveckling i 200 000 år gjort människan mindre självisk. Rubriken är "War, what is it good for? It made us less selfish". Artikeln bygger på en hypotes lanserad av forskaren Samuel Bowles, vid Santa Fe Institute i New Mexico. Han citeras:

"Krigstillstånd var tillräckligt vanligt och dödligt bland våra förfäder för att gynna den genetiska utvecklingen av vad jag kallar parokial altruism, en disposition för att samarbeta med gruppmedlemmar och vara fientlig mot utanförstående."

Bowles poängterar att biologer och forskare har tvivlat på möjligheten att ett altruistiskt beteende skulle kunna utvecklas utom för nära geneteiska släktingar. Men i en studie publicerad i Science föreslår han att det naturliga utvalet arbetar utifrån grupper som samarbetar snarare än utifrån enskilda individer. Han bygger resonemanget på arkeologiska data och etnografiska studier av senare tiders stammar av jägare-samlare. Det förutsätter att krigen var tillräckligt intensiva mellan konkurrerande stammar och att det fanns en tillräckligt stor genetisk skillnad mellan grupperna.

Bowles menar att de genetiska skillnaderna varit större än man tidigare föreställt sig och att krig närmast var ett permanent tillstånd. Resultatet blev att altruistiska handlingar i form av personliga uppoffringar hjälpte en grupp att överleva och hävda sig mot en annan. Men han menar att teorin om den "altruistiske krigaren" bara är ett scenario som skulle kunna förklara utvecklingen av altruism i tidiga mänskliga samhällen. Även samarbetsinriktade grupper kan befrämja goda egenskaper som att de blir mer produktiva, friska, starka och mer flertaliga samt får bättre förmåga att använda information.

Viss kritik kommer från Ruth Mace, en antropolog vid University College London som dock nämner att gruppselektion kanske kan förekomma hos sociala varelser som människan.

I kommentarena framkommer den kritik mot tesen om krigstillstånd i det ursprungliga samhället som också diskuterats här på bloggen med anledning av Lasse Bergs bok. Man menar att krigiskheten utvecklades först vid jordbrukssamhällets uppkomst för 10 000 år sedan. Vi får därför tre hypoteser om människans utveckling och altruistiska egenskaper:

1) Den moderna människan är inte altruistisk. Förhistoriska människor utvecklade egoistiska egenskaper i strider med andra grupper. Endast de som varit isolerade från dessa konfrontationer kunde utveckla fredliga egenskaper som hos vissa av dagens naturfolk.

2) Den moderna människan är egentligen altruistisk. Jordbrukssamhället utvecklade en konstlad aggressivitet och egoism. Förhistoriska människogrupper var så isolerade att de inte utvecklade genetisk aggressivitet. Fredligheten bevisas av naturfolkens egenskaper.

3) Den moderna människan är gruppaltruistisk (parokialt altruistisk). Trycket från konkurrerande grupper befordrade ett osjälviskt krigarbeteende som också innebär mer fredlig hjälp till medlemmar av den egna gruppen (oklart hur genetiskt besläktad den är).

Den tredje hypotesen är onekligen intressant men ännu vet vi för litet för att dra några avgörande slutsatser. Det är dock belagt i Ernst Fehrs experiment att en parokial effekt finns. I hans andra experiment ("Sharing game" 1,1 el 2,0) ville de små barnen inte dela med sig i någon större utsträckning till okända men i nästan hälften av fallen (för de något äldre) till den egna gruppen. Detta gällde särskilt pojkarna (genetiskt=krigarna).

En central fråga i diskursen om människans natur är hur man kan isolera inlärt moraliskt beteende från medfött. I Fehr 2 kan det tänkas att den med åldern ökande altruismen gentemot den egna gruppen är ett inlärt beteende. Både moraliska förmaningar och upplyst egenintresse leder ju till att man kan tänka sig att gynna de egna. Vad lär oss den militärhistoriska kunskapen om osjälviskhet och självuppoffring i krig?

Andra bloggar om: altruism, egoism, osjälviskhet, aggressivitet, genselektion, gruppselektion, evolution, krig, människans natur, krigare, Fehr, Bowles, utjämning, jämlikhet, filosofi, politik på intressant.se