Apart förslag till optimal beskattning
Fördubbla jobbavdraget, höj kommunalskatten för alla och öka marginalskatterna med 10 procentenheter för de flesta. Det är råd som näringslivet fått från ett par ekonometriker.
Två skatteexperter har på uppdrag av Näringslivets skattekommission kommit med ett tentativt skatteförslag. Det är professorn i ekonometri Lennart Flood vid Göteborgs universitet och konsulten Peter Ericson, nationalekonom med inriktning på ekonometri som kom med en rapport 5/6.
Utgångspunkten är att skattetrycket skall vara oförändrat och att omfördelningen mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare skall prioriteras. Utifrån detta skall man hitta ett skattesystem som är så litet störande för produktionen som möjligt. Genom synnerligen invecklade beräkningar, som bygger på att man kan göra interpersonella nyttojämförelser, kommer de fram till följande:
1. Höjda bostadsbidrag med 50 procent
2. Höjt grund/jobbskatteavdrag med 50-100 procent
3. Brytpunkten för statlig skatt höjs till 450 000 kr från 341 000 kr
4. Statlig skatt över brytpunkten sänks till 15 procent
5. Värnskatten slopas
6. En skattehöjning på 5-10 procent som utgår från samma skattebas som den kommunala inkomstskatten (dvs ca 3 kr per skattekrona)
Optimal beskattning skulle alltså fordra höjda marginalskatter för de allra flesta. Det beror på konstruktörernas övertygelse att ökade jobbskatteavdrag är metoden för att åstadkomma fler i sysselsättning. Eftersom detta är synnerligen kostsamt måste skatterna för alla höjas för att hålla uppe skattetrycket. Redan vid drygt 100 000 kr/år skulle marginalskatten bli 40 procent. Denna marginalskattehöjning skulle fortgå till dagens brytpunkt vid 341 000 kr/år. Härefter blir det en viss sänkning upp till den nya brytpunkten på 450 000. Men enligt konstruktörernas diagram inträder redan här en ny "värnskatt" på 58 procent. I dagens system inträder värnskatten vid 539 000 kr/mån.
Hela tanken på "optimal beskattning" är teknokratisk. Det är en okontrollerbar uppfattning om hur störningseffekterna från skatterna ser ut som blir styrande för utformningen av skatteskalorna. Ingen hänsyn tas till huruvida skalorna framstår som rimliga och rättvisa. Själva utgångspunkten med nuvarande omfördelning av inkomsterna med hjälp av skatter är dessutom godtycklig. Hur är den motiverad?
Det skall bli intressant om Näringslivets skattekommission kommer med ett förslag som innehåller sådana tankegångar när slutrapporten presenteras på onsdag i nästa vecka. Då är jag bortrest men kommer tillbaka kort därefter.
Andra bloggar om: skatter, skattepolitik, skatt, marginalskatt, jobbskatteavdrag, optimal beskattning, Näringslivets skattekommission, omfördelning, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
posted by Danne Nordling @ 14:10
5 comments
5 Comments:
Idéerna bakom teorin om optimal beskattning är inte alls speciellt svåra att förstå. Ingår normalt i grundkurser i mikroekonomi. Danne, är det inte bättre att basera skattepolitiken på ekonomisk teori än oklara idéer om vad som är "rimliga och rättvisa" skalor?
mvh,
G
Läs gärna detta ny forskningsarbete av Greg Mankiw som går igenom optimala skatte teorier. "Optimal Taxation in Theory and Practice",
http://gregmankiw.blogspot.com/2009/06/optimal-taxation-in-theory-and-practice.html.
"Lesson 3: A Flat Tax, With A Universal Lump-Sum Transfer, Could Be Close To Optimal
A key determinant of the optimal marginal tax schedule is the shape of the ability distribution, as discussed earlier. The shapes assumed in early work on optimal taxation tended to yield relatively flat marginal tax rates. In fact, Mirrlees (1971) wrote: “Perhaps the most striking feature of the results is the closeness to linearity of the tax schedules.” By linearity, Mirrlees (and the subsequent literature) is referring to a tax system in which the same marginal tax rate applies at every income level. Usually, the optimal system combines a flat marginal tax rate with a lump-sum grant to all individuals, so the average tax rate rises with income even as the marginal tax rate does not."
Viktigt att notera är att ekonometri inte är en vetenskap eftersom det inte går att överföra en mänsklig social process till matematiska formler.
Viktigt att veta är också att det är det totala skatterycket som har störst betydelse. De totala offentliga utgifterna har också en stor betydelse eftersom resurser överförs ifrån näringslivet till den offentliga sektorn.
När det påstås att höga marginalskatter minskar arbetsinsatsen, är det viktigt att förstå att höga bidrag och gratistjänster inom den offentliga sektorn också minskar arbetsinsatsen.
Att jobbavdrag ökar sysselsättning stämmer till viss del. Men den viktigaste effekten har en anpassning av lönekostnaden till arbetsgivarnas intäkter.
De skatter som har störst effekt är de som påverkar sparandet och att sparmedlen används inom näringsverksamhet. Företagen måste först investera, producera och betala ut löner innan det kan bli några försäljningsintäkter. Att marginalskatten på löneinkomster skulle vara den viktigaste skatten är därför teoretiskt omöjligt.
Höj momsen till 100 % och avskaffa alla andra skatter. Detta skulle vara den teoretiskt optimala skatten eftersom skatter på produktionen och sparandet försvinner.
Problemet med konsumtion är att resurserna konsumeras upp och då kan resurserna inte användas till investeringar och till produktion. Exempelvis kan fler arbetstimmar och mer stål användas till produktion av investeringsvaror, naturresurser och halvfabrikat. Landets produktionsstruktur skulle växa och så småningom leda till produktion av ännu fler konsumentvaror.
En moms på 100 % skulle sänka vinsterna inom detaljhandel och andra branscher som är konsumentorienterade, och samtidigt skulle vinsterna inom den tunga industrin öka. Resurser som exempelvis arbetstimmar och stål skulle i detta fall överföras ifrån produktionen av konsumentvaror till produktionen av investeringsvaror, naturresurser och halvfabrikat.
"Höj momsen till 100 % och avskaffa alla andra skatter. Detta skulle vara den teoretiskt optimala skatten eftersom skatter på produktionen och sparandet försvinner."
Det skulle innebära att folk skulle vara i Sverige periodvis, hyra en minimal bostad, leva snålt och jobba ngt inåt h-e.
Sedan åker man hem till sin riktiga bostad utanför Sverige och lever livet för sina från Sverige sparade lönepengar.
/Carl-Fredrik
Själva grundidén bakom optimal beskattning är enkel. Givet en viss skattekvot bör skatterna tas ut så att de åstadkommer så liten störning som möjligt på produktionslivet.
Men om man kombinerar detta med fördelningsaspekter och bidragssystem blir hela teorin obestämd. En så enkel sak som jobbskatteavdraget bestäms av hur bidragssystemen fungerar. Om det är lätt att få bidrag utan att arbeta måste jobbskatteavdraget göras stort och tvärtom. Inför man dessutom "avdrag för inkomsternas förvärvande" behövs kanske inget jobbskatteavdrag alls.
Vi får då inget behov av att höja marginalskatterna för att hålla uppe skattekvoten totalt. Dessutom bortfaller behovet att öka omfördelningen för att det inte går att få låginkomsttagarna att arbeta utan "skatteavdragsmutor".
Vi måste komma ihåg att jobbskatteavdrag motiveras av att bidrag framstår som mer attraktiva än arbete och att en kraftlös politik inte kan ändra på "understödstagarandan" som man varnade för tidigare.
Att ha hög marginalskatt vid relativt låg snittskatt är trots sin eventuella övergripande optimalitet ändå klart frihetsinskränkande. Valet mellan arbete och fritid på marginalen är inte något som skall snedvridas för mycket av statens skattekilar.
Det är rimligt och rättvist att alla som kan betalar sin offentliga service själva genom skatter eller helst en större andel avgifter. Att fordra omfördelning härutöver måste motiveras särskilt noggrant eftersom detta utgör ett strukturellt tvångselement som kan bli väldigt omfattande om man inte ser upp. Det har inte Svenskt Näringslivs konsulterade tekniker gjort.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home