Exportöverskottet ger smäll i Baltikum men katastrofen hindras av finanskrisen

Det svenska exportöverskottet har delvis lånats ut till Baltikum och bidragit till en ekonomisk bubbla. Men genom den internationella finanskrisen imploderade den i förtid. En verklig katastrof för de svenska bankerna och de baltiska länderna hindrades av krisen.

Att ha obalans i utrikeshandeln är inte bra. Men är alla överens om att det gäller både underskott och överskott? Sverige har så länge haft problem med underskott i bytesbalansen (sedan 1970-talet) att de överskott som vi haft sedan mitten av 90-talet på 4-8 procent av BNP setts som något positivt.

Men pengarna från exportöverskottet måste ta vägen någonstans. En möjlighet är att ge lån till länder med importöverskott. Så har skett genom att ge lån på 500 mdr kr till de baltiska länderna. Om alla pengarna kommit från Sverige motsvarar de ca 17 procent av vår BNP. Är det en klok politik?

Om Baltikum hade bestått av ekonomiskt utvecklade stater hade det inte varit så farligt. Men stater som länge varit lamslagna av socialistisk politik kan bli mycket instabila vid en ohämmad expansion efter en frigörelse. Det behöver inte vara så flagrant som att man i Baltikum enbart tar lån för privat konsumtion i form av importerade lyxbilar, elektronik eller bostadsutrustning och naturligtvis genom överdrivet bostadsbyggande.

En ohållbar utveckling kan i ett land med en stor reserv av arbetskraft uppstå på följande sätt. Den lilla exportsektorn kan möta ökande efterfrågan utomlands som motiverar ökade investeringar och ökad produktion. Det kräver fler anställda som då får ordentliga löner och som därför efterfrågar nya produkter. Dessa kan delvis produceras av inhemska företag som måste investera och öka produktionen. Det kräver fler anställda som i sin tur leder till ökad konsumtion.

Vi kan ta alla dessa köpgallerior som finns i Tallinn och Riga som exempel. De första butikerna motiveras av att exportindustrins anställda kunde köpa mer. Men de som bygger den första gallerian kan också köpa mer. Därför kan man bygga en andra galleria och sedan en tredje. Så länge det finns byggnadsarbetare att tillgå kommer en bubbla att kunna blåsas upp i kombination med ökat bostadsbyggande. Enligt Estlands premiärminister Andrus Ansip fördubblades andelen anställda inom byggverksamheten på fyra år till närmare 13 procent av den totala arbetsstyrkan (SvD N 10/6).

När denna kumulativa process till slut upphör behövs inte lika många byggnadsarbetare. Om de blir arbetslösa sjunker konsumtionen och färre gallerior behövs. En del arbetslösa flyttar tillbaka till jordbruket. Det behövs färre bostäder. Priserna sjunker. I Riga har de halverats på ett år. Lånen överstiger värdet på bostäderna. Butikerna slår igen. Bankerna drabbas av kreditförluster.

Ovanpå denna kumulativa process har nu en exportkris inträffat till följd av den internationella finanskrisen. Man kan kanske se detta som en ödets nyck som förhindrade en verklig atomkrasch i Baltikum. Uppblåsningen av bubblan skulle annars ha kunnat pågå ytterligare några år och blivit fullständigt katastrofal. Det är alltså den internationella finanskrisen som sannolikt utlöste implosionen av den ekonomiska bubblan i förtid i Baltikum.

Därför borde inte frågan om lattens eventuella devalvering vara central. Visst skulle en devalvering vara effektivare för att öka exporten. Men en lönesänkning efter de senaste årens excesser med ökningar på 20-30 procent om året riktar sig mycket mera mot själva orsakerna till krisen. Problemet är som alltid att de som hoppat in i bubblan senast inte har några möjligheter att klara sig ekonomiskt.

De svenska bankerna borde vara tacksamma att deras mindre genomtänkta utlåningspolicy fick ett snabbt slut i förtid genom finanskrisen. Nu tyckes de kunna klara förlusterna på sin utlåning till Baltikum enligt Finansinspektionens beräkningar (pdf) som sammanfattas av Ekot. Även om förlusterna blir 150 mdr kr i Baltikum under 2009-11 klarar bankerna sig (tot 200 mdr). Se även artiklar i SvD och DN.

Andra bloggar om: Baltikum, Lettland, devalvering, exportöverskott, finanskrisen, banker, finanskris, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se