Myter om underskottet lanserades i partiledardebatten

Det verkar som om Socialdemokraterna försöker lansera bilden att budgetunderskottet beror på regeringens skattesänkningar. Mot detta invändes att de bara är 15 av 200 miljarder kronor. De automatiska stabilisatorerna står för resten av underskottet.

Det blev en ganska tråkig partiledardebatt i Riksdagen under förmiddagen. Värt att notera är den bild av budgetunderskottet som Mona Sahlin (S) försökte lansera och som upprepades efter debatten av Thomas Östros i debatten om finansutskottets betänkande. Denna bild gick ut på att budgetunderskottet uppstått genom att regeringen sänkt skatterna. Det är samma mytbildning som tidvis var framgångsrik efter den stora skattereformen 1991. Då gavs också sken av att det stora underskottet i början av 90-talet orsakades av skattesänkningarna. Men då preciserades detta åtminstone med att skattereformen var "underfinansierad".

Idag förekommer inga preciseringar. Kanske man inte kan begära detta av en ekonomiskt lättviktig person som Sahlin. Men inte heller Östros gjorde någon konkretisering. Det gjorde däremot statsminister Fredrik Reinfeldt i ett replikskifte med Sahlin. Han utgick från överskottet förra året på 2,5 procent av BNP. Detta förutses i år förbytas till ett underskott motsvarande 4 procent. Reinfeldt omvandlade sedan denna försämring till kronor. Han nämnde siffran 200 miljarder kronor (kanske något i överkant). Skattesänkningen har varit 15 miljarder (avser tredje steget av jobbskatteavdraget). Underskottet beror nästan helt på de 'automatiska stabilisatorerna' enligt Reinfeldt.

Var och en kan förstå att den bild som Socialdemokraterna försöker presentera är ett led i en mytbildning som kan bli mycket användbar i nästa valrörelse. Reinfeldt försökte med ett litet skarpare tonläge när han replikerade på Sahlin. Han använde formuleringen att hon "fabulerade" siffrorna och orsaksbeskrivningen. Frågan är bara om detta går fram. Det behövs sannolikt en skarpare motattack mot socialdemokraternas falska beskrivning för att opinionen skall förstå vad det är frågan om.

I övrigt var det värt att notera att Lars Ohly (V) motiverade en rad av sina ekonomisk-politiska förslag med argumentet att de var lönsamma. Att en fd kommunist använder ordet "lönsam" som argument illustrerar ytterligare min tes om att socialismen borde dödförklaras.

Maud Olofsson (C) uppmanade Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson att nämna vilket land som är mer ambitiöst i sin politik att minska utsläppen av växthusgaser än Sverige. Hon uppmanade honom också att konkretisera vilka åtgärder de rödgröna har för att minska utsläppen med 9 000 ton mera än regeringen. Eriksson nämnde att det finns sex länder som anser sig vara mest ambitiösa i världen. Något enskilt namn gav han inte. Detta är uppenbarligen inte detsamma som att det faktiskt enligt de rödgröna skulle finnas något land med ett mer långtgående program än Sverige. Är det ytterligare ett försök till mytbildning? Några konkretiseringar om hur 9 000 ton ytterligare skulle uppnås gav miljöpartisten inte heller.

Läs även andra bloggares åsikter om regeringen, socialdemokraterna, Mona Sahlin, partiledardebatt, budgetunderskott, finanskris, skattesänkningar, skatt, finanskrisen, skatter, klimatpolitik, socialism, politik, ekonomi på intressant.se