Malin Siwe och arbetsvärdeläran i DN
Varför kostar en del saker mindre trots att det går åt mer arbete för att producera dem? Denna gåta uppmärksammades först inte av ekonomerna vilket ledde till att Karl Marx byggde hela sin ideologiska prognos för kapitalismen på arbetsvärdeläran.
Nu har Dagens Nyheters ledarskribent Malin Siwe uppmärksammat denna obegriplighet i företagens prissättning - närmare bestämt hur SJ sätter priserna på tågresor. I dagens DN 6/7 skriver hon om hur en tågresa från Kiruna till Göteborg kostar mindre än en från Kiruna till Gävle (801 resp 902 kr).
Siwe skriver: "SJ förklarar att att det beror på efterfrågan - om fler bokar från Gävle än Göteborg så blir Gävlebiljetten dyrare, trots att det handlar om platser på samma tåg." Ulf Wallin, pressekreterare på SJ, säger att det kan vara svårt att kommunicera hur prissystemet ser ut. På det svarar Siwe: Svårt? Nej omöjligt..."
Men det är väl inget svårt att förstå att en tjänst som många vill ha blir dyrare än en som färre vill ha? Det finns inga objektiva värden för varor och tjänster som utgår från att arbetsinnehållet eller annat innehåll i nyttigheterna skulle vara rättesnöret för vilka priser som skall gälla. Priser är en subjektiv affär mellan säljare och köpare.
Att jorgubbar på torgmarknaden kan bli billigare än potatis mot slutet av dagen är inte konstigt. Jordgubbarna går inte att spara som potatisen. De jordgubbar som inte går att sälja före stängning riskerar att bli värdelösa om de inte går att bli av med vid ett senare tillfälle. Att handlarna ändå inte säljer jordgubbarna till vrakpris trots att alternativet ibland är soptunnan beror på att man till nästa gång vill hålla uppe priset så att köparna inte får för sig att de skall vänta mot dagens slut.
Att försöka överlista prissättningsstrategierna är alltså inte heller konstigt. Den som känner till SJ:s prissättning köper naturligtvis en biljett till Göteborg och hoppar av i Gävle. Men alla vet inte att detta är det individuellt mest rationella. Economic man har ett pris för att söka information som medför att SJ kan ha ett prissystem som styrs av efterfrågan varje dag.
Ett värre misstag begicks av Marx som inte förstod att investeringar var produktiva utan trodde att de enbart innehöll tidigare nedlagt arbete som successivt överfördes till slutprodukten.
Att bygga en by av trähus skulle tydligen enligt Marx alltid kräva ett antal årsarbetsverken. Antingen gick var och en ut i skogen och högg ner några träd som sedan för hand kunde sågas upp till plankor osv. Eller också investerade man i en vattendriven maskinsåg som sågade upp virket till plankor. Det krävde tydligen lika många årsverken som inbesparades genom att man inte behövde såga plank för hand. Och om investeringarna blev för stora blev det revolution...
Läs även andra bloggares åsikter om priser, prissättning, SJ, biljetter, arbetsvärdeläran, Marx, kapitalism, produktivitet, investeringar, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: socialism
6 Comments:
Tågpriserna varierar efter efterfrågan, inte i första hand efter avstånd.
Det finns också särskilda grupper, som får åka gratis eller med rabatt.
Dit hör skolungom och pensionärer. Det sistnämna beaktas inte i debatten om jobbavdragen, där pensionärerna anser sig gravt missgynnade.
Vi lever också i ett samhälle med en stadig expanson av antalet köpcentra utan hänsynstagande till att köpkraft och befolkning skulle motivera detta.
Det leder i ökad utsträckning til konkurser och även till en kraftig expansion av reapriser.
Allt ska bort. Köp nu till 50 eller 70 procent rabatt.
Att nå rimlig balans kan i sig bara nås i en blandekonomi annars blir det som i Ryssland nu där Putin läxar upp fabrikörer och butiksinnehavare i avsikt att få dem betala ut löner och sänka priserna.
Vi kan inte heller undgå att låga löner kan vara viktigare än relativt lägre produktivitet.
Vi drabbas själva av det. Kina tar över en allt större del av vår industriprouktion och andra näringar står på tur.
/Per Fredö
Kanske handlar Siwes problematik i grunden om att även om man kan ta ut ett högre pris för något som kostar mindre att producera, på grund av stor efterfrågan, så behöver man inte göra det (så länge man gör vinst finns det ju ett utrymme att sänka priset). Visst kommer människor som vill tjäna pengar att försöka hålla så högt pris som möjligt, men vissa kan nog resonera att "nyttigheter" som tågtrafik skall strunta i att ta ut så höga priser de kan, utan istället tillämpa en strikt "avståndsprincip". Man kan dra en parallell till lokaltrafiken som säljer alla biljetter enligt en avståndstaxa och säljer platser på populära busslinjer till samma pris som extremt impopulära (och om det hela inte går ihop så får skattebetalarna betala mellanskillnaden...).
Matpriser
Putin kommer att gå på en mina om han lagstiftar om lägre priser på livsmedel. Hugo Chavez har gjort likadant och nu finns ingenting att köpa i butikerna.
Något liknande kan ske i Sverige någon gång i framtiden. Någon har hittat på ett socialistiskt system som inte nämner ordet socialism - detta socialistiska system kallas "en hållbar utveckling".
Löner
Det är sant att lägre nominella löner kan leda till högre reallöner. Lägre nominella löner leder till en högre sysselsättning och därmed till en större produktion. De arbetande behöver inte i heller försörja de arbetslösa via skatterna.
En högre produktivitet per arbetstimme kräver dock ett högre sparande och större investeringar. Detta är en process som tar tid eftersom investeringarna måste börja i produktionsstegen längst ifrån konsumenterna. Om man skulle börja med att investera i detaljhandeln finns inga resurser att investera i industrin (resurserna existerar helt enkelt inte eftersom de är bundna i detaljhandeln).
Prissättning
Människor kan bli förvirrade om man ibland påstår att priserna sätts i förhållande till marginalkostnaden och ibland att priserna beror på efterfrågan. George Reisman menar att priserna antingen sätts i förhållande till den genomsnittliga kostnaden per enhet, eller i förhållande till konsumenternas subjektiva värdering av varan/tjänsten.
Enligt Reismans teori beror priset på en bil på konsumenternas subjektiva värdering av bilen. Detta kan säkert stämma om man tänker sig att lyxbilar säljs till mycket högre priser än bilens tillverkningskostnad.
Samtidigt menar Reisman att en del tillverkare vill maximera sin omsättning. Exempelvis säljer indiska Tata en bil för 19 000 kr i Indien. I detta fall skulle priset sättas i förhållande till den genomsnittliga kostnaden per enhet.
För att komplicera det hela menar Reisman att de delar bilen består av sätts i förhållande till den genomsnittliga kostnaden per enhet. Egentligen bör krockkudden på en bil, av en konsument, värderas till ett högre subjektivt värde än själva bilen eftersom krockkudden räddar liv. Men eftersom krockkudden endast är del av bilen värderas den i förhållande till den genomsnittliga kostnaden per enhet.
Jag är intresserad av pengar. Och skatter. Men kan inte så mycket. Men jag tycker. Och vet att vi har världens högsta skattetryck. Jag har skrivit om pengar på Newsmill. Tror du skulle gilla det som är nationalekonom.
http://www.newsmill.se/artikel/2009/03/23/bo-lundgren-och-den-finansiella-avgrunden
På Blogger blir inte länkarna klickbara. Det tycker jag blir minus i kanten. Bättre på Wordpress.
Per Fredö, att biljettpriserna för ungdomar och pensionärer är rabatterade är inte något tecken på välvilja från SJ:s sida. Det är istället ett exempel på det ekonomiska fenomen som kallas prisdifferentiering. Man försöker från företagens sida komma åt den efterfrågan som inte är lika köpkraftig som genomsnittet.
Ett annat sätt är att införa 1:a klass och komma åt den efterfrågan som är villig att betala mer än genomsnittspriset trots att den inte kostar mera att transportera än snittet.
Så varför skulle man inte kunna ta olika betalt för olika beställningar av resmål men som innebär samma transportarbete?
Mikael Olsson, det är bara folks inkrökta tänkande som gör att de tror att det finns ett "rättvist pris". Så har det varit sedan Thomas ab Aquino och den katolska kyrkan lanserade denna dogm på medeltiden. Marx var tydligen lika dogmatisk. Men en ledarskribent på DN borde veta bättre.
Folk accepterar ju att charterresor under skolloven är mycket dyrare än resor under lågsäsong trots att servicearbetet är detsamma.
I ett fritt samhälle måste producenterna få sätta de priser som är företagsekonomiskt motiverade, vilket Per-Olof Persson antyder. Så länge ingen skadlig konkurrensbegränsning råder har staten inte med prissättningen att göra.
Helena Palena, jag läste din artikel på Newsmill och har tidigare läst valda delar av Bankerna och skuldnätet av Ellen Hodgson Brown. Men jag är inte övertygad och finner ingen konkret förklaring till finanskrisens uppkomst. Du kanske kan ge en koncis översikt?
Klickbara länkar kan skapas med enkel html-programmering. Första taggen: (a href="adress")klicktext Avslutande tagg (/a). () skall vara <>.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home