Hägglund och Anka hjälper konservatismen?
Konservatismen som ideologi håller långsamt på att avancera. Hägglund försöker gå i spetsen. Men när han får hjälp av svensk-amerikanskan Anna Anka med sina drastiska provokationer riskerar debatten att gå snett.
Idag publicerar Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund en debattartikel i DN rubricerad "Sveriges radikala elit har blivit den nya överheten". Den är en uppföljning av hans tal i Almedalen i somras och kanske kan ses som en anslutning till kolumnisten Roland Poirer Martinsons uppmaning att fylla ut det värdekonservativa rummet i svensk politik. Denne är gift med en amerikanska och är uppenbart påverkad av amerikansk värdekonservatism som lägger tonvikt vid familjevärderingar. Han har nyss (15/9) skrivit en artikel på Newsmill om det fina med att ha en hemmafru.
Även Hägglund är positiv till hemmafruar och vårdnadsbidraget är ett sätt att möjliggöra fler hemmafruar - i synnerhet om det blir större. I dagens artikel är det dock angreppet på kulturvänstern i allmänhet som är centralt. Igår kom emellertid ett annat inlägg på Newsmill som var ytterst konsekvent utformat som motsatsen till både kulturelitens och stora delar av svenska folkets syn på jämställdhet och hemmafruar. Det var popsångaren Paul Ankas fru Anna Anka (född i Skåne) som undertecknade artikeln "Jag vill bli en förebild för svenska kvinnor".
Fru Anka (38) provocerar ordentligt även idag i Aftonbladet. Hon är aktuell som deltagare i ett TV-program om Hollywoodfruar. Kontentan är att svenka kvinnors döttrar inte skall skaffa sig utbildning utan istället fånga en välavlönad idrottskille där hon som hemmafru borde suga av honom varje morgon. Av en radiointervu nu på eftermiddagen erkänner Anka dock att detta var ironi och en provokation.
Effekten är dock redan uppnådd. Anna Anka har blivit en rikskändis som jämställdhetens mest utrerade motståndare. Men Hägglund och Poirer Martinson måste uppfatta hennes inlägg för en mer konservativ syn som en björntjänst. (La Fontaine berättar i fabeln om den tama björnen som upptäcker en fluga på sin sovande herres näsa. Björnen tar en sten och krossar flugan men också sin herres huvud.)
Vänstereliten behöver förvisso kritiseras. Men inte heller Hägglund är riktigt övertygande. Visserligen har han några poänger i att "vanligt folk" inte skall behöva finna sig i att bli styrda eller kritiserade av en kulturelit baserad i Stockholm. Men vad bryr sig dessa människor om allmänna teser från en politiker som också finns i Stockholm en stor del av året? Hägglund är för lättviktig för ett sådant angrepp. Jämför med om Torbjörn Fälldin eller Alf Svensson kommit med liknande kritik. Konservatismen har helt enkelt inte någon trovärdig ledare i Sverige.
Se också Kulturbloggen. Läs även andra bloggares åsikter om Göran Hägglund, Anna Anka, konservatism, jämställdhet, kulturelit, värderingar, genus, könsroller, manligt, kvinnligt, kristdemokraterna, familj, värdekonservatism, familjevärderingar, livsstil, frihet, höger, ideologi, normer, politik på intressant.se
Etiketter: partipolitik höger
posted by Danne Nordling @ 17:53
5 comments
5 Comments:
Häpp. Socialministern gör en anka.
"Visserligen har han några poänger i att "vanligt folk" inte skall behöva finna sig i att bli styrda eller kritiserade av en kulturelit baserad i Stockholm."
Men. Vilka är de där: kultureliten?
Var rackade de ner på gemene man? Vem skrev något föraktfullt om vanliga människor och var någonstans?
Och vilka tillhör det "vanliga folket"?
Hjärnspöken. Fördomar. Sorgligt att socialministern vädrar dem så öppet.
Hägglund har uppfattat att vanligt folk ofta ogillar kultureliten. Där kan han vinna poäng för det stämmer ofta. Men han själv tillhör politiska adeln som folk också ogillar.
Kd vill också styra vanligt folks beetenden. Alkoholskatter och snusförbud är två exempel (kd:s Ella Bohlin ville förbjuda snus). Sen finns "pajasen" Wijkman i kd som pratat om personliga kvoter för koldioxidutsläpp.
Många kd-väljare känner sig lurade av Hägglund och kd. Bensinskatten och homoäktenskap är två exempel. Hägglund är en riktig lättviktare i regeringen som Reinfeldt lätt och gärna kör över.
embryo, om jag minns rätt räknade Hägglund upp några exempel i sitt tal i Almedalen. Men det var inte några flagranta exempel. Han försvagar därmed sin position högst avsevärt.
Per Welander, visserligen har Kd lurat sina väljare men felet sitter nog någon annanstans. Alf Svensson hade en annan personlig framtoning och han lyckades med något sorts moralpatostrick få 12 procent för några val sedan.
Om det finns en värdekonservativ opinion som kan känna sig hemlös hos moderaterna är Hägglund inte den som kan ta över rösterna. Det blir "kamrat 4 procent" som måste rädda regeringen och Kd - om de inte hinner lägga ner före valet.
Wijkman är en vilsen själ som från att vara ordförande för Konservativa studentförbundet blivit en regleringsivrare som vill styra över folks liv i detalj. Varför är det ingen som grillar honom om koldioxidransoneringen?
/DNg
1. Läs DN-kultur, vilken dag som helst, om du undrar vilka kultureliten är och hur de ser på Svensson.
2. Det finns en djupare problem än att Anna Anka är galen: Man kan inte föra fram kulturkampen utan att koppla det till konkreta politiska frågor.
Men förutom familjepolitiken (där Sverige redan är ganska konservativ i praktiken och där det därför inte finns någon större efterfrågan på konservativism) så har KD inte mycket att komma med.
Var gör kultureliten skada för vanliga människors liv? Var kan konservativ samhällsanalys bidra?
Ett exempel är brottspolitik. Kulturvänstern upprepar myten att straff inte har någon påverkan på brottslighet (tvärtemot seriös metodisk forskning), att brottslingar är offer, att lösningen fler dagis och fritidsgårdar.
Konservativ människosyn är mer realistiskt, och har utrymme för det faktum att en del individer är predatoriska, saknar självbehärskning och impulskontroll, och kan ta till våld mot andra när det gynnar de. Svaret på detta är inte dagis utan fängelse (noterar att Sverige har haft världens största expansion av välfärdsstaten sedan 1960 samtidigt som brottslighet har mångdubblats).
En annan fråga där kulturvänster och libertarianer felanalyserar samhället är fri invandring. Konservativ teori kan förklara betydelsen av kultur och nationen som det politiska uttrycket av ett visst folk.
Orsaken till sammanbrott av samhället i (visserligen små) delar av Sverige är att kulturvänstern har fått föra sin invandring och integrationspolitik. Sveriges kultur-sidor drippar av hat mot vänsterlandet, inklusive det svenska.
Liberterianerna saknar analys av kultur och normer i sina teorier, och ignorerar därför dessa. Om det är paretoförbättrande att importera textile från asien måste det enligt Libera Lagar också vara bra att importera 10 miljoner saudiska fanatiker.
Invandring och brottslighet är två viktiga frågor, med en tomrom, där en intellektuell konservativ perspektiv faktiskt behövs.
Kristdemokraterna har dock inte politiska modet (och kanske inte analytisk kapacitet) att fylla det konservativa budskapet med innehåll.
sug kuk göran!
Skicka en kommentar
<< Home