Lönestopp ger 40 000 färre jobb
Konjunkturinstitutet kalkylerar med att sysselsättningen i näringslivet minskar med 40 000 personer på tre år om lönerna blir oförändrade. Blir de istället 4 procent per år förloras 20 000 jobb. Orsaken är hög realränta.
Idag kom Konjunkturinstitutet med sin årliga lönebildningsrapport (pdf). En sammanfattning finns i pressmeddelandet. Litet pikant är att man beräknat vad en prolongering av avtalen skulle innebära kombinerat med strikt kontroll av löneglidningen - dvs faktiskt lönestopp eller inga löneökningar alls under tre år. Detta alternativ ställs mot grundprognosen som ligger på 1-2,5 procent. De två senaste åren beräknas löneökningarna till 4 resp 3,5 procent. Utan löneökningar kommer kommer det att bli deflation och högre realränta. Det orsakar en allt större nedgång i sysselsättningen i näringslivet:
Fram till 2012 kommer 40 000 jobb att förloras om det inte blir några löneökningar - varken avtalsmässiga ökningar eller löneglidning. Prognosen för realräntan visas i nedanstående diagram:
Den streckade linjen visar hur realräntan stiger snabbt (från negativ nivå) om det inte blir löneökningar.
Konjunkturinstitutet har också gjort en kalkyl med löneökningar på 4 procent om året. Detta innebär en inflationistisk utveckling som kommer att leda till höjd ränta. Dessutom innebär högre lönekostnader en hämmande effekt på företagens efterfrågan på arbetskraft. Den ökade reallönen kan inte kompensera räntehöjningarnas negativa effekter på viljan att konsumera och dessutom hålls investeringarna tillbaka.
Vi ser av diagrammet att fram till 2012 kommer 20 000 jobb att förloras inom näringslivet på grund av för höga löneökningar (4 istället för 2,3 procent).
Se även bloggartikel Är löneökningar ofarliga i dagens krisläge? (10/9) där jag kommer fram till samma slutsats som KI för 4-procentsalternativet.
Läs även andra bloggares åsikter om avtalsrörelsen, lön, löneökningar, lönestopp, jobb, sysselsättning, arbetslöshet, ränta, lönebildning, LO, facket, konjunkturer, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi, nya jobb
posted by Danne Nordling @ 19:32
4 comments
4 Comments:
Konjunkturinstitutet kan inget om ekonomi
- KI-ekonomerna måste ha köpt sina fina ekonom-titlar på någon internetsida.
(A) Om vi antar att det blir lönestopp och inflationsmålet är kvar på 2 %, så har företagen möjligheten att låna ännu mer pengar till en låg ränta för att öka produktionen.
Bankerna skapar helt nya pengar vid utlåningen till företagen och en större penningmängd kommer att innebära att näringslivets totala försäljningsintäkter ökar. Samtidigt hålls lönekostnaderna och räntekostnaderna nere på en låg nivå.
Företagen kommer att öka både produktionen och antalet anställda av den enkla anledning att det är lönsamt att göra detta.
2/3 av företagens försäljningsintäkter kommer idag ifrån andra företag. Om företagen lånar för att utöka sin verksamhet och därmed köper ifrån andra företag, så ökar de totala försäljningsintäkterna inom näringslivet.
Om lönestoppet skulle vara tillräckligt länge så skulle förr eller senare 3/4 av företagens försäljningsintäkter kunna komma ifrån andra företag. Därefter skulle 4/5 av företagens försäljningsintäkter kunna komma ifrån andra företag osv.
Om lönestoppet varar tillräckligt länge så kommer en allt större produktion leda till att priserna per producerad enhet har en tendens att falla. Detta innebär att räntan i ekonomin har en tendens att falla ner till noll % och företagen kan låna ännu mer pengar för att utöka sin verksamhet.
Denna process kan fortsätta tills antingen full sysselsättning uppkommer och/eller så länge företagens ägare inte tar ut för mycket pengar ur företagen för att använda till konsumtion. När företagens ägare tar ut pengar ur företagen kan pengarna inte användas till produktion av varor och tjänster. I stället blir detta en inflationsdrivande process.
(B) Om vi antar att det blir lönestopp och penningmängden låses fast. Vidare antas det att alla priser får lov att röra sig nedåt och att marknadsränta råder.
Vad händer om konsumtionen minskar och sparandet ökar?
Det som kommer att ske är att räntan sjunker och att det blir lönsamt att göra investeringar i produktionsstegen längst ifrån konsumenterna. Den tunga industrin kommer att genomföra stora investeringar samtidigt som resurser frigörs ifrån de företag som producerar/säljer konsumentprodukter.
Resurser kan därmed överföras till den tunga industrin. Det kan därmed inte uppkomma en brist på resurser eller kraftigt stigande priser på resurser. Detta är något som uppkommer vid dagens konjunkturuppgångar och detta gör det näst in till omöjligt att genomföra investeringar genom alla produktionssteg.
Investeringar kommer att ske stegvis fram till sista steget, försäljning till konsument. Denna process uppkommer eftersom en större produktion gör det möjligt att sänka priserna. Steget därefter som gynnas av de sjunkande priserna kommer att höja sina vinster och detta leder till större investeringar inom detta steg.
Processen fortsätter fram till sista steget. Konsumenterna kan därefter köpa fler produkter eftersom priserna sjunker.
P-O är en frisk fläkt på denna blogg, och jag tror, att han för det mesta har rätt också. Om Nordling ursäktar, brukar jag bara skumma hans inlägg och sen hoppa till kommentarerna för att se om P-O har skrivit något, vilket han glädjande nog ofta har.
De som gillar P-O:s kommentarer kan med fördel även läsa stabiliseringspolitik.blogg.se
Det finns bara två alternativ till hur en generell prisökning kan äga rum. Antingen ökar cirkulationshastigheten eller ökar penningmängden. Att löneökningar skulle öka penningmängden låter rätt otroligt och på vilket sätt skulle löneavtal kunna öka cirkulationshastigheten?
Är det inte snarare så att man fått allt baklänges. Det är inte inflationen som är lönedrivande, utan det är inflationen som gör nominella löneökningar möjliga.
Skicka en kommentar
<< Home