Vårdsparkonton ger lättnad för sjukvården?

Genom att spara för att kunna betala höga självrisker kan premierna för sjukvårdsförsäkringen minska med en fjärdedel visar uppgifter från USA. Där har en del av tanken med medborgarkonton börjat tillämpas sedan 1996.

Timbro lanserade idag 7/9 tanken på hälsokonton eller vårdsparkonton. Förebilden är en amerikansk innovation från 1996 och kallas Health Savings Accounts (HSAs). En rapport skriven av Jacob Arfwedson presenterades vid ett seminarium idag och vissa idéer belystes i en artikel på Brännpunkt i SvD idag där även Timbros Thomas Idergard är medförfattare.

Tanken med vårdsparkonton är densamma som i medborgarkonton. Olika välfärdstjänster kan finansieras med försäkringar med hög självrisk som håller nere premierna. För att ha råd att betala självrisken vid mer rutinartade försäkringshändelser öppnas en sparplan med lånemöjligheter. Genom att sparandet i medborgarkonton kan användas för flera olika försäkringshändelser behöver inte sparandet bli onödigt stort.

HSAs har en självrisk (2008) på 1 100 USD per person och även ett tak för hur stora egenavgifterna kan bli på 5 600 dollar. Sparandet är avdragsgillt vid inkomstbeskttningen och är satt till lika högt belopp per år som självrisken. Tilläggssparande kan göras av personer som fyllt 55 år. Vid 65 år kan saldot på kontot tas ut varvid beloppet inkomstbeskattas.

Pengarna på vårdsparkontot kan användas för att betala rutinvårdsutgifter upp till självrisken, dvs patientavgifter, samt till sjukvårdsutgifter som inte täcks av försäkringen. Hur självrisken bestäms framgår inte. Men det rimliga är att kostnaderna för olika vårdtillfällen under en tidsperiod där självrisken träder in ändå är maximerade till taket för egenavgifterna. Vilken tidsperiod detta gäller är oklart.

Eftersom den amerikanska sjukvården lider av ett "övervårdsproblem" som delvis är en följd av att värdproducenterna riskerar att stämmas för felbehandling är alla incitament som bidrar till mer adekvat vård kostnadsbegränsande. En undersökning av RAND Corporation gällande perioden 1971-1982 gällande HMO-sjukvård och liknande visade att trots att HMO-medlemmarna vistades 39 procent mindre på sjukhus kunde inte någon sämre hälsoutveckling konstateras. Vissa bedömare gör tvärtom gällande att "en ökad konsumtion av olämplig vård var inte bara utan positiv effekt; den hade faktiskt negativ effekt" (s 15).

Liknande resultat kom fram vid en undersökning av McKinsey 2005. En analys av avgifterna indikerar att kostnaderna faktiskt skulle kunna vara lägre med HSAs. En sådan kostar 2 700 dollar - dvs 23 procent mindre jämfört med en traditionell arbetsgivarfinansierad sjukförsäkring (2005) som kostar 4 024 dollar eller 1 324 dollar mera. Det faktiska utfallet fordrar statistik över hur mycket självriskbetalningar som måste göras över åren.

För framtiden skulle en god del av de amerikanska sjukvårdsförsäkringsproblemen kunna lösas med en extraföräkring kallad Health-Status Insurance, antyder Arfwedson. Den täcker risken för högre premier i framtiden och tydligen också för sådana fall där man förlorar försäkringen pga arbetslöshet, skilsmässa eller annan bortovaro från arbetsmarknaden. Men partiet Demokraterna är ointresserat av dessa vägar att reformera sjukförsäkringen. De vill hellre övergå till ett mera europeiskt system med socialiserad försäkring kombinerad med prisregleringar.

Mot bakgrund av den svenska kostnadsutvecklingen som snart kommer att drivas på av demografiska skäl var också Lena Unemo från finansdepartementet och Jens Magnusson från SEB Trygg Liv inbjudna för att diskutera idén med hälsokonton. Men fråga är sannolikt ännu "prematur" som Magnusson uttryckte saken. Jag skulle personligen rekommendera en fortsatt teoretisk diskussion av hur ett system med sjukvårdskonton skulle kunna konstrueras för Sverige.

TILL SIST: Ytterligare 10 miljarder kr till kommunerna

Nu har budgetarbetet visat att det finns ett utrymme för att nästa år ge 10 mdr extra till kommunerna 2010 för att undvika uppsägningar i kommunerna. Nu förstår regeringen att de automatiska stabilisatorerna inte är så stabila, som jag påpekade 11 augusti. Någon långsiktig tilldelning är det inte fråga om som Sven-Erik Österberg fordrade.

Andra bloggar om: vårdsparkonton, hälsokonton, medborgarkonton, välfärdskonton, Timbro, sjukvård, sjukvårdsförsäkring, USAsjukvårdskostnader, välfärd, offentlig sektor, skatter, kommuner, automatiska stabilisatorer, arbetslöshet, kommunal ekonomi, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se