onsdag, september 23, 2009

Klimatmötet - fiasko trots att Sverige går före

För att trycka på andra länder att komma överens om utsläppsminskningar har Sverige frivilligt tagit på sig 40 procent. Men detta föregångsargument tycks inte fungera. Inte ens Reinfeldt nämner Sverige som föregångsland.

Huvudargumentet för att Sverige skall göra stora minskningar av koldioxidutsläppen och andra växthusgaser är inte att det skulle ge någon global effekt i sig. Därtill är Sveriges utsläpp för små. De utgör mindre än 0,2 procent av världens totala utsläpp. Nej, argumentet som Andreas Carlgren (C) och Miljöpartiet brukar komma med är att om vi deklarerar att Sverige skall minska utsläppen med 40 procent till 2020 kommer vi att bli ett föregångsland som andra vill ta efter.

Detta argument har ifrågasatts av svenska forskare. Nu kan vi dessutom se vad föregångsargumentet har för värde. Klimatmötet igår i FN-högkvarteret i New York blev ett fiasko. Att Sverige går före tycks inte ha haft någon effekt på Kina och USA och deras vilja att preliminärt deklarera en beredskap att göra utsläppsminskningar vid Köpenhamnsmötet som börjar den 7 december.

Ovanpå detta kommer att Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt var en av huvudtalarna vid klimatmötet. Tog han chansen att framhålla att Sverige går före? Han sade:

"The EU has pledged to make a thirty per cent reduction by 2020 as a part of a global agreement. That is more than anyone else has put on the table so far.

The international climate negotiations are at a critical juncture. I recognise that an ambitious climate policy has significant costs. That it will result in some sacrifices. But the cost of inaction will be far worse. And for some, it will be catastrophic."

Varför passade Reinfeldt inte på att säga att Sverige redan bestämt sig för en minskning med 40 procent? Och för att göra detta åtagande extra trovärdigt borde statsministern väl också ha exemplifierat kostnaden för Sverige med hur mycket av BNP per år detta kostar de närmaste 10 åren? Men ingen tycks veta ens ungefär hur mycket klimatpolitiken kostar i Sverige. Hur skall vi då kunna fordra att andra länder tar på sig kostnader som är okända?

Klimatpolitiken i Sverige tycks inte vara till för att kunna hålla fram Sverige som ett föregångsland. Vilket är då syftet med utsläppsminskningar som går längre och kostar mera än i andra, jämförbara länder?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

2 Comments:

At 23 september, 2009 15:49, Anonymous Anonym said...

I ett parlamentariskt jämviktsläge med 2 block kan marginalgrupper uppnå ett långt större inflytande än vad deras folkliga förankring motiverar.
Kan man gissa att syftet med att föreslå utsläppsminskningar som går längre än i andra jämförbara länder är att tillfredställa marginalväljar? Och alliansens taktik är då att gå så långt man kan för att så långs som möjligt politiskt döda frågan . De borgerliga alliansväljarna som ogillar ambitionen har ju ändå ingen stans att ta vägen.

Samtidigt har vi en massmediaelit som har ett stort inflytande över den nationella agendan vilket det är bekvämt att inte utmana. Och var den står i klimatfrågan kan knappas ha undgått någon.

/Eskil

 
At 23 september, 2009 17:53, Blogger magnus said...

Bra frågor.

Låt mig tipsa om en artikel av ekonomiprofessor Rognvaldur Hannesson i norska E24!, som jag just såg och tycks handla om hur radikalt minskade utsläpp är omöjliga utan dramatiskt fall i ekonomin. Hannesson menar att 90 procent av primärenergin är fossil och att förhandlingarna därför är bluff och skådespel.

 

Skicka en kommentar

<< Home