Vänstertrojkan vill ha balanserad budget?

Det är fel att staten ska låna, speciellt till skattesänkningar, menar de rödgröna. Har oppositionen blivit anhängare till den Österrikiska skolan inom nationalekonomin? Budgeten debatterades i Riksdagen.

Idag lade regeringen fram sin i stora drag redan offentliggjorda budget för 2010. Den debatterades nu på förmiddagen i Riksdagen (löpande smf i DN). Huvudinslaget var ett fjärde steg i jobbskatteavdragen med 10 mdr kr. Det blev en generalrepetition av nästa års valdebatt. Enligt finansminister Anders Borg blir skiljelinjen arbete eller bidrag. Hans inledningsanförande var ganska kraftfullt men argumentationen utsattes för en väl förberedd moteld från oppositionen.

Socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros gav återigen sken av att felet med regeringens politik var låntagningen - att statsbudgeten visar underskott. Men egentligen vände han sig mot att det var skattesänkningarna som finansierades med låntagning i enlighet med vad de rödgrönas partiledare skrev i en debattartikel i DN igår. Den redovisade en opinionsundersökning i denna riktning och rubriken var "Majoritet emot att låna till nya skattesänkningar".

Folkpartiets ekonomiske talesman Carl B Hamilton vände sig med skärpa mot "vänstertrojkans" syn på underskott i en lågkonjunktur. Han hävdade också att man inte kunde öronmärka vissa orsaker till underskottet - skattesänkningarna - och fördöma dem. Denna ekonomisk-politiska syn på underskottspolitiken tycks emellertid vara för svår för riksdagsledamöterna. Övriga tog enbart upp skatterna som en rättvisefråga och i viss mån argumentet att sänkningar är "dyra" jämfört med "satsningar".

Detta att regeringens skattesänkningar har en för socialister mindre tilltalande profil upprepades ett otal gånger. Uppenbarligen kommer detta att bli huvudattacken på regeringen i valrörelsen. Regeringsföreträdarnas motargument var att socialdemokraterna och de rödgröna under sin tidigare regeringsperiod minsann inte hade hade utjämnat inkomsterna. Får vi en tävling om vem som utjämnar bäst?

Även jobbskatteavdragets effekter diskuterades. Interna promemorior visar att syftet är att sänka reservationslönen. Detta är rimligtvis den huvudsakliga effekt på sysselsättningen som en skattesänkning för låginkomsttagare kan ha. Att folk i övrigt hellre skulle vilja fortsätta med bidrag om de inte får ett jobbskatteavdrag förefaller vara en försvinnande liten effekt. Men för en regering med socialistisk syn på fördelningspolitiken är det naturligtvis känsligt att erkänna att ökad sysselsättning skall åstadkommas genom fler lågavlönade jobb.

Ett sätt att komma åt både vänstertrojkans budgetsyn och fördelningspolitiska syn blev debatten om avskaffandet av arvsskatten. Den skulle ha förutsatt att man lånade till sänkningen och den gav en lättnad för miljardärer. Men hur detta med underskottsfinansiering kunde Borg inte få fram ordentligt. Hamilton antydde att det hade att göra med att överskottet 2005 berodde på pensionssystemets överskott. Vänsterns representant Ulla Andersson blev dock hårt ansatt när hon ställdes inför frågan "hur tänkte ni när ni skulle välja mellan att avskaffa arvsskatten eller förmögenhetsskatten?".

Den principiellt viktiga frågan är huruvida vänstertrojkan har influerats av den nationalekonomiska Österrikiska skolans syn på underskottsfinansiering av krispolitiken. En hel del av den amerikanska ekonomisk-politiska debatten bygger på "österrikarnas" synsätt. Både bland republikanerna och bland ekonomiska experter kan man se en influens därifrån. Eller är det så att det bara är fråga om oppositionell motsägelselusta med populistiska motiv?

Läs även andra bloggares åsikter om vänstertrojkan, statsbudgeten, Anders Borg, låntagning, skatt, skuldsättning, balanserad budget, regeringen, ekonomisk politik, stabiliseringspolitik, nationalekonomi, politik, ekonomi på intressant.se