Kinas utsäpp av växthusgaser tar 86 procent av ökningen

Den mest optimistiska prognosen för utsläppen betyder en ökning med 24 procent till 2020. Av den tar Kina hand om 21 procentenheter. Det beror på att Kina ökar sina utsläpp med ca 220 procent 1990-2020. Andelen går upp från 9,5 till 24 procent av världens utsläpp.

Det skall bli intressant att se om det blir ett meningsfullt klimatavtal i Köpenhamn på fredag. För att kunna bedöma de siffror som kommer att nämnas måste vi ha bakgrunden klar. Det gäller i synnerhet för Kina som inte hittills har utlovat några absoluta tal för sina utsläpp utan bara relativa i termer av sänkt "kolintensitet" i relation till BNP. Tyvärr redovisas nästan inga utsläppsfakta i massmedia. Vetenskapsjournalisterna ger ingen indikation på hur mycket utsläppen kan tänkas minska som följd av olika ambitioner i ett klimatavtal. Målen för 2020 tycks tonas ned till förmån för ett uttunnat resonemang om år 2050.

Jag skall här redovisa de fakta som jag kunnat vaska fram ur Sterns rapport, som jag skrev om i fredags, och ur den rapport som Stockholm Enviroment Institute gjort i samarbete med Chinese Economist 50 Forum. Den kom i förra veckan och har titeln Going Clean (pdf). Analysen är gjord med utgångspunkt från de totala utsläppen av växthusgaser (GHG) - alltså koldioxid, metan, N2O etc. Dessa utsläpp ligger något högre än för enbart koldioxid, vilket försvårar jämförelser av statistik för olika år. Men nedanstående jämförelse av enbart koldioxidutsläppen för USA och Kina i nedanstående diagram visar kraften i utsläppsökningen från Kina:


Från diagram 9 i SEI-rapporten kan man utläsa att GHG-utsläppen från Kina var ca 3,5 Gt år 1990, 4,5 Gt år 2000, 6,8 Gt år 2005 och 9,2 Gt år 2010. (s 16)

Om detta är jämförbart med Sterns siffror kan vi konstatera att han bedömer (optimistiskt) att Kinas utsläpp år 2020 kan bli 11,2 Gt, vilket innebär en ökning med 65 procent från 2005. Den minskning med 45 procent i termer av koldioxidintensitet 2005-20 blir i praktiken en ökning med ca 65 procent. Denna störande motsättning är inte något Nicholas Stern nämner i sin rapport.

Vi kan också konstatera att utsläppen av GHG från 1990 till idag (-09) ökat med 140 procent i Kina. Under samma period rapporterar Naturvårdsverket idag att de svenska utsläppen av GHG minskat med nästan 12 procent.

Vidare kan vi konstatera att Kinas utsläpp enligt Sterns bedömning kommer att öka under hela perioden 1990-2020 med 220 procent. Det är under denna period det sägs att IPCC kräver att i-länderna skall minska sina utsläpp med 25-40 procent.

Ett annat sätt att få perspektiv på Kinas utsläpp är att titta på andelarna olika år. Kina svarade då för 9,5% av de globala utsläppen år 1990 (dvs 3,5 av 37 Gt). I år blir andelen 18% (dvs 8,5 av 47 Gt). Och år 2020 har andelen stigit till 24% (11,2 av 46 Gt).

Dessa andelar kan jämföras med USA:s utsläpp. USA svarade år 1990 för 16,5% av de globala utsläppen av GHG (dvs 6,1 av 37 Gt). Idag svarar USA för 15% (7 av 47 Gt). Och 2020 blir USA:s andel med Sterns prognos 13% (dvs 5,9 av 46 Gt). Siffrorna är beräknade baklänges från Sterns rapport med början från 5,9 Gt.

Översikt för utsläppsandelar
i procent av globala GHG:

Land -> USA . . Kina
1990 . . . 16,5 . . 9,5
2009. . . 15 . . . 18
2020. . . 13 . . . 24
Andelarna är i procent av 37, 47 resp 46 Gt GHG

Av de till 2020 svagt minskande utsläppen tar Kina en allt större andel och USA en något minskande.

Vi kan också se hur Kina tar i anspråk nästan två tredjedelar av u-ländernas ökande utsläpp 1990-2020. År 1990 var andelen 49% av de globala utsläppen (inkl flyg o fartyg). Andelen för u-länderna stiger med Sterns prognos till 66% år 2020 (dvs 30,2 av 46 Gt). Av ökningen av u-ländernas utsläpp 1990-2020 med 12,2 Gt beror 7,7 Gt på enbart Kinas utsläpp - eller 63 procent.

U-ländernas utsläpp ökar alltså till 2020 med 12,2 Gt från nivån 1990 på 18 Gt, eller med 68 procent. Kina svarar för 43 procentenheter av denna ökning. (I-länderna minskar med 17 procent.)

Jämförelsen skulle också kunna göras med hur de globala utsläppen utvecklas 1990-2020. Dessa ökar från 37 Gt 1990 till 46 Gt år 2020, eller med 24 procent enligt Sterns prognos. Av denna ökning med 9 Gt tar Kina i anspråk 7,7 Gt eller 86 procent. Det betyder att Kina svarar för 21 procentenheter av 24 när det gäller globala utsläppsökningar av GHG 1990-2020. Men eftersom andra u-länder också ökar sina utsläpp ger inte denna jämförelse en fullständig bild.

Ovanstående beräkningar bygger på en optimistisk tolkning att de mest långtgående utfästelserna om utsläppsbegränsningar kommer att förverkligas. EU kommer sålunda att gå in för 30 och inte 20 procents minskning. Men ändå är det totalt sett inte fråga om en minskning. För 1990-2020 blir det en ökning och med 24 procent. Det är inte den bilden som förmedlats om vad ett lyckat klimatavtal i Köpenhamn skulle innebära. Måste inte Kina göra större begränsningar?

Läs även andra bloggares åsikter om Kina, FN, IPCC, klimatmål, utsläppsminskning, klimatmötet, COP15, Köpenhamnsmötet, växthusgaser, klimatpolitik, miljö, klimat, växthuseffekten, koldioxid, klimatförändring, klimatförhandling, politik på intressant.se