Varför fuskar klimatalarmisterna?

Climategate visar att även forskare kan fuska med sanningen - kanske inte bara inom CRU. Annars är det opinionsbildarna som fuskar tydligast: Greenpeace idag och Al Gore för några år sedan. Orsakerna går tillbaka till slutet av 1980-talet.

Nu när klimatmötet i Köpenhamn 7-18 december närmar sig bör vi ha i minne alla de oegentligheter som teorin om en av människan dominerad uppvärmning är belastad med. Generellt sett finns det både konstigheter inom vetenskapssfären och rent fusk inom opinionsbildningssfären.

Det grövsta fusket har mängder av opinionsbildare gjort sig skyldiga till när man hänvisat till data över global uppvärmning som bevis för mänsklig påverkan. Sällan hör man någon klargöra att detta i bästa fall är ett missförstånd. Det verkar snarare som alarmisterna är nöjda med att folk tror på växthusteorin och människans skuld av fel anledning.

Idag 30/11 skriver två företrädare för Greenpeace i Dagens Industri (Anders Hellberg och Martina Krüger) om "Sveriges satsning på kolkraft":

"Fredrik Reinfeldt har vid ett flertal tillfällen offentligt kritiserat Kina för landets utbyggnad av kolkraft. Det är en retorik som klingar falskt så länge Sveriges statliga energibolag Vattenfall tillåts göra samma sak."

Detta felaktiga resonemang har hörts vid ett flertal tillfällen de senaste veckorna och klimatalarmisterna gör inte mycket för att dementera det. Hur skall man kunna tro på något som alarmisterna säger när de använder så uppenbara fuskargument?

Tidigare har jag skrivit om hur man vetenskapligt försökt få bort den medeltida värmeperioden från temperaturstatistiken (21/10-09). Nu visar en färsk incident att det vetenskapliga manipulerandet varit satt i system. Denna incident går under beteckningen "Climategate" och består i ett illegalt avslöjande av ett ganska omfattande material av e-post och dokument från CRU (Climate Research Unit) vid det brittiska East Anglia-universitetet. Denna institution har försett IPCC med en hel del underlag.

Det finns uppenbarligen indikationer på ett rent vetenskapligt fusk i alarmistisk riktning som i första hand berör 10-12 forskare. Men det finns också belägg för att de agerat för att undertrycka publicerandet av ansatser som strider mot vad som länge kallades "konsensus" i klimatforskningen. Tidskrifter som övervägde att ta in förgripliga artiklar motarbetades bakom kulisserna. Professor Ingemar Nordin har skrivit en amper exposé om förfarandet på Newsmill 28/11.

Climategate som symptom på hur det står till inom världens klimatforskning ger också en förklaring till varför växthusteorin och koldioxidhypotesen försvarats på ett så auktoritärt sätt. Det är ju främmande för normal vetenskap men har i detta fall accepterats av mängder av politiker och opinionsbildare. Endast ett fåtal har öppet visat sin misstänksamhet. Det verkar som om det kunnat etableras en falsk "konsensus" med hjälp av utomvetenskapliga metoder. Opponenter har bemötts med osakliga argument och invektiv. Att påstå att motståndarna är "köpta av oljeindustrin" är helt enkelt ett sätt att fuska.

Två exempel på prominent fusk från en inflytelserik opinionsbildare och Nobel-pristagare är Al Gores påståenden om temperaturutvecklingen på lång och kort sikt. Han hävdade i sin bok och film att iskärnorna för 600 000 år visade att temperaturen följde koldioxidhalten när den i själva verket släpade efter uppåt 800 år. Och i boken (En obekväm sanning, orig 2006) hävdade han för de senaste 1 000 åren följande:

"Korrelationen (sambandet) mellan temperatur och koldioxidkoncentration under de senaste 1 000 åren - enligt de mätningar som Thompsons forskargrupp har gjort i sina isborrkärnor - är slående." (s 64)

Detta är så vitt jag förstår rent fusk. Någon sådan kort serie har Lonnie Thompson inte publicerat. Men det fantastiska är att Al Gore hänvisar till ett diagram i sin bok som bevis. Men detta diagram innehåller enbart en kurva för temperaturvariationerna de senaste 1 000 åren. Det "slående sambandet" med koldioxiden visas inte. Så okritisk är klimatdebatten att jag inte sett någon som ifrågasatt Al Gore trots att man bara behöver öppna hans bok för att kunna göra det.

Varför vill man då fuska? En del av opinionsbildarna ser chansen att införa ett nytt samhällssystem där den "omoraliska individualismen och konsumtionshysterin" får stryka på foten. Det är svårare att förstå varför en del forskare vill dra i samma riktning. En orsak är kanske att man alltför tidigt bestämde sig för att människans koldioxidutsläpp var orsaken till uppvärmningen. Jag skrev om detta i oktober.

Att man tidigt bestämt sig för att utse koldioxiden till boven i uppvärmningsdramat visar den uppfattning som FN:s klimatpanel hade om temperaturutvecklingen i sin rapport 1990. Vi ser i nedanstående diagram hur den cerisröda kurvan har en topp omkring år 1200 och en botten på 1600-talet. Temperaturökningen var sedan markant på 1700-talet och därefter nästan lika stor efter slutet på 1800-talet enligt IPCC 1990 (klicka på bilden för större).
Den mörkblåa kurvan (MBH) är från 1998 (Nature 392) och gjord av Mann, Bradley och Hughes, vilken IPCC publicerade i sin rapport 2001. Den orangea kurvan fanns också där och gjordes av Jones, Osborne och Briffa 2001. Den turkosa kurvan, som inte har formen av en hockeyklubba, är gjord av Moberg 2005 (Nature 433). Trots det har den använts av TV-meteorologen Pär Holmgren och klimatexperten Claes Bernes från Naturvårdsverket i deras AGW-betonade Klimatboken (bloggart 13/3-07).

Om man främst betraktar ceriskurvan från IPCC 1990 blir frågan hur man redan då kunde varna för att koldioxiden och övriga växthusgaser var orsaken till uppvärmningen under senare delen av 1900-talet. Det är ju uppenbart att med denna information om temperaturutvecklingen var läget i slutet av 90-talet inte varmare än på 1200-talet och därför kanske naturlig. Dessutom hade temperaturökningen pågått sedan slutet av 1600-talet och endast ca 20 procent av ökningen med 0,8 grader kunde rimligtvis ha orsakats av kolförbränningens tillväxt efter mitten på 1900-talet. Därtill skulle detta ha förutsatt att den naturliga temperaturökningen hade avstannat precis i samma veva som förbränningen ökade.

Temperaturdata som de förelåg 1990 ger alltså inte något egentligt stöd för koldioxidhypotesen. Ändå lanserades denna som den sannolika förklaringen till klimathotet. Detta verkar vara alltför väl tillrättalagt och snarare i enlighet med utomvetenskapliga politiska intentioner - t ex av den typ Stephen Schneider (IPCC) och Maurice Strong (Rio-ordförande) anklagats för. När man sedan pratat fast sig i koldioxidhypotesen blev det viktigt att försöka komma ifrån den första temperaturbeskrivningen som ju verkligen inte var något stöd när man betraktade den närmare.

Detta är min förklaring till att både forskare och en del opinionsbildare inte drar sig för att fuska med sanningen för att lägga skulden för uppvärmningen på den västerländska livsstilen: en blandning av förhastade slutsatser, prestige och en uppriktig motvilja mot konsumtionssamhället.

Läs även andra bloggares åsikter om climategate, klimathot, växthuseffekten, FN, IPCC, temperaturutveckling, uppvärmning, global warming, koldioxid, utsläppsökning, klimatpolitik, klimat, miljö, vetenskap, dolda motiv, Köpenhamnsmötet, politik på intressant.se