fredag, april 02, 2010

Kapitalisterna lindrade krisen - behöll anställda

Trots att industrins produktion minskade med 17 procent minskade de anställdas arbetstimmar bara med 11 procent. Var fanns de "giriga kvartalskapitalisterna" som bara tänker på vinster och bonusar?

Det finns en vida spridd uppfattning att finanskrisen, som i Sverige ledde till att exporten av bearbetade varor sjönk med 19,8 procent 2009, också ledde till att företagen snabbt avskedade arbetskraften i proportion till detta. I Konjunkturinstitutets marsrapport (pdf) finns emellertid en genomgång som visar att det var precis tvärtom.

Under den innevarande konjunkturnedgången har näringslivet till skillnad mot 90-talskrisen och IT-krisen behållit de anställda i stor utsträckning. Detta har resulterat i en statistisk minskning av produktiviteten tre år i rad, vilket framgår av nedanstående diagram:

De gråa staplarna visar förändringen av produktiviteten (dvs produktion per arbetstimme). När den streckade kurvan (timmar) ligger under den heldragna (produktion) ökar produktiviteten. Det gjorde gjorde den både i början av 90-talet och början av 00-talet. Men i dagens finanskris är mönstret det motsatta. Näringslivets produktion minskade med 6,7 procent och timmarna med 3,4.

Industrin drabbades hårdast av exportminskningen. Där sjönk produktionen med 17 procent 2009. Men antalet "arbetade timmar" minskade bara med 11 procent. De kortsiktigt tänkande "kvartalskapitalisterna" har alltså tänkt långsiktigt och ansvarsfullt. När uppgången kommer är det viktigare att ha folk på plats så att produktionen kan öka snabbt än att tänka på maximal vinst för stunden.

Hur kan det komma sig att helt motsatt bild av näringslivet präglat den svenska politiska debatten? Vänstern har lyckats få sin klassiska propagandabild av de egoistiska kapitalisterna att dominera. Detta har skett med benägen hjälp av regeringen som tagit flera chanser att "mucka gräl" med näringslivet och som envist angripit de "giriga" direktörerna och deras bonusar.
_ _ _
Nedan visas två tabeller med numeriska preciseringar av produktion och arbete:


Läs även förra artikeln: Offentliga sektorn expanderade under krisen 1/4.

Läs Ejnermarks kommentar. Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

4 Comments:

At 03 april, 2010 01:45, Blogger L. O. K. Ejnermark said...

Blanda päron och äpplen, hitta på moståndare och kör på! Så skapas sofistikerad sofism, tack för detta. :)

 
At 03 april, 2010 15:48, Blogger Danne Nordling said...

Kristoffer Ejnermark, ditt argument att bonusar är till nackdel för företagen och de anställda stämmer inte. Det verkar faktiskt vara så att belöningssystemen för industriföretagen nu har uppmuntrat företagsledningarna att se mera långsiktigt på företagens utveckling.

Det har till skillnad från tidigare blivit möjligt att ta en tillfällig vinstminskning i hopp om att den betalar sig på längre sikt när det finns anställda på plats då det börjar gå uppåt.

Indignationen över bonussystemen verkar vara mest propaganda och populism.
/DNg

 
At 04 april, 2010 09:45, Anonymous Johnny said...

Bra inlägg Danne.

"Hur kan det komma sig att helt motsatt bild av näringslivet präglat den svenska politiska debatten? Vänstern har lyckats få sin klassiska propagandabild av de egoistiska kapitalisterna att dominera. Detta har skett med benägen hjälp av regeringen som tagit flera chanser att "mucka gräl" med näringslivet och som envist angripit de "giriga" direktörerna och deras bonusar."

Precis så uppfattar jag situationen också. Det Nya Arbetarpartiet Moderaterna har som princip att inte "synas" med näringslivets toppar, utan Reinfeldt skall synas med offentlighetsanställda, vårdbiträden, sjuksköterskor, en och annan kvinnlig polis.

Hela politikergänget är numera vänster, de är för ett extremt högt skatteförtryck, den ofantliga sektorn, avveckla försvaret, förneka klimatbluffen,införa CO2 skatter ändå, samt förneka alla problem och kostnader med invandringspolitiken.

Det finns inget parti i Sverige idag som har en bra politik för varken arbetare (löntagare), entreprenörer och företag. Ingen som åtminstonde vill sänka skatteförtrycket till ex 20% på arbete (inkl arbetsgivaravgift), 20% på kapital, 20% på produktion och 20% på konsumtion och leverera en bra välfärdsstat där alla som vill har arbete.

De rödgröna med Mona Sahlin i spetsen är ju en katastrof för Sverige med avveckling av kärnkraft i stället för utbyggnad.

Reinfeldt och Borg är det tyvärr det bästa vi har att välja på idag.

 
At 04 april, 2010 22:52, Blogger Danne Nordling said...

Johnny, vi kanske har felbedömt kompetensnivån inom borgerligheten. Den klassiska inställningen till borgerligheten är att den borde vilja komma till makten på borgerlig politik. Men, hemska tanke, det kanske är så att dagens borgerliga företrädare funnit att de inte har kompetens att föra fram borgerlig politik på ett sätt som tilltalar väljarna.

Vad gör man då man finner sig vara otillräcklig för sitt uppdrag? Ja, inte avgår man. Istället gör man en "triangulering" och anammar motsidans politik fast man kallar den borgerlig. Det lyckades med en hårsmån i förra valrörelsen. Därefter har de borgerliga legat under katastrofalt mycket och ibland litet mindre mycket.

Beror det på den grundläggande politiken eller på dagsaktuellt sjabbel? Det kan vi inte veta säkert. Men om det blir valförlust för regeringen i höst kommer kraven på en utvärdering av politiken. Dessutom kommer ett antal av de ansvariga att ställas inför rättarting. Kan Reinfeldt sitta kvar? Borg har sagt att han lämnar. Olofsson sitter löst (är Carlgren bättre?). Rimligtvis sitter också Hägglund löst. Björklund är ny men i dagens förtroendeundersökning i AB förlorar han stort.

En valförlust riskerar att bli borgerlighetens Waterloo.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home