Den ekonomiska politiken kan utvärderas med hjälp av KI
Regeringen har lyckats med sin ekonomiska politik. Även utanförskapet har minskat sedan 2006 trots finanskrisen: ohälsa har minskat med 161 000 personer och arbetsmarknadsersättningar inkl socialbidrag med 6 000. Socialdemokraternas strategi har spruckit.
Konjunkturinstitutet kom igår 1/9 med en optimistisk bedömning av Sveriges ekonomi där tillväxt och sysselsättning reviderats upp. Det var därför inte lätt för Thomas Östros att kritisera finansminister Anders Borg i Studio Etts debatt igår eftermiddag. Upplägget för Socialdemokraterna att attackera regeringen för ekonomisk vanskötsel eller rentav illvillig förstörelselusta ser ut att misslyckas.
Några fakta i rapporten från KI (pdf) förtjänar att kort refereras i sidordning:
De svaga statsfinanserna i världen bedöms resultera i en finanspolitisk åtstramning inom OECD-området med 1 procentenhet av BNP 2011 (s 22). För Sverige, med ett underskott i statsbudgeten på 0,7 procent i år, förutses en stimulans på nästan 1 procentenhet för nästa år varav hälften (13 mdr kr) aviserats i alliansens valplattform. För USA blir åtstramningen 1,5 procentenheter 2011 enligt KI (jfr 0,5 pe enl SEB). Risken för en "dubbeldipp" i USA ökar enligt min bedömning. KI är bekymrat men inte oroat.
Den kalenderkorrigerade tillväxten av BNP blir bäst i år för Sverige (4,0 %) jämfört med alla andra OECD-länder som KI redovisar (snitt 2,5 %). Kanada noterar 3,4 procent, Tyskland 3,2 och Frankrike o England 1,6 samt euroområdet 1,2 (s 27).
Sysselsättningen internationellt redovisas enbart i ett diagram. Men man kan se att Sverige ligger högt över USA om utvecklingen jämförs med utgångspunkt från 1:a kvartalet 2008. Index ligger på 98,6 mot USA på 94,7. Japan ligger på 97,2 och euroområdet på ca 97,5. Sverige har också klart högre sysselsättning än 1:a kvartalet 2007 (s 23).
Försörjningsbalansen för Sverige redovisas i en tabell på sidan 46. Exporten ökar med 10,4 procent i år och med 7,4 procent nästa år. Bytesbalansens överskott är 6,2 resp 6,5 procent av BNP.
Offentlig konsumtion har inte skurits ner: Den ökade 1,7 procent förra året och ökar nu med 1,8 procent i år och 1,3 nästa år.
Hushållens reala disponibla inkomster ökade under krisåret 2009 med 0,9 procent. I år blir ökningen 1,9 procent och nästa år 3,1 procent (s 48).
Investeringarna i Sverige föll mera under krisen än i omvärlden (utom Finland). Men nu förutses återhämtningen ske snabbare och starkare i Sverige (s 54).
Antalet arbetade timmar i den kommunala sektorn har minskat något. Men detta beror på "en förflyttning av kommunal verksamhet från kommuner och landsting till privata aktörer" . De kommunalt finansierade arbetstimmarna förutses öka 2011 till en nivå som överstiger nivån 2007/08. Dock har det skett en liten minskning 2009 (s 73). Detta indikerar en alltför stram finanspolitik.
Varslen om uppsägningar har sjunkit till normal nivå 2010. Antalet lediga platser ligger på en vanlig nivå för slutet av 90- och början av 00-talet men är inte lika högt som under högkonjunkturen före krisen (s 74).
Sysselsättningsgraden för personer 16-74 år är i år lika hög som 2004 0ch 2005 (ca 74 %). För 2012 förutses den bli lika hög som 2006 (75 %). Under andra hälften av 90-talet låg den flera år på 72 procent och därunder (s 75).
Arbetslösheten ökade på grund av krisen till 9 procent under ett kvartal 2009. Men den steg inte till 12 procent som noterades under senare delen av 90-talet. Tidigare prognoser som låg nära dessa tal uppfylldes aldrig. För 2012 förutses 8 procents arbetslöshet, viket även noterades för ett par kvartal 2004 och 2005 (s 76).
Skattetrycket sjunker från 47,2 procent av BNP år 2009 till 46,8 i år och 45,7 procent nästa år (s 103).
Utanförskapet definierat som antalet personer (omräknat till helårsekvivalenter) ökar 2010 från 862 000 förra året till 885 000 i år. År 2011 sjunker antalet igen till 857 000 (s 106). Men jämfört med utgångspunkten 2006 på 1 053 000 personer i utanförskap har regeringen trots finanskrisen lyckats med sitt främsta mål. Utanförskapet har i år minskat med 168 000 personer och nästa år med 196 000 - dvs med 16 resp 19 procent.
Även delposten 'personer med a-kassa eller i arbetsmarknadsprogram' har minskat jämfört med 2006. Antalet var då 331 000 mot 317 000 i år och 314 000 år 2011. Inte ens om man lägger till ökningen av socialbidrag med 8 000 åren 06-10, som sannolikt är arbetsmarknadsbetingad, medför det en absolut ökning (det är fortfarande en minskning med 6 000 personer ).
Socialdemokraternas strategi att inte låtsas om finanskrisen och istället påstå att regeringen misslyckats med sitt främsta mål ser ut att ha gått i putten. Trots finanskrisen har regeringen lyckats minska båda typerna (ohälsa resp arbetsmarknadsrelaterat) av utanförskap (161 000 resp 6 000).
Läs även andra bloggares åsikter om val 2010, valet 2010, val2010, regeringen, Socialdemokraterna, ekonomisk politik, utanförskap, arbetslöshet, sjukskrivning, socialbidrag, förtidspension, sysselsättning, underskott, skattetryck, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: nationalekonomi
posted by Danne Nordling @ 03:13
5 comments
5 Comments:
Danne:
Varför berättar du inte att förtida uttag av ålderspension har fördubblats.
Varför berättas inte att dom som var deltidssjuka då tiden var ute (stupstocken) fick meddelande om att gå och söka sig ett heltidsjobb som inte ens friska hittar, eller fortsätta att jobba deltid men att då inte bokföras i kolumnen 'ohälsa', utan helt plötsligt finnas i 'frisk' kolumnen.
Lika i a-kassan, deltidarna jobbar kvar på sin deltid o avbokas från arbetsmarknadsersättningskolumnen.
Ett fattiggörande kan man väl kalla det.
2000 i månaden enl. AMS överförs till FAS3 som kan räknas i lite olika kolumner, dock aldrig som arbetslösa.
Du o många skriver 'finanskris'.
det var väl en 'bubbla' före.
Och då 'bubblan' rätas ut till det normala kallas det kris!
Jo du skriver att 'utanförskapet' minskat TROTS att andelen sysselsatta minskat !!!
DÅ ökar andelen INTE sysselsatta.
Du säger ju att den minskat.
Var är resten av folket då.
Jo i det jag ovan beskriver.
I 'fattiggörandet´'.
Nils Lindholm, förtida uttag räknas inte med av KI och är en liten post som kanske inte kan ses som relevant när någon form av "utanförskap" ska uppskattas.
De socialpolitiska regelsystemens i vissa fall klantiga utformning är inte en del av den ekonomiska politiken. Alla oförsynta behandlingar av försäkringstagarna är ett misslyckande. Men misslyckandet kan vara begränsat eller generellt. Har du underlag för att hävda att misslyckandet är allomfattande?
I en utvärdering är det relevanta att se effekterna av bubblor och obalanser på ekonomin under det akuta skedet och det kallas "finanskrisen".
(15:01) Jag ser inte att jag skrivit att utanförskapet minskat trots att andelen sysselsatta minskat. Regeringen utlovade inte att höja sysselsättningsgraden utan att minska sådana kategorier som sjukskrivning och förtidspension. Det har regeringen lyckats med och det med råge.
Till detta kommer att det 2006 fanns 199 000 personer med arbetslöshetsersättning mot 146 000 år 2010 (minskning 53 000).
/DNg
Sista stycket i ditt svar?
En kul grej är då att a-kassan har minskat fastän arbetslösheten har ökat med 50% !!
Ingen 'ny-inträdd' har ju rätt till a-kassa i någon form.
Och dom som tar ålderspension inte har rätt till a-kassa dom heller.
Så det borde då max finnas 100-tusen som enbart har 'rätt till' soss.
Alltså alla som går ut skolan men inte får ett jobb att kvalificera in i a-kassan med.
Det tar ju 1-år.
jag utgår från att KAS räknas som a-kassa.
Längst upp skriver du clip{
"Även utanförskapet har minskat sedan 2006 trots finanskrisen: ohälsa har minskat med 161 000 personer och arbetsmarknadsersättningar inkl socialbidrag med 6 000."
}
Jo det är KI du refererar.
Folk som lever på a-kassa har minskat ganska kraftigt enligt KI. Arbetslösheten har inte minskat lika kraftigt. Antalet inskrivna på arbetsförmedlingen i juli 2010 var 241 000 (senaste uppgift). Jämfört med juli 2006 var det nästan 4 000 färre (244 512).
Du har nog rätt i att fler inte kan kvalificera sig för a-kassa eller KAS och därför inte kommer med i KI:s statistik.
Jag har använt KI:s statistik över bidragsförsörjda sedan början av 00-talet då mätningarna lades upp av SCB som ett uppdrag från regeringen. Min tro är att detta sätt att mäta varit mest relevant för den något diffusa debatten om "utanförskapet".
Det som är viktigt att mäta är de grupper som får bidrag och därför har svagare incitament än de som enbart är anmälda vid förmedlingen eller de som endast anger en subjektiv uppfattning om arbetslöshet i en telefonenkät.
Om ungdomar får större svårigheter att få jobb och kvalificera för a-ersättning borde detta på något sätt beaktas i statistiken.
Den grundläggande frågan för en utvärdering av regeringens politik är dock att se hur det gått med jobbpolitiken utanför de effekter som den internationella finanskrisen genererat. All arbetslöshet kan inte anses vara följden av regeringens politik.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home