Weidelich är ganska orutinerad mot Borg

Socialdemokraterna får svårigheter om Waidelich inte kan komma över sin retoriskt orutinerade debattstil. Mismatch var inget som Borg hade svårt att hantera i riksdagsdebatten.

Det var ekonomisk debatt i Riksdagen i dag när vårbudgeten lades fram av finansminister Anders Borg (DN). Här presenterade regeringen principförslag om ett femte jobbskatteavdrag, höjda brytpunkter, sänkt skatt för pensionärer, halverad restaurangmoms och en hel del annat (sammanfattning, DN). Men debatten kom i sak att handla om mismatch på arbetsmarknaden.

Socialdemokraternas nye ekonomisk-politiske talesman Tommy Waidelich inledde sitt anförande med att erkänna att det går bra för Sverige. Vi drabbades hårdare av nedgången på grund av vårt stora exportberoende och det leder nu till att vi också får en snabbare uppgång än andra. [En helt annan linje än den som drevs av Thomas Östros.] Därefter förlorade han sig i en historieskrivning om hur Socialdemokraterna tillsammans med Centerpartiet hade sanerat Sveriges ekonomi.

Waidelich omnämnde närmast pliktskyldigast att regeringspolitiken spricker genom att klyftorna växer, att cancersjuka behandlas ovärdigt i sjukförsäkringen, att barnfattigdomen växer. Det som var hans huvudbudskap var istället att arbetsmarknaden fungerar dåligt. Han tog där upp att vi har massarbetslöshet (nästan 400 000 personer) samtidigt som 7 av 10 företag enligt Svenskt Näringsliv rapporterar om svårigheter att rekrytera nya anställda. Dessutom rapporterar ett av fem företag att de tackat nej till order pga arbetskraftsbrist. Vi har [det som SN kallat] mismatch på arbetsmarknaden. Det leder till växande obalanser enligt Waidelich.

Sakligt har Waidelich naturligtvis ett starkt argument. Bristande matchning är ett problem även om SN inte tar upp detta i sin kommentar. Senare i debatten menade Carl B Hamilton (FP) att detta berodde på att uppgången kommit så snabbt och att problemen skulle lösas på några kvartal. Men Waidelich hävdade att regeringen dragit ner på utbildningen och saknade en "efterkrispolitik". Han medgav dock att det skulle gå att klara att komma ned till en arbetslöshet på 5 procent om mismatchningen kunde klaras. Det räcker inte enligt Waidelich. Målet är "full sysselsättning" och inget annat - en sakligt svårförsvarad ståndpunkt.

Nu står Sverige enligt Waidelich inför två problem som Socialdemokraterna ska lösa: mismatchningen och de stora pensionsavgångarna inom vårdsektorn om 3-4 år. Men han kom inte med några konkreta förslag till åtgärder. Det var genomgående i debatten. Waidelich hänvisade till vårmotionen om ett par veckor, till motionerna efter höstbudgeten och till den skatteöversyn som S har påbörjat och som kommer att redovisas om ett och ett halvt år.

Anders Borg replikerade med en skur av frågor om Socialdemokraternas skattepolitik. Problemen med mismatchningen skulle inte lösas av att bensinskatten skulle höjas, bidragen höjas och gammal Ams-politik från 70-talet introduceras. "Man hör i bakgrunden mullret från cementblandarna som betonghäckarna inom socialdemokratin nu drar igång." Detta bildspråk hör naturligtvis inte hemma i en strikt saklig debatt men det är sådant som livar upp en annars ganska tråkig debatt.

Tommy Waidelich replikerade i sin tur och skulle nu för första gången demonstrera hur han hanterar ett oförberett inlägg. Det gick inte så bra. Hans svar var en ganska osammanhängande upprepning av de tidigare argumenten: mismatch, 7 av 10 har svårigheter, skatterna kommer i höst, torftig arbetslinje, jaga sjukskrivna, ungdomar ska komma snabbt i arbete, arbetsmiljöförbättringar och rätt till heltid. Dessutom framhöll han att det inte finns någon skillnad i synsätt mellan honom och Håkan Juholt.

Därefter gick debatten i stå. Borg upprepade "mullret från cementblandarna" och Waidelich menade att Riksbanken skulle tvingas höja räntan i förtid vilket skulle sänka tillväxten. Det svarade Borg inte på.

Efter detta kom Mikaela Waltersson (Mp) med ett anförande som började med kärnkraftsolyckan i Japan. Debatten blev ointressant.

Det avgörande med början av den ekonomiska debatten är hur Waidelich klarade sig. Han är varken en retoriker eller en pedagog. Styrkan är att han inte har Östros' arroganta attityd. Och han tar inte chansen att moralisera särskilt mycket över "ökande klyftor" så som Östros och även Mona Sahlin gjorde på sin tid. Sina sakståndpunkter har han svårt att formulera på ett slagkraftigt sätt. De kan framstå som alltför tekniska för den vanlige lyssnaren. Dessutom har han inte tillräckligt mycket saklig kritik mot regeringens politik för att han ska uppfattas som en tung aktör.

Om Waidelichs orutinerade sätt att debattera och framträda blir bestående får Socialdemokraterna enligt min bedömning beaktansvärda svårigheter i framtiden. Waidelich är inte bättre än den kunnige Östros även om han verkar vara trevligare i sitt personliga sätt.

Andra bloggar om: Waidelich, Anders Borg, regeringen, Socialdemokraterna, debatteknik, mismatch, nya jobb, arbetslöshet, ekonomi, politik på intressant.se