Blir det höjda skatter i USA mot underskottet?
USA går inte i konkurs den 2 augusti. Frågan gäller nedskärningar och skattehöjningar på 0,4 biljoner USD per år det närmsta årtiondet. Hur mycket blir det av varje med tanke på presidentvalet 2012?
Snart får vi veta hur president Barack Obama och republikanerna tänker sig att första steget i budgetsaneringen i USA ska se ut. Obama har satt en gräns till söndagen, men vad har han för sanktioner om republikanerna och demokraterna inte är färdiga med "en plan" för hur turerna ska se ut inom denna snäva tidsram? Egentligen skulle USA ha ställt in betalningarna redan den 16 maj då taket för den federala låntagningen på 14 294 USD uppnåddes. Men finansministern Tim Geithner kan genom vissa tekniska manipulationer av kredithanteringen hålla skutan flytande ytterligare en tid. Den uppges nu gå ut 2 augusti mot början av juni tidigare.
Den amerikanska räntemarknaden är inte orolig (di) . Någon konkurs eller inställelse av betalningarna tror man inte på. Rimligtvis kommer parterna att kunna komma överens på något sätt. Sakfrågan att den federala budgeten på 3,8 bnr USD går med ett underskott på 1,5 bnr som inte utan vidare kan elimineras har hamnat i skymundan. Taket för statsskulden måste höjas. Frågan är bara hur de närmaste åtgärderna i budgeten ska se ut för att man ska komma överens.
Det finns fyra komponenter att spela med i de pågående förhandlingarna: sociala nedskärningar, nedskärningar av försvaret, skattehöjningar för "de rika" och mer allmänna skattehöjningar. I april försökte teapartyrörelsen förmå republikanerna att få igenom sociala nedskärningar på 3,8 bnr USD (bloggart 20/4-11). Obama har talat om nedskärningar på en biljon USD och om ytterligare fyra bnr spå tolv år men senare. Nu tycks man vara enig om en ram på 4 bnr USD på tio år och spelet gäller fördelningen på de fyra komponenterna och då med tanke på presidentvalet 2012.
Min bedömning är att allmänna skattehöjningar - t ex en federal moms på några procent som skulle ge ca 0,3 bnr/år - inte är möjliga. Obama kan inte vinna ett återval med ett sådant förslag. Däremot kan republikanerna hoppas att deras krav på sociala nedskärningar går hem i teapartyrörelsen och medför att Obamas väljare blir nedslagna och stannar hemma. Därför kan demokraterna fordra att nedskärningarna delvis görs på försvaret vilket istället skulle nedslå republikanerna.
Den intressanta punkten är skattehöjningar för "de rika" som Obama tidigare pläderat för. Kan republikanerna vinna på att motsätta sig ett sådant inslag? Det är en fråga för korrespondenterna på plats att svara på. Från svensk horisont är erfarenheterna av "värnskatten" sådana att det är en valvinnare. Men svenskarna verkar å andra sidan vara mer avundsjuka än amerikanerna. I USA verkar många marginalväljare tro att de snart kan tillhöra denna grupp som får högre skatt. I så fall förlorar Obama på ett förslag om höjda skatter.
Görs det inga opinionsundersökningar om inställningen till skatterna som kunde rapporteras? Svårigheterna att komma överens tyder på att Obama tror att detta med höjda skatter är en vinnande fråga ("inkomstförstärkningar" accepteras, DN). Republikanerna håller emot i det längsta. Presidenten borde ha tidigt lagt fram en plan på nedskärningar av försvaret som han nu skulle ha kunnat erbjuda att lindra i utbyte mot skattehöjningar. Eller är sådant taktiserande honom främmande?
Republikanerna borde ha något sakligt stöd för att höjda skatter enligt Obamas modell skadar investeringar och tillväxt, vilket innebär att alla förlorar på dessa. Annars framstår republikanerna som ett rent intresseparti för de rika. Men om tillräckligt många i mitten tror att de också kan bli rika kanske det räcker?
DN rapporterar om en tillfällig nödlösning som skjuter upp problemet.
Läs även andra bloggares åsikter om lånetak, statsskuld, USA, federala budgeten, budgetunderskott, nedskärningar, skattehöjningar, Barack Obama, republikanerna, skatt, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skattepolitik aktuellt
posted by Danne Nordling @ 23:09
5 comments
5 Comments:
Som ”korrespondent på plats” kan jag intyga att du har helt rätt att svenska perspektiv stämmer inte alls in på USA. I Sverige måste ju skattesänkningar smygas på folk utan att de märker det!
Det stora problemet med skattehöjningar på ”de rika” är dock att de inte löser problemet. De rika är vare sig tillräckligt många eller tillräckligt rika för att komma ens i närheten av de belopp som behövs, och mycket av deras inkomster kommer från värdepappersförsäljning där de naturligtvis har stor diskretion om de alls vill sälja. Obama vill tydligen definiera ”miljonär” som en ogift som tjänar mer än $200000/år, vilket är en hygglig inkomst men knappast vad vanligt folk skulle kalla ”rik”. Ett barn i college kostar lätt $60000 bara i avgifter.
Problemet är det sanslösa spenderandet och den enda lösningen är nedskärningar. Det federala pensionssystemet är extremt generöst. Man kan få full pension efter ett ringa deltagande i arbetslivet och den höjning av pensionsåldern för fullt belopp från 65 till 67 år, som skrevs på av Reagan 1983, är ännu bara halvvägs genomförd, och kommer att vara fullt i kraft först 2027. USA har 11 hangarfartygsgrupper – inget annat land har något fullt jämförbart och de som har något ens i närheten jämförbart, UK och Frankrike, skall ju föreställa vara våra vänner! Stora besparingar är möjliga utan att nämnvärt minska förmågan att hantera dagens konflikter.
Så nog finns det besparingsmöjligheter... och inte bara på pensioner och försvar. I ett par sekel har kongressen sett som sin främsta uppgift att ”bring home the bacon”.
Såg just på CNN där men redovisade en oppinionsundersökning. 67 procent höll på (d) förslag med både skattehöjningar och sparande.
En genomsnittlig amerikan med en årslön på 60 000 dollar betalar både federala och delstatlig skatter.
Vad gäller skattenivån ligger dn på 11 700 dollar eftersom det är mängder av avdrag.
Att höja skatterna för de så kallade rika måste självfallet konkretiseras
Det lär inte betyda så mycket för att minska det gigantiska budgetunder-skottet.
Det har drag av populism över sig.
Tiden är knapp.
Sannolikt blir det en höjning av skuldtaket, som Obama får ta ansvar för.
Han vill inte ha alltför drastiska budgetnedskärningar eftersom han tror att han då förlorar sitt presidentskap.
Man skyller allt på Bush, men är det ändå inte så att statskult och budgetunderskott kraftigt ökat under Omamas tid vid makten?
Lars, jag undrar i vilken utsträckning amerikanska politiker är intresserade av att "lösa problemet"? Är det inte fråga om att positionera sig i god tid före presidentvalet som är det viktigaste? Då gäller det att ge de egna marginalväljargrupperna så mycket positivt som möjligt samtidigt som man svärtar ner motståndaren.
Här i Sverige får vi intrycket av att "spenderandet" främst är en följd av Obamas krispaket och inte ett strukturellt problem. Jag vill minnas att Obama i sitt tal i våras pekade på hur liten del av den federala budgeten som han verkligen kunde påverka. Han vände sig därför mot besparingsivrarna med att det skulle gå ut över Medicare (sjkv f äldre).
Ante, det blir nog skattehöjningar i den meningen att en del kryphål i företagsbeskattningen blir mindre. Även detta ses tydligen som negativt av republikanerna. Den avgörande frågan är om Obama får igenom skattehöjningar för "de rika". Det avgörs av huruvida republikanerna blir impopulära av att försvara "de rika" vilket inte verkar vara säkert. Det behövs kanske mer detaljerade opinionsundersökningar.
Per Fredö, en sammanlagd inkomstskatt för en hyggligt avlönad amerikan på 20 procent ser litet ut för oss svenskar. Men det är mycket som måste betalas med avgifter istället.
Budgetunderskottet är till betydande del strukturellt och kommer inte att försvinna när arbetslösheten blir liten. Höginkomsttagarna kan inte betala så mycket skatt att det har en avgörande betydelse för underskottet. Syftet med Obamas politik är detsamma som med den svenska värnskatten - symbolpolitik.
Det måste bli en höjning av skuldtaket, i varje fall om det kaos som annars hotar kommer att skyllas på republikanerna. Men Obamas lösa prat att hans tålamod var slut och att partierna fick två dagar på sig att lägga fram en plan tycks inte ha haft någon grund. Det är inte bra för presidentens auktoritet, men jag har inte sett något om vad han skulle ta till i sanktionsväg när de inte lyder.
Sannolikt utvecklades ett strukturellt underskott under Bush som har fortsatt att öka under Obama. Ovanpå detta har ett krisbetingat underskott lagts till. Därför ser det nu mörkt ut för USA på längre sikt. Men då är inte Obama president även om han blir omvald nästa år.
/DNg
Det spel om skuldtaket som vi ser i DC just nu är naturligtvis förberedelser för valet nästa år. Obama har ju sagt att han kommer att ge ett veto mot en ”liten” överenskommelse som skulle lösa krisen just nu, men kräva ytterligare en höjning av taket före nästa val. Han vill naturligtvis inte påminna väljarna nära valdagen – GOP vill gärna påminna dem!
Var det egentliga skuldtaket finns, när långivarna inte längre vill köpa amerikanska papper, vet väl ingen. Även om det nås kan ju Bernanke ”trycka” nya pengar och köpa... och sedan inflatera bort skulden. Och för all del, det var ju inte så många månader sedan Grekland kunde sälja skuldpapper – köparna kan inte vara särdeles kräsna!
Skicka en kommentar
<< Home