Det gåtfulla motståndet mot globaliseringen knäcktes för tio år sedan

Ytterst vill antiglobaliseringsvänstern ha högre skatter som finansierar större bidrag till u-länderna. Liberalerna vill istället ha ökad frihandel så att de fattiga länderna själva kan arbeta upp sitt välstånd. Det är uppenbart att vänstern hade fel. Men våldsextremisternas agerande dolde sakfrågorna.

Det har i dagarna talats mycket om Göteborgskravallerna den 15 juni 2001. Timbro har gett ut en liten bok med titeln Globaliseringens triumf? 10 år efter Göteborgskravallerna med bidrag från elva olika författare - bl a Lars Leijonborg, Johan Norberg och Maria Rankka. Redaktör är Eva Cooper. Den släpptes vid en "segerfest" på Timbro igår.

Boken spänner över vida fält och blir därför något svåröverskådlig om man vill försöka förstå vad globaliseringsmotståndet gick ut på. Det framstår som något gåtfullt att det skulle finnas en så stark opposition mot ett toppmöte inom EU. Vad var det för livsviktig fråga som man ville påverka? Fanns det något beslut som den mera verserade opinionen ville förhindra?

Den militanta rörelsen ville inte driva politik. Den ville segra. Och segern skulle vara att EU-mötet med deltagande av USA:s president George W Bush skulle avbrytas. Sannolikt hade denna strategi inte något vidare syfte än att manifestera ett starkt motstånd mot EU, USA, WTO, frihandel och nyliberalism. Denna strategi gick igen från Seattle och Genua.

Den mera verserade rörelsen hade organisationen Attac i spetsen, som i Sverige hade bildats vid årsskiftet 2000/01. Namnet är en akronym för införandet av en s k Tobin-skatt. Det är en internationell skatt på finansiella betalningar mellan länderna. Syftet var att få pengar till u-hjälp som dessutom skulle åtföljas av skuldavskrivning (konkurs?) för u-länderna.

Attac hade för tio år sedan 5 000 betalande medlemmar. Nu sägs det finnas 500 kvar. Min teori är att namnet Attac associerade till militanta aktivister som t ex krossade skyltfönster på Avenyn inför TV-kamerorna. Det dåliga namnvalet inbjöd alltså till att det blev lätt att ta avstånd från allt vad antiglobalisterna, dvs den mera tydliga vänstern, stod för. Försöken att från Janne Josefssons sida att uppbåda en generell vänsterkritik mot det borgerliga samhället med hjälp av hets mot polisens hårda agerande misslyckades. Polisen fick ett nettotal på +38 och de militanta ett nettotal på -73 (de mindre militanta -28) i en efterföljande SOM-undersökning (differensen mellan gilla och ogilla).

Ytterst förefaller det som om en del av antiglobalisterna i själva verket var kryptoprotektionister. De lät sig villigt utnyttjas för att sätta stopp för mera frihandel som skulle hota vissa näringar och jobben i dessas företag. Naturligtvis är det lätt för en vagt vänsterinriktad person att vända sig mot mera frihet - även om det då handlade om en så abstrakt och komplicerad fråga som internationell handel.

I boken redogör Jacob Lundberg för hur mycket bättre det blivit i världen och för u-länderna genom liberaliseringen av handeln och internationaliseringen. Jag skrev en artikel om detta 20/5-10. Detta är en följd av ökad frihandel och sänkta tullar, vilket framgår av Fredrik Erixons uppsats i boken.

Kanske vi i globaliseringsdebatten har sett en global variant av den svenska debatten om arbete kontra bidrag. Vänstern vill att de fattiga länderna ska hjälpas med högre skatter som ska bekosta större bidrag. Liberalerna vill att de fattiga ska få hjälp genom att hinder för arbete, handel och arbetsspecialisering reduceras så att de själva kan arbeta upp sitt välstånd. Därför framstår vänsterns förordande av ofrihet som vägen till välstånd som reaktionär.

Genom att den allmänna vänstern släppte in maskerade demonstranter i Göteborg i sina demonstrationer gjorde man ett präktigt självmål. Det är litet synd att våldsextremisternas agerande ledde till att globaliseringsvänstern knäcktes. Det hade varit bättre om dess idéer skulle ha kunnat besegras av den faktiska utvecklingen i världen.

Läs även andra bloggares åsikter om globalisering, Göteborgskravallerna, globaliseringsvänstern, frihandel, protektionism, Tobinskatt, u-länder, fattiga, världskapitalism, socialism, arbete, bidrag, ekonomi, politik på intressant.se