tisdag, juni 21, 2011

Redovisa skatterna och hur de används!

Ett grundläggande demokratiskt informationskrav är att medborgarna får veta hur mycket de totalt betalar i skatt och vart pengarna går. Vita Huset har börjat med en redovisning på sin hemsida. Men den svenska regeringen gör ingenting.

USA:s president Barack Obama har sett till att Vita Husets hemsida från 18 april har en länk till en funktion som bryter ner skatteintäkternas användning om man matar in vad man betalt i skatt. Det skriver professor Lars Jonung i en kolumn i DN idag med rubriken Visa vart skatten går. Han påpekar också att den svenska regeringen, trots mycket högre skatter, inte har någonting motsvarande på sin hemsida.

Än så länge har Obama bara en redovisning av den federala sektorn. Den omfattar varken alla skatter eller alla utgifter. För att väljarna ska kunna ta ställning till politiken på ett demokratiskt tillfredsställande sätt är det väl rimligt att de styrande gör ett försök att om möjligt innefatta alla skatter och utgifter i redovisningen? Det gäller både USA och Sverige och även andra länder. Men en sådan redovisning är inte enkel att utföra.

Först borde de styrande visa upp vad en vanlig löntagare normalt betalar i skatt. Det kan göras på ett standardiserat sätt i enlighet med vad nobelpristagaren Milton Friedman föreslog redan på 1960-talet. En del skattebetalarföreningar i olika länder har försökt räkna fram denna s k skattefridag - dvs den dag årets skatter är betalda. Det är en konkret illustration till hur hög skatten verkligen är.

För att kunna jämföra med tidigare år måste man bestämma vilken lön som är typisk för en vanlig löntagare. I Sverige använder Skattebetalarnas förening en årslön på 6 basbelopp som 2010 blev 306 600 kr. Den är alltså oförändrad i fast penningvärde.

Till den öppet redovisade lönen ska läggas löneskatterna (kallas också arbetsgivaravgifter eller sociala avgifter, ett påslag med 31,42 %). I kronor blev det 96 334 kr. "Hela lönen" blev då 402 934 kr. [Borde också redovisas öppet.] Inkomstskatten på 306 600 kr är 72 266 (23,6 %).

Slutligen ska de indirekta skatterna beräknas. De består av moms, alkohol-och tobaksskatt, elskatt, bensinskatt och liknande varuskatter. Här måste man ta ställning hushållssparandet. Tidigare undantog man en del av inkomsten från skatt eftersom den antogs sparas. Jag införde dock en metod som antog att alla inkomster konsumerades. Det avspeglar intentionerna att beskatta hos de styrande och skulle de sparade pengarna konsumeras utlöses beskattningen. Vid internationella jämförelser är det missvisande att räkna med olika sparkvoter som påverkar skatterna.

De indirekta skatterna kan överslagsmässigt beräknas som intäkterna i relation till den privata konsumtionen. Men om den offentliga sektorn betalar moms måste denna post dras av. Här har redovisningen av skattestatistiken blivit sämre i Sverige. I andra länder är situationen oklar. I Sverige utgör de indirekta skatterna 22 procent av lönen efter skatt - dvs 51 657 kr av 234 334 kr.

Totalt blir skatterna 220 247 kr: inkomstskatt 72 266 + löneskatter 96 334 + indirekta skatter 51 657 kr. Det blir 54,7 procent av hela lönen. Av årets 365 dagar betalade man skatt 199,5 dagar. Dag 201 eller 20 juli 2010 var den första helt skattefria dagen enligt denna metod.

Egentligen skulle andra skatter också behöva räknas in. Fastighetsskatt, tullar och bolagsskatt mm drabbar i stor utsträckning svenska medborgare. En överslagsberäkning för 2011 visar att skatterna för den som tjänar 300 000 kr då blir 59,1 procent. Dessa "indirekt verkande skatter" är dock inte lämpliga att ta med i den standardiserade beräkningen av skattefridagen.

De totala offentliga utgifterna är mycket dåligt redovisade i den offentliga statistiken. Det gäller särskilt i andra OECD-länder än Sverige. Orsaken är att det finns olika delsektorer inom den offentliga sektorn som har transaktioner med varandra. OECD redovisar ett tiotal utgiftsområden som dock är tämligen intetsägande. Vad innefattar exempelvis "sociala utgifter"? Här behövs både standardisering av statistiken och en mera ambitiös uppdelning.

Är det för mycket begärt att alla OECD-länder börjar redovisa skatternas användning på ett lättfattligt och någorlunda detaljerat sätt? Det är ett demokratiskt informationskrav som borde vara svårt att avvisa.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

7 Comments:

At 21 juni, 2011 14:55, Anonymous Rolf Almlund said...

Ett annat, mycket förenklat, men väldigt tydligt sätt att räkna är att utgå från hur stor andel en genomsnittlig förvärvsarbetande betalar per miljard i offentliga utgifter. Det blir grovt räknat 400 kr per miljard.
Exempelvis Bottniabanan beräknas totalt kosta 26 miljarder, det innebär 26 * 400= 10 400 som en enskild individ betalat. Detta sätt att räkna gör att det blir mycket mer förståeliga belopp, och man kan på ett helt annat sätt bedöma rimligheten i miljardutbetalningar.

 
At 21 juni, 2011 15:40, Blogger Danne Nordling said...

Som tumregel kan en sådan beräkning vara värdefull. Men det gäller att kunna visa att den är riktigt uppskattad. Jag kan inte riktigt rekonstruera dina siffror. Det behövs därför ett mer detaljerat underlag för att kunna bedöma relationen.
/DBg

 
At 21 juni, 2011 16:02, Anonymous Rolf Almlund said...

De offentliga utgifterna är ca 1 700 miljarder (2009), det är väl lite mer nu.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Offentliga-sektorns-utgifter/
Sysselsatta är ca 4,6 miljoner
http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx
1700/4,6=370 ≈ 400.
Det är ju väldigt grovt räknat, det finns ju "rundgång" mm i pengarna, men det ger en storleksordning som man kan använda.

 
At 21 juni, 2011 20:53, Anonymous Per said...

Att avskaffa källskatten kanske vore det bästa sättet att öka medvetenheten?

 
At 22 juni, 2011 00:35, Blogger Danne Nordling said...

Rolf Almlund, det som gjorde mig fundersam är två problem med att fastställa en relation för en tumregel:

Borde inte relationen räknas ut per skattebetalare?

Borde inte relationen gälla skatter per individ och inte utgifter per individ? En del av utgifterna bekostas ju med andra intäkter än skatter.

I det senare fallet blir det 1 504 mdr kr fördelat på 4,56 milj (2011) sysselsatta och då är relationen 330 kr per miljard skattemedel. Räknat per skattebetalare blir missvisande eftersom det finns en mängd mycket små betalare. En extrem beräkning skulle ta i beaktande att barn kan betala moms men inte inkomstskatt.

Ett helt annat sätt är att ställa utgiftsbeloppet i relation till kommunalskatten på 531 mdr kr (-11). 26 mdr är 4,9 procent och utdebiteringen är 31,55+0,22=31,77 kr. Bottniabanan kostar alltså motsv 1,56 kr i kommunalskatt. Det blir för den typiske löntagaren med 306,6' kr i årsinkomst 3 540 kr.

Om man istället tar de totala skatterna ovan på 220,2' kr och ställer dem i relation till 1 504 mdr blir det 1 464 kr/md och 26 mdr kostar då 3 807 kr. Tumregler kan tydligen bli alltför grova.

Per, det skulle sannolikt öka missnöjet med skatterna mycket påtagligt att slopa källskatten. En finansminister som inte lovat detta i förväg kommer därför aldrig att medverka till något sådant.
/DNg

 
At 22 juni, 2011 08:56, Blogger Rolf Almlund said...

Självklart kan man tänka sig många olika sätt att beräkna en tumregel, och få resultat som avviker ganska drastiskt, men det stora problemet är att de flesta inte har en aning om vad en miljard i offentliga utgifter egentligen innebär (ibland blandar man ihop miljoner och miljarder till och med), vilket gör att man ibland drar väldigt konstiga slutsatser.

Detta är ett sätt att ge en koppling till den (hushålls-) ekonomi man själv har och som ger en helt annan känsla för beloppens storlek, även om det kanske diffar med 3-4 gånger.

 
At 22 juni, 2011 11:21, Blogger Errbe said...

JÄTTEBRA GREPP

Jag tycker ni två skall sätta er ner tillsammans och utarbeta kanske två olika sätt att räkna.

En sådan återföring av kostnader till den enskilde menar jag är mycket viktig för att skapa förståelse för skatternas betydelse.

Särskilt viktigt är det att få fram ett tal som gäller för "de fattiga" och "låginkomsttagarna". De tror ju att alla bidrag kommer från "de rika".

 

Skicka en kommentar

<< Home