Annie Lööfs skattepolitik har stora brister
Centerns blivande partiledare lanserade en skattepolitik som tekniskt sett knappast går ihop. Låginkomsttagare, deltidsarbetande och bönder befrias från skatt medan medelklassen får högre skatt och många får betala 40-45 procents marginalskatt.
I Ekots lördagsintervju 3/9 -11 intervjuades Centerns påtänkta partiledare Annie Lööf (f Johansson) av Mari Forssblad. Först fick Lööf deklarera att hon står för de genuina centervärderingarna. Därefter utbyttes några repliker om utnämningen var ett resultat av åldersfixering, som KD f ledare Alf Svensson hävdat. Naturligtvis var svaret nej.
Varför fick inte Centern fler ungdomsväljare? Det gick inte bra i senaste valet erkände Lööf. Men orsaken gick hon inte in på trots upprepade frågor. Hon undvek frågan som en väl rutinerad politiker och landade på att det blev fler ungdomsröster.
Ska LAS tas bort? Tryggheten ska läggas i kollektivavtalen. Hur blir de med jobb tryggare? Det undvek hon att svara på. De som står utanför skulle gynnas. På små företag ser man LAS som ett stort problem. Den stelbenta arbetsrätten ska avskaffas. Turordningslistorna dominerar över kompetensen vid nedskärningar. Turordningsreglerna ska tas bort upp till tio anställda. Räcker det inte att Sverige hör till de mest flexibla länderna på arbetsmarknaden? Jag kan inte acceptera att vi har 25 procent ungdomar arbetslösa, blev svaret. Vi borde bjuda in till trepartssamtal. Hon höll fram IF Metall som gott exempel.
Nästa ämne var migrationen. Ska Sverige ha 40 miljoner invånare för att vi behöver arbetskraft? Lööf ville inte resonera i absoluta tal. Men det verkade inte som om hon såg någon gräns "för detta". Det är viktigt att vi breddar möjligheterna att komma till Sverige. Men hon vände sig litet mot att skapa flera China towns i Sverige och talade om integration. Konkretion saknades.
Ska vi införa euron? Nu tjänar Sverige på att stå utanför. Är inte det litet egoistiskt? Där backade hon inte utan betonade att Sverige ska tjäna på ett medlemskap (i EMU). Lööf ångrar inte längre att hon röstade nej till euron 2003.
Skatter var nästa ämne. De som tjänar mer än 33 000 kr/mån betalar en större andel i skatt. Lööf har förordat platt skatt men inte angett någon procentsats. Nu vill hon ha en plattare skatt. Låginkomsttagarna ska inte betala skatt och de med högre ska betala en plattare skatt. Boken Globariseringens triumf kom upp. Det hon skrev där står hon för. Fler jobbskatteavdrag behövs. Värnskatten ska vara kvar men den vanliga statsskatten ska sänkas. Det ger större skatteintäkter. Vi måste successivt sänka skatterna för att kunna hålla kvar företagandet i Sverige.
Bredbandsutbyggnaden diskuterades. Vi ska ha lika villkor i hela landet. Lööf var glad för att C fått igenom mera pengar till utbyggnaden. Man ska kunna betala sina räkningar. Landsbygden ska ha tillgång till grundläggande samhällsservice. Men varför måste de arbetslösa i glesbygden flytta? Där talade de två kvinnorna förbi varandra.
Lööf ville inte recensera centerstatsråden. Hon ville "bygga ett starkt lag". Mer fick vi inte veta eftersom tiden tog slut.
Tonen i intervjun var lugn och sansad. De ordmassor som sprutar ut från nuvarande partiledaren Maud Olofsson saknades helt. Denna sakliga ton som inte innehåller tvekan även när frågorna blir svåra är sannolikt Annie Lööfs största tillgång. Hon har visserligen en bit kvar till Maria Wetterstrands ton och auktoritet men kan så småningom komma upp till denna nivå. Hon är ju nyss fyllda 28 år gammal.
Problemet är politiken. Att förorda att LAS revideras på det allmänna sätt som diskuterades i programmet kan knappast vara en vinnande politik. Det är alltför enkelt att som Forssblad konkretisera med frågan hur de som jobbar ska få mera trygghet om de lättare kan avskedas. Att invandrare och ungdomar och folk som befinner sig i utanförskap lättare får jobb är knappast något som biter på dem som är rädda om sina nuvarande jobb. Frågan om LAS kan enligt min bedömning bara tas upp om det finns en opinion med rader av konkreta exempel på hur LAS slår snett och förhindrar företagandet.
Den skattepolitik som Lööf antydde ser ut att brista i realism. Hon har tagit upp Moderaternas gamla krav på ett enormt grundavdrag så att låginkomsttagarna inte behöver betala skatt. Men alla som tittar närmare på denna förföriska idé kommer snart fram till slutsatsen att detta är alldeles för dyrt. Det beror på att man vid en första anblick inte inser att det stora grundavdraget måste ges till alla inkomsttagare, varav de flesta inte behöver en skattesänkning som inte sänker marginalskatten.
Skattebortfallet från det stora grundavdraget måste tas tillbaka högre upp i inkomstskalorna. Eftersom de med höga inkomster är relativt få och dessutom ska få något lägre statsskatt med Lööfs skattepolitik (kanske 5 procentenheter lägre marginalskatt) måste den kompenserande skattehöjningen sättas in ganska omgående för medelklassen. Säg att skatten avskaffas upp till 15 000 kr/m. Därefter kanske det är möjligt att ha 35 procents skatt upp till gissningsvis ca 25 000 kr/m och sedan måste skatten höjas till 40 eller 45 procent med drygt 50 procent för de allra högsta inkomsterna.
Vore det inte bättre att ha en mera renodlad "platt skatt" med viss (dämpad) progression i toppen utan något stort grundavdrag? Att föra över skattepengar från medelklassen till de heltidsarbetande låginkomsttagarna och de deltidsarbetande höginkomsttagarna är väl inget som är särskilt nödvändigt? Ta också bort de dyra allmänna jobbskatteavdragen och ersätt dem med specialinriktade avdrag av typ EITC som bl a finns i USA. Sådana jobbskatteavdrag borde enbart riktas mot grupper som har lågt arbetsutbud, såsom ensamstående kvinnor med barn, ungdomar och invandrare. Det borde ge lika stor (eller liten) effekt på arbetsutbudet som dagens jobbskatteavdrag, men till betydligt mindre skattebortfall som kan användas till andra skattesänkningar.
Sannolikt är det så att Centerns traditionella väljargrupper (främst bönder och en del småföretagare) har väldigt låga deklarerade inkomster. De skulle tjäna på att få skattefrihet även för denna lilla del av inkomsten. Därför är frågan om ett stort grundavdrag central för ett parti som vill ha röster från en grupp som till viss del själv kan välja vilken inkomst de vill visa upp. Men jag kan inte se någon saklig motivering för detta.
Andra bloggar om: Annie Lööf, centern, LAS, grundavdrag, platt skatt, skatt, Lööf, skatter, skattepolitik, jobbskatteavdrag, politik på intressant.se
Etiketter: partipolitik höger, skattepolitik aktuellt
5 Comments:
Beundrar ditt tålamod att sakligt och balanserat gå i genom olika politikers ståndpunkter med lagom dos cynism, :-)
Läste att 1950, när Tage Erlander tillträdde som statsminister så var skatteförtrycket bara 21% av BNP. Jag skulle välja Tage Erlanders 21% skatteförtryck varje dag i veckan jämfört med Reinfeldts 48% skatteförtryck. Vänsterpartiet Moderaterna är idag mer dubbelt så socialistiska som (S) var 1950. Det var uppenbarligen mycket bättre förr, :-)
Annie värjde sig mot att skapa "flera China towns"...
Så har vi några China towns idag?
Vilken koll på verkligheten den liberalen verkar ha. (Inte.)
-
Beträffande euro sa hon faktiskt (det var där jag började lyssna ca 10 minuter) att hon sa nej till valutan i folkomröstningen, men 2008 sa hon att hon ångrade att hon röstat nej och att hon skulle ha röstat ja om det varit val då. Detta redovisade utfrågaren och Annie medgav det så utfrågaren ställde naturligtvis följdfrågan om det inte var lite populistiskt istället för ideologiskt att ändra åsikt så. Det hade Annie egentligen inget svar på utan sa bara att hon idag var emot att Sverige går med.
Jo, hon förklarade att hon sa att hon ansåg att Sverige skulle gå med 2008 för att det tills dess euron hade gått bra. (Så visst är hon populist/"vingelpetter".)
Även i fildelningsfrågan är hon lite märklig. Ännu säger hon att det är okej att ladda ned för privat bruk och hon kallade det "privat bruk till skillnad från konsumtion"... Eh?
Om alla individer laddar ned s a s illegalt "för privat bruk" så är de alltså legala och vi har masspridande av copyrightskyddad produktion utan att myndigheterna bryr sig om att den är storskalig och intäkterna försvinner. (Var visst juridik som Lööf läst.)
-
För övrigt instämmer jag helt med Johnny, att det är en lisa att läsa dina rättframma och detaljer avslöjande analyser!
-
(Beträffande ett mycket högt grundavdrag (skattefrihet vid s a s ganska hög låg inkomst) håller jag med, och borde inte vid ett sådant ändring i inkomster kräva momentan (omedelbar) ändrad tröskelnivå för att säkerställa stabilitet i statens intäkter? Skulle väl inte en lägre platt skatt kräva? Vid en skarpare gräns vid så höga inkomster som nära 100 000 förstärks väl minskning av skatteintäkt vid kris liksom det när ekonomin går bra en ökning av intäkter förstärks och kanske därmed risk för ökade statliga utgifter. Risk för "automatisk anti-Keynes" om man inte extra medvetet sparar i ladorna?
Är ickekeonom som bara gått nån NE-kurs. :) )
"Låga deklarerade inkomster". Dessutom frysarna fyllda med älgkött och handkräm inköpt på Granngården debiterade som spensalva. Ack ja...
SUND LÅGLÖNEMARKNAD
Magnus har rätt i att det behövs lägre skatt för "ganska hög låg inkomst". Men det förutsätter två viktiga villkor:
1. Grundlagens "rätt till arbete" skall respekteras, så att facken inte får hindra någon att göra upp med den arbetsgivare han önskar om villkor han är nöjd med. Då först kan en sund låglönemarknad etableras.
2. Inkomsten måste räknas per månad, så att man inte skapar ett skatteparadis för "lyxhustrur", som skaffar fickpengar genom någon månads arbete.
En sund låglönemarknad blir den bästa chansen till introduktion för invandrare och ungdomar.
Tack för uppskattning, Johnny och Magnus!
Att skattetrycket 1950 var mindre än hälften mot idag beror främst på de tunga utgiftsposterna Vård, skola och omsorg (om barn, handikappade och äldre). Sjukvården är mer avancerad, skolan o utbildningen omfattar fler år och mycket större grupper, barndaghem, personliga assistenter och längre medellivslängd är några av orsakerna. Det hade behövts en politisk linje att välfärdstjänster borde skötas privat redan från början. Nu är det kanske för sent - i varje fall så mycket svårare att inte ens de mest anti-etatistiska krafterna gör några allvarliga försök.
Grundavdrag: I länder med en stor spridning i inkomsterna kan man ha ett stort grundavdrag som omfördelar till de fattigaste. Men i mycket utjämnade länder ger detta mest en favör till dem med lägre, men ändå hyggliga inkomster samt deltidsarbetande och deklarationsmatadorer.
En låglönemarknad borde därför hjälpas fram med specialinriktade "jobbskatteavdrag" enbart till grupper som nu hellre lever på bidrag.
/DNg
Skicka en kommentar
<< Home