Felaktiga skattesiffror sprids av DN och KPMG
Skatten för den som tjänar 100 000 dollar, dvs 675 000 svenska kronor, har i Sverige sänkts 0,4 procent 2011. Den har inte sänkts med 4,2 procent som felaktigt anges i Dagens Nyheter baserat på en sammanställning från KPMG.
I DN idag 29/9 finns på sidan 24 en artikel med rubriken "Lägre skatt för dem med hög inkomst". Den går ut på att svenska höginkomsttagare i det tysta fått en kraftig skattesänkning medan de i övriga länder fått skattehöjningar. Sålunda skulle skatten 2010 på 38,8 procent ha sänkts till 34,6 procent 2011 (4,2 procentenheter), vilket gäller för en person som tjänar 675 000 kronor (dvs 100 000 USD). Sverige skulle därmed ha flyttats ned från 11:e till 25:e plats på en lista där 45 länder redovisas.
Studien är gjord av revisionsföretaget KPMG International och borde vara tillförlitlig. Men internationella skattejämförelser är trixiga och tydligen kan även resursstarka utredare få mycket om bakfoten när det gäller Sverige. Frågan är om resten av uppgifterna för andra länder är lika otillförlitliga.
Inkomstkatten för den som tjänar 675 000 år 2011 i Sverige är 37,2 procent - dvs 20 898 av 56 250 kr/m enligt jobbskatteavdrag.se. Siffran från KPMG är 34,6 procent vilket förefaller vara ett ganska grovt fel (2,6 procentenheter för lågt). För 2010 är skatten 37,6 procent medan KPMG uppger 38,8 procent (1,2 procentenheter för högt).
Följden av dessa två felberäkningar åt olika håll blir att skatteuttaget enligt KPMG sjunkit med 4,2 procentenheter 2010-11 istället för att det bara sjunkit med 0,4 procentenheter - från 37,6 till 37,2 procent.
Sverige borde ha legat på plats 17 i rankinglistan för 2011 och inte på plats 25 som uppges av Johan Schück i DN. Dessutom förefaller Sverige inte ha flyttats från denna plats mellan 2010 och 2011. Sverige låg sannolikt på 17:e plats även 2010 (mellan Österrike och Finland) och inte på 11:e plats.
Det är något egendomligt att svenska skatteexperter kunnat medverka till att sprida denna bild. I DN citeras Helena Robertsson, affärsområdeschef vid KPMG, som medverkat i undersökningen. Hon gör gällande att Sverige blivit konkurrenskraftigt när det gäller inkomstskatten. Det kan naturligtvis vara en följd av jobbskatteavdragen. Men 2011 infördes inget ytterligare jobbskatteavdrag, vilket borde ha varit en varningssignal när undersökningen visar en så stor sänkning av skatteuttaget 2011.
Bloggat: Göran Johansson som citerar den felaktiga sänkningen. Läs även andra bloggares åsikter om Skatteuttag, höginkomsttagare, KPMG, internationell jämförelse, skatt, skattesänkning, räknefel, ekonomi, politik på intressant.se
Etiketter: skatter
posted by Danne Nordling @ 15:55
16 comments
16 Comments:
Det verkligt allvarliga är dock att artikeln bara nämner arbetsgivaravgifterna i förbigående. Ärbetsgivaravgifterna är 31,42 procent på bruttolönen utöver inkomstskatten,
Tramsigt att ange skatten på bara den synliga inkomsten. Arbetsgivaravgift är en ren skatt, men den har man inte räknat med. Det intressanta måttet måste vara hur mycket som bir kvar när arbetsgivaren betalat ut 100 000 dollar. Då hamnar Sverige lite högre upp i tabellen.
Man kan verkligen fråga sig vad KPMG anser vara vitsen med internationella jämförelser som inte innefattar den dolda inkomstskatten i form av arbetsgivaravgifter. Alla borde kräva en komplettering med obligatoriska påslag på lönesumman.
Men det är kanske så att beräkningar av arbetsgivaravgifterna är ännu mer komplicerade än beräkningar av inkomstskatten. Här finns olika löneintervall och geografiska eller branschorienterade undantag från den generella påslagsprocenten.
Huvudfrågan kvarstår dock: Hur kan man göra fel på inkomstskatten i Sverige när det är så enkelt att få fram rätt procent från jobbskatteavdrag.se? Blir det någon rättelse?
/DNg
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Kommentaren är borttagen
Det här inlägget har tagits bort av bloggadministratören.
30 september, 2011 00:09
Varför fegar du ut?
Varför censurerar du?
Varför låter du inte andra avgöra?
SJÄLVA AVGÖRA!!!
Har du ingen stake?
Vad är det som du inte vill
att andra ska få veta! BERÄTTA!!!
Varför låter du dig styras av Johan Schück i DN och deras agenda.
Så berätta vad du har censurerat.
Och du kan respektera dig själv - få tillbaka andras respekt för dig.
Sluta censurera!
LÅT andra avgöra själva!!!
Det här är vad du censurerade:
http://www.americanfreedomradio.com/archive/Truth-Jihad-32k-092811.mp3
Varför lät du inte andra lyssna?
Anonym, du bör i fortsättningen sätta ut ditt namn för att jag inte ska ta bort dina kommentarer. Den senaste kommentaren 00:09 innehöll ett grovt och nedsättande språkbruk som jag inte kan acceptera under några omständigheter.
/DNg
Det verkar som om Danne Nordling inte alls förstått vad artikeln i DN (och KPMGs undersökning) handlar om. Det är inte nominella inkomstskatter (som Nordling skriver om) som jämförs utan det faktiska uttaget av inkomstskatt och egenavgifter.
Jaha, vad har du för grund för att påstå detta?
För det första är det ytterst svårt att beräkna den verkliga betalningen av skatter i olika inkomstlägen. Det kräver att man har tillgång till uppgifter om olika avdrag som deklaranterna gör. Sådant kan göras i enkätundersökningar eller stickprov från skatteverket. Att det skulle finnas uppgifter för 2011 är därför helt ogörligt.
För det andra anges att man i Grekland betalar 43,5 procent i skatt 2011. I vilken mening skulle detta avspegla ett "faktiskt" skatteuttag?
I DN:s artikel talas dessutom att höginkomsttagarna "i det tysta fått sänkt skatt" och att Sverige blivit mer konkurrenskraftigt. Det pekar på att myndigheterna sänkt skatten - inte på att de skattskyldiga själva skulle ha skaffat sig större avdrag eller börjat skattefuska mer.
Nej, KPMG:s uppgifter avser vad man enligt reglerna ska betala i skatt 2011. Så var undersökningen också upplagd förr i tiden när jag tittade på den.
/DNg
Ja nu har vi kommit till om RUT o ROT ska räknas som en skattesänkning eller subvention.
Om det är slutsumman på det 'offantligas' intäkter så minskar ju dom med RUT, ROT o ev. annat.
Är RUT o ROT:s 10-15-miljarder eller vad det är, en skattesänkning, som många spec. sk. liberaler säger, (icke uttag av skatt) eller en subvention som det då måste bli enl. Danne !
Exakt hur KPMG gått till väga vet jag inte. Men att undersökningen "avser vad man enligt reglerna ska betala i skatt 2011" är alltså felaktigt, vilket mycket tydligt framgår av artikeln.
Nils Lindholm, jag bedömer att skattereduktioner också bokförs som minskade skatteintäkter. När det gäller jobbskatteavdraget är en stor del en reduktion av kommunalskatten. Tyvärr bokförs den inte så utan full kommunalskatt registreras och därefter reduceras skattesumman med skattereduktioner som alltså kan innehålla andra element.
RUT och ROT är ett praktiskt exempel på att man inte kan mäta vad som "faktiskt" betalas i skatt i olika lönegrupper förrän långt i efterhand och då med hjälp av kostsamma specialstudier.
Anonym 13:35, oavsett vad som anges i en tidningsartikel är det helt omöjligt att i förväg mäta något annat än vad skattereglerna säger att man ska betala i skatt i olika lönelägen. Det är skattereglerna som de internationella jämförelserna avser - inte empiriska undersökningar av folks deklarationsbeteenden.
Om du skulle ha rätt måste du kunna förklara vad det är för skattesänkning på 3,8 procentenheter som genomförts 2011 (utöver brytpunktsjustering mm på 0,4 pe).
/DNg
Danne, eftersom du verkar vara så intresserad av KPMGs undersökning är det väldigt förvånande att du inte har tittat på den för att försöka förstå vad den egentligen säger eller hur den är gjord.
Det har jag.
KPMGs siffror bygger på verkligheten. Du kanske inte känner till KPMG, men det är en revisionsfirma. De hjälper bl a höginkomsttagare att sköta ekonomin, att deklarerar och att betala rätt skatt. De vet alltså hur mycket deras klienter betalar i skatt under olika år och kan därmed ganska lätt se hur mycket skatten förändrats.
Värst vad du var säker på din sak. Men du har ändå fel. KPMG gör årligen en undersökning av toppmarginalskatten och skatten för en gift person utan barn som tjänar 100 000 USD i bortåt 100 länder. Uppgifter finns sedan 2003 (äv för 300'$).
Definitionen av faktisk skattekvot är följande:
"Effective rates were derived by taking total income tax and/or social security over gross income prior to any deductions."
Detta menar KPMG medger bättre jämförelser eftersom avdrag kan variera kraftigt mellan länder.
Man går efter reglerna och lämnar avdragen därhän precis som jag hävdat från början.
Det som tycks ställa till tolkningsproblem är ordet "effective". Det avser något så trivialt som att det är den faktiska inkomsten och inte någon "taxerad" inkomst reducerad med grundavdrag eller utgifter för inkomstens förvärvande o likn som utgör grunden för jämförelsen.
Man kunde tycka att DN skulle precisera detta i en not till artikeln så att det inte blir missförstånd.
Höginkomsttagarna har alltså inte fått någon skattesänkning med 4,2 procent 2011. KPMG har istället räknat fel.
/DNg
KPMG har inte räknat fel. De räknar på 100 000 USD. Och förra året var det ett annat belopp i SEK än det är i år. Det finns nog en anledning till att det inte finns några jämförelser över tid i rapporten.
vonunten, du är ett möjligt fel på spåren.
Det skulle kunna vara så att "skattesänkningen" 2011 är en effekt av att växelkursen mot dollarn har stigit så att 100 000 dollar 2011 är en mycket lägre inkomst än 2010. Då faller skulden på DN och inte på KPMG. Man kan inte jämföra olika inkomster med olika skattekvot och göra gällande att det blivit en skattesänkning.
Låt oss göra en överslagskalkyl. Växelkursen för kronan mot dollarn varierade en hel del 2010 men 7:30 SEK per dollar är kanske ett grovt genomsnitt (DN anger 6:75 för 2011, ev 6:85).
Skattekvoten för den som tjänade 730 000 kr 2010 var 39,1 procent. Den som tjänade 675 000 kr 2011 betalade 37,2 procent. Skenbart har skatten sänkts med 1,9 procentenheter. Det räcker inte för att rädda KPMG översiktligt.
Desssutom stämmer inte detaljerna. KPMG anger dessvärre skatten 2010 till 38,8 procent så de måste ha räknat med en ännu lägre dollarkurs än 7:30 om de räknat rätt. Men inte heller skattekvoten för 2011 stämmer, som KPMG anger till 34,6 procent när den i själva verket är 37,2 procent.
Om vi verkligen försöker ärerädda KPMG kan vi ta den svagaste dollarkursen 2011 som tillfälligtvis var 6 kr i maj. Då får vi en skattekvot på 34,7 procent för den som tjänar 600 000 kr 2011. Det kunde stämma ned 34,6.
Om skattekvoten 2010 var ca 39,1 procent (vid 730') skulle alltså en skenbar skattesänkning på 4,5 procentenheter kunna registreras pga valutaförändringar.
Men fortfarande anges skattekvoten för 2010 av KPMG till 38,8 procent, vilket förutsätter en växelkurs som bara tillfälligtvis registrerades mot slutet av 2010 och några dagar i mars.
Det stora felet är dock att växelkursen för 2011 på 6 kronor enbart uppnåddes ett kort ögonblick i juni. Så med ett mycket konstigt urval av växelkurser skulle KPMG:s beräkningar kunna stämma någorlunda.
Är det troligt att KPMG valt olika perioder och mycket korta och orepresentativa sådana för dollarkursen när de beräknat skatterna 2010 och 2011? Det kan tänkas även om det framstår som oseriöst.
I så fall har DN dragit helt felaktiga slutsatser av KPMG:s redovisning. Någon skattesänkning i smyg har inte förekommit. Och KPMG:s egen representant Helena Robertsson är helt ute i det blå när hon säger att Sverige blivit mer konkurrenskraftigt på skatteområdet. Får det gå till så?
/DNg
Intressant att se hur ni kommit på hur "felet" uppkommit.
DN kanske bör rodna lite och komma med en rättelse?/Oppti
Skicka en kommentar
<< Home